Polisen är tveksam till Trafikverkets önskan att mäta bilars hastighet mellan fartkameror. Frågan har bordlagts i styrgruppen, säger Tony Härdin vid polisens nationella avdelning, Noa.
– Hur många liv och svårt skadade sparas? Det kan låta cyniskt att resonera så, men någonstans måste åtgärden ställas i relation till resurser, säger han.
Efter att Trafikverket i sitt inriktningsunderlag till regeringen föreslagit att även Sverige, likt Norge, ska mäta snitthastigheten mellan fartkameror i stället för enbart vid passage av en kamera, visar det sig att de politiska partierna har vitt skilda åsikter.
Det framgick av DN:s enkät, som publicerades på söndagen. Och tills vidare väljer ansvarig minister, Andreas Carlson (KD), att inte kommentera frågan.
Trafikverket bedömer att omkring sju liv per år skulle kunna sparas om även snittfarten mellan kamerorna mättes.
Maria Krafft är måldirektör vid Trafikverket. Här vid invigningen av en alkobom vid Göteborgs hamn härom året.
Frågan hanteras i det så kallade ATK-rådet (Automatisk trafiksäkerhetskontroll) där även åklagarmyndigheten och polisen ingår.
Under 2024 ska det som kallas ATK 2.0 börja installeras. Företaget Sensys Gatso i Jönköping levererar för 400 miljoner kameror, installation och underhåll under de kommande sex åren. Argus 4, som modellen heter, kan även sättas upp i städer och på vägar med flera filer, monteras på portaler och ge skarpare bilder.
Det nya systemet är dock i dag inte anpassat för att mäta snitthastighet mellan kamerorna. Det skulle kräva ytterligare moduler och mjukvara, utöver de juridiska frågor som måste klaras ut. Sverige har, likt Norge, vad man kallar föraransvar. Man måste alltså kunna visa att samma person kört fordonet hela vägen mellan kamerorna.
Fakta.Målet: Max 1 procent kör för fort förbi kamerorna
I det så kallade ATK-rådets senaste årsrapport anges målet som att ”sänka medelhastigheten på våra mest olycksdrabbade vägar och på det sättet minska antalet döda och allvarligt skadade.” Målet som satts upp var att max en procent av fordonen skulle köra för fort förbi kamerorna, vilket man skriver klarades överallt förutom på 40-sträckor.
Men allt var inte frid och fröjd. Man pekade i rapporten på att ”inom kompetens och utredning/lagföring är framför allt riskerna brist på resurser. Såväl Trafikverket som Polismyndigheten är medvetna om det.”
Källa: ATK-rådet
Intendent Tony Härdin, verksamhetsexpert vid Noa och ledamot i beredningsgruppen för fartkamerorna, pekar också på att någon teknik för snittmätning inte köpts in.
– Styrgruppen hade frågan om det vi kallar sträck-ATK uppe i fjol. Det fanns utredningar som visade att trafiksäkerhetsnyttan var sådär, en annan som indikerade att den var lite större. Slutsatsen blev då att frågan bordlades, att man skulle titta på den igen senare, när leveransen av det nya steget är igång.
– För sträck-ATK behövs ett annat system och något beslut om att köpa in ett sådant har absolut inte fattats.
Det är ingen liten sak att ordna, menar du?
– Absolut inte. Det ska vara ett bevisinstrument och systemet ska i så fall gå igenom omfattande prövningar. Vi har i dagsläget ställt oss tveksamma till att utveckla ett sådant.
Polisen har en särskild sektion i Kiruna med ett 70-tal anställda som enbart arbetar med att hantera fortkörningar vid de befintliga fartkamerorna.
– Därutöver pågår dagligen en manuell övervakning och vi utrustar polisbilar generellt med radar. Så vi känner oss väl rustade när det gäller hastighetsövervakningen. Att nu ge sig in i ytterligare ett mätsystem skulle kräva resurser och pengar, och det är nog inte aktuellt som läget ser ut med arbetsuppgifter för myndigheten i dag.
Trafikverket pekar alltså på att mätning av snitthastigheten skulle kunna spara ytterligare sju liv per år. Men Tony Härdin vid Noa säger att underlaget är mer splittrat.
– Det fanns en utredning där utfallet inte var lika stort. Jag ska inte lägga några aspekter på Trafikverkets uppgifter och frågan bordlades som sagt av styrgruppen.
Nu har Trafikverket framställt till regeringen att de och polisen ska få ett uppdrag om att mäta mellan kamerorna. Är det fel av Trafikverket?
– Trafikverket har ju ett ansvar att titta mer övergripande på trafiksäkerheten. Den är generellt sett bra i Sverige, och ju lägre siffran på antal omkomna blir desto svårare blir det att införa åtgärder som får effekt.
Norge har systemet sedan 2009. Varför skulle det inte fungera här?
