Nuggets, mjukost och fryst pizza som värms upp i mikrovågsugnen, liksom frukostflingor, fruktyoghurt, bantningspulver och veganska köttsubstitut. Mer än 40 procent av den energi vi stoppar i oss kommer enligt en ny studie från ultraprocessad färdigmat med hög andel socker.
Ultraprocessad mat beskrivs av FN:s jordbruksorganisation FAO som produkter som skapas genom en serie av flera olika industriella processer där det används ingredienser och tillsatser som inte brukar finnas hemma i köket.
Belgiska forskare har nu för första gången gjort en kartläggning av hur mycket ultraprocessad mat som konsumeras i 21 EU-länder samt Storbritannien. Resultaten som publiceras i European journal of nutrition visar att bidraget till det totala energiintaget varierar mellan 14 och 44 procent.
Mest ultraprocessad mat stoppar svenskarna i sig tätt följda av britterna. Svenska män får enligt kartläggningen 40,6 procent av all sin energi från ultraprocessad mat. Andelen hos svenska kvinnor anges vara ännu högre: 43,8 procent.
Minst ultraprocessad mat äts i Italien där männen får 13 procent och kvinnorna 13,8 procent av energin från sådana produkter.
En orsak tycks enligt studien vara att trenden med billig, högprocessad färdigmat slagit igenom mer i Sverige än i något av de andra länderna. Enligt en analys av de vanligaste källorna är det bara i Sverige som färdigmat är den typ av ultraprocessad produkt som bidrar med mest energi. Först därefter följer konditorivaror, margarin och korvar, som dominerar i övriga länder.
Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket, misstänker att den svenska konsumtionen kan ha överskattats något i den belgiska studien.
Livsmedelsverkets egna analyser har visat att svenska ungdomar nästan nådde upp till 40 procent av energin från skräpmat, men då ingick även annat än ultra-processade produkter.
– På grund av svårigheter med klassificeringar av livsmedel kan jag inte uppge en svensk siffra. Minst 25 procent kan jag säga. Sedan tidigare vet vi att läsk, godis och snacks svarar för 17 procent av svenskarnas energiintag, säger Emma Patterson.
Till det ska alltså läggas den energi vi får i oss via exempelvis högprocessade frukostflingor, charkvaror, pulversåser och frysta färdigrätter.
I USA, Kanada och Storbritannien konsumeras mest ultraprocessad mat i världen. Medan trenden där och i många låg- och medelinkomstländer är på uppåtgående har konsumtionen i Sverige trots allt minskat något från en ännu högre nivå, enligt den belgiska studien.
Studien visar på ett tydligt samband mellan hög konsumtion av ultraprocessad mat och högt intag av socker. Studien kunde däremot inte förklara skillnader i fetma och övervikt mellan olika länder med enbart intaget av ultraprocessad mat. Andelen med övervikt har ökat dramatiskt i hela världen de senaste decennierna – vilket i flera studier kopplats till ultraprocessad mat – och i Sverige bedöms nu andelen med övervikt vara 52 procent.
– Resultaten är klart alarmerande, även om svenskarna verkar minska intaget, säger Erik Hemmingsson som är forskare på GIH och expert på fetma.
Mycket talar, enligt honom, för att det är kombinationen av skräpmat och ekonomisk utsatthet och otrygghet som får bägaren att rinna över och gör att den ultraprocessade maten bidrar starkare till fetma i vissa grupper, speciellt hos de individer som har hög ärftlighet för övervikt.
– På den individuella nivån gifter sig skräpmaten väldigt bra med social utsatthet och psykologiska faktorer och ihållande stress, säger Erik Hemmingsson.
Han pekar på studier som tyder på att fler utvecklar fetma i länder med marknadsliberala system med osäkra jobb och oreglerade arbetstider.
– I Sverige har vi bättre trygghetssystem och därmed mindre ekonomisk utsatthet och fattigdom. De nordiska länderna ligger bra till i fetmastatistiken och det är sannolikt tack vare detta, säger Erik Hemmingsson.
Negativa hälsoeffekter av ultraprocessad mat har på senare tid dokumenterats i ett flertal forskningsstudier och ett antal länder runt om i världen har infört rekommendationer som syftar till att begränsa konsumtionen.
I november presenterade American heart association (AHA) nya rekommendationer om att dra ner på ultraprocessad mat och i stället välja minimalt processad mat baserad på färska råvaror.
AHA hänvisar till en dos-relaterad koppling till övervikt och fetma liksom en koppling till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2-diabetes och total dödlighet.
– AHA:s ställningstagande väger tungt. Det är AHA som tar fram de riktlinjer som används i USA för att minimera hjärt- och kärlsjukdomar, säger Filippa Juul.
Hon är forskare i nutrition och livsmedelskunskap vid New York University och har publicerat ett flertal artiklar i ämnet.
– Det finns ett starkt stöd vad gäller kopplingen till ökad fetma som i sin tur är en riskfaktor för en rad andra sjukdomar, säger Filippa Juul.
Hon betonar att forskningsområdet kring ultraprocessad mat fortfarande är ungt men att evidensen har stärkts med nya forskningsresultat de senaste åren.
En amerikansk försöksstudie publicerad i tidskriften Cell Metabolism har visat att personer som serverades ultraprocessad mat åt 500 kilokalorier mer per dag än kontrollgruppen innan de upplevde mättnad. Resultatet var att de gick upp i vikt. När grupperna växlade kost upprepades fenomenet.
Dariush Mozaffarian är hjärtspecialist och dekan vid Tufts University i Boston. Han är också rådgivare åt AHA, FN, WHO samt den amerikanska och kanadensiska regeringen. På en mejlad fråga från SvD kommenterar han:
– Det grundläggande problemet med ultraprocessad mat är att vissa produkter inte utformats med tanke på hälsan. Producenter föredrar att prioritera smak, kostnad, hållbarhetstid och känslan i munnen. När den typen av faktorer är målet försvinner tusentals naturliga spårämnen och i stället tillförs tillsatser som emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel. Sådana industriella ingredienser har bedömts vara säkra men deras långsiktiga effekter är inte kända.
Enligt Mozaffarian kan tungt processande också ta bort fibrer, ändra hur kroppen bryter ned maten och påverka sunda tarmbakterier. Från vetenskaplig synvinkel, påpekar han, finns det fortfarande gråzoner som vi ännu inte förstår.
– Men vi vet definitivt tillräckligt mycket för att genast börja göra processad mat som är mer hälsosam.
Ultraprocessade produkter kännetecknas oftast av att de är energitäta med mycket socker, ohälsosamma fetter och salt. Samtidigt har de ett lågt innehåll av fibrer, protein, vitaminer, mineraler och spårämnen som finns i vanliga råvaror.
I butiken känns de igen genom att de är förpackade, har lång hållbarhetstid och innehåller ingredienser som inte brukar användas hemma i köket som aromämnen, maltodextrin, härdat fett, estrar eller hydrolyserat protein. För att binda ihop, ge smak och färg åt ingredienserna används ofta rikligt med tillsatser.
– Ultraprocessad mat är gjord för att vara så otroligt god att vi inte kan låta bli att äta, säger Marit Kolby.
Hon är forskare vid Oslo Nye Høyskole och medförfattare till en forskningsgenomgång i ämnet.
– Fett, socker och salt är en extremt belönande kombination som inte existerar i naturen. Samtidigt är den fattig på fibrer som tvingar oss att tugga mer, äta långsammare och bidrar till mättnadskänsla.
I decennier har expertisen splittrats i frågor som ifall det är socker eller fett som gör oss feta och sjuka, eller om fett från djur eller växtriket är att föredra. Att dra ner på ultraprocessad mat handlar enligt Marit Kolby om att skifta fokus mot kvalitet snarare än mot näringsämnen och enskilda molekyler.
I ultraprocessad mat har exempelvis fleromättat fett ofta bytts ut mot mättat för att öka hållbarhetstiden vilket är en bakgrund till myndigheternas råd om att vi behöver äta mer fleromättat fett.
– Om vi äter en varierad kost med lågt processade livsmedel kommer vi automatiskt att få i oss en sundare balans av näringsämnen. I en sådan kost ryms även nykärnat smör i måttliga mängder, säger Marit Kolby.
Är köttsubstitut som Quorn verkligen så illa att det klassas som skräpmat?
Finns det någon vetenskapligt genomförd, peer-reviewad studie som faktiskt visar på att det där med “intag av ultraprocessad mat” faktiskt är ohälsosamt i sig, snarare än att det handlar om det gamla vanliga (kaloriintag)?
Jag har försökt titta på det ett par gånger, men aldrig hittat