– Jo, det vet vi, och det funkar säkert, det råder ingen tveksamhet om det. Men är det värt pengarna? Hur många liv och svårt skadade sparas på det? Det kan låta cyniskt att resonera så, men någonstans måste åtgärden ställas i relation till resurser.
Eftersom ett införande av fartmätning mellan kameror förutsätter att bilder måste sparas från två kameror, även för de som inte kört för fort, är hanteringen av integritetsfrågorna central.
DN har bett Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, kommentera frågan. Där lämnar juristen My Lorenius ett skriftligt svar: ”Det är självklart positivt om metoden innebär att dödstalen i trafiken sänks, samtidigt innebär den att enskilda övervakas och kartläggs i utökad utsträckning vilket – tillsammans med andra åtgärder som planeras att införas av polisen – medför ökade risker för integriteten. IMY bevakar frågan men har ingen närmare kommentar till detta i nuläget.”
Bodde nog dra in pengar som fan. Den lilla sträckan men fartkameror som jag kör förbi varje dag (60km hastighet) är det alltid folk som kör om så fort dom har passerat kameran.
Utrustningen finns redan, släng in lite kod på servern som räknar ut hastigheten mellan A-B, klart?… dom i Kiruna kanske blir utbrända av alla nya ärenden
Tycker det låter jättebra och kan sätta dit fler fortkörare.
Är starkt emot att mäta medelhastigheten mellan kameror, är också starkt emot att ha varningsskyltar för kamerorna som finns idag.
Dumpa stt poliser mäter snitt då
Jag har inget emot att mäta hastigheten så här.
Däremot har jag sjukt mycket emot resonemanget ”vi sa nej av integritetsskäl 2016 men nu är det ändå mycket kameror överallt så det spelar ingen roll”.
Slippery slope!
Bra, då tycker jag att polisen kan fokusera på annat ist
Jag håller med. Det är tajta tider just nu och vi måste prioritera
En googling säger att 227 personer omkom i vägtrafiken 2022. Läser någonstans att det här förslaget eventuellt skulle rädda 7 liv.
Vad kostar det att rädda de här sju liven? Hur är det möjligt att man diskuterar att införa ett system utan att först diskutera ekonomin i projektet?
Varför vill en myndighet något utan att ha ekonomi som ledstjärna?
Vadå “Värt pengarna”, de har ju redan grunddatat? En gymnasieelev kan ju göra algoritmen som behövs för att räkna ut det?
11 comments
Polisen är tveksam till Trafikverkets önskan att mäta bilars hastighet mellan fartkameror. Frågan har bordlagts i styrgruppen, säger Tony Härdin vid polisens nationella avdelning, Noa.
– Hur många liv och svårt skadade sparas? Det kan låta cyniskt att resonera så, men någonstans måste åtgärden ställas i relation till resurser, säger han.
Efter att Trafikverket i sitt inriktningsunderlag till regeringen föreslagit att även Sverige, likt Norge, ska mäta snitthastigheten mellan fartkameror i stället för enbart vid passage av en kamera, visar det sig att de politiska partierna har vitt skilda åsikter.
Det framgick av DN:s enkät, som publicerades på söndagen. Och tills vidare väljer ansvarig minister, Andreas Carlson (KD), att inte kommentera frågan.
Trafikverket bedömer att omkring sju liv per år skulle kunna sparas om även snittfarten mellan kamerorna mättes.
Maria Krafft är måldirektör vid Trafikverket. Här vid invigningen av en alkobom vid Göteborgs hamn härom året.
Frågan hanteras i det så kallade ATK-rådet (Automatisk trafiksäkerhetskontroll) där även åklagarmyndigheten och polisen ingår.
Under 2024 ska det som kallas ATK 2.0 börja installeras. Företaget Sensys Gatso i Jönköping levererar för 400 miljoner kameror, installation och underhåll under de kommande sex åren. Argus 4, som modellen heter, kan även sättas upp i städer och på vägar med flera filer, monteras på portaler och ge skarpare bilder.
Det nya systemet är dock i dag inte anpassat för att mäta snitthastighet mellan kamerorna. Det skulle kräva ytterligare moduler och mjukvara, utöver de juridiska frågor som måste klaras ut. Sverige har, likt Norge, vad man kallar föraransvar. Man måste alltså kunna visa att samma person kört fordonet hela vägen mellan kamerorna.
Fakta.Målet: Max 1 procent kör för fort förbi kamerorna
I det så kallade ATK-rådets senaste årsrapport anges målet som att ”sänka medelhastigheten på våra mest olycksdrabbade vägar och på det sättet minska antalet döda och allvarligt skadade.” Målet som satts upp var att max en procent av fordonen skulle köra för fort förbi kamerorna, vilket man skriver klarades överallt förutom på 40-sträckor.
Men allt var inte frid och fröjd. Man pekade i rapporten på att ”inom kompetens och utredning/lagföring är framför allt riskerna brist på resurser. Såväl Trafikverket som Polismyndigheten är medvetna om det.”
Källa: ATK-rådet
Intendent Tony Härdin, verksamhetsexpert vid Noa och ledamot i beredningsgruppen för fartkamerorna, pekar också på att någon teknik för snittmätning inte köpts in.
– Styrgruppen hade frågan om det vi kallar sträck-ATK uppe i fjol. Det fanns utredningar som visade att trafiksäkerhetsnyttan var sådär, en annan som indikerade att den var lite större. Slutsatsen blev då att frågan bordlades, att man skulle titta på den igen senare, när leveransen av det nya steget är igång.
– För sträck-ATK behövs ett annat system och något beslut om att köpa in ett sådant har absolut inte fattats.
Det är ingen liten sak att ordna, menar du?
– Absolut inte. Det ska vara ett bevisinstrument och systemet ska i så fall gå igenom omfattande prövningar. Vi har i dagsläget ställt oss tveksamma till att utveckla ett sådant.
Polisen har en särskild sektion i Kiruna med ett 70-tal anställda som enbart arbetar med att hantera fortkörningar vid de befintliga fartkamerorna.
– Därutöver pågår dagligen en manuell övervakning och vi utrustar polisbilar generellt med radar. Så vi känner oss väl rustade när det gäller hastighetsövervakningen. Att nu ge sig in i ytterligare ett mätsystem skulle kräva resurser och pengar, och det är nog inte aktuellt som läget ser ut med arbetsuppgifter för myndigheten i dag.
Trafikverket pekar alltså på att mätning av snitthastigheten skulle kunna spara ytterligare sju liv per år. Men Tony Härdin vid Noa säger att underlaget är mer splittrat.
– Det fanns en utredning där utfallet inte var lika stort. Jag ska inte lägga några aspekter på Trafikverkets uppgifter och frågan bordlades som sagt av styrgruppen.
Nu har Trafikverket framställt till regeringen att de och polisen ska få ett uppdrag om att mäta mellan kamerorna. Är det fel av Trafikverket?
– Trafikverket har ju ett ansvar att titta mer övergripande på trafiksäkerheten. Den är generellt sett bra i Sverige, och ju lägre siffran på antal omkomna blir desto svårare blir det att införa åtgärder som får effekt.
Norge har systemet sedan 2009. Varför skulle det inte fungera här?
– Jo, det vet vi, och det funkar säkert, det råder ingen tveksamhet om det. Men är det värt pengarna? Hur många liv och svårt skadade sparas på det? Det kan låta cyniskt att resonera så, men någonstans måste åtgärden ställas i relation till resurser.
Eftersom ett införande av fartmätning mellan kameror förutsätter att bilder måste sparas från två kameror, även för de som inte kört för fort, är hanteringen av integritetsfrågorna central.
DN har bett Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, kommentera frågan. Där lämnar juristen My Lorenius ett skriftligt svar: ”Det är självklart positivt om metoden innebär att dödstalen i trafiken sänks, samtidigt innebär den att enskilda övervakas och kartläggs i utökad utsträckning vilket – tillsammans med andra åtgärder som planeras att införas av polisen – medför ökade risker för integriteten. IMY bevakar frågan men har ingen närmare kommentar till detta i nuläget.”
Bodde nog dra in pengar som fan. Den lilla sträckan men fartkameror som jag kör förbi varje dag (60km hastighet) är det alltid folk som kör om så fort dom har passerat kameran.
Utrustningen finns redan, släng in lite kod på servern som räknar ut hastigheten mellan A-B, klart?… dom i Kiruna kanske blir utbrända av alla nya ärenden
Tycker det låter jättebra och kan sätta dit fler fortkörare.
Är starkt emot att mäta medelhastigheten mellan kameror, är också starkt emot att ha varningsskyltar för kamerorna som finns idag.
Dumpa stt poliser mäter snitt då
Jag har inget emot att mäta hastigheten så här.
Däremot har jag sjukt mycket emot resonemanget ”vi sa nej av integritetsskäl 2016 men nu är det ändå mycket kameror överallt så det spelar ingen roll”.
Slippery slope!
Bra, då tycker jag att polisen kan fokusera på annat ist
Jag håller med. Det är tajta tider just nu och vi måste prioritera
En googling säger att 227 personer omkom i vägtrafiken 2022. Läser någonstans att det här förslaget eventuellt skulle rädda 7 liv.
Vad kostar det att rädda de här sju liven? Hur är det möjligt att man diskuterar att införa ett system utan att först diskutera ekonomin i projektet?
Varför vill en myndighet något utan att ha ekonomi som ledstjärna?
Vadå “Värt pengarna”, de har ju redan grunddatat? En gymnasieelev kan ju göra algoritmen som behövs för att räkna ut det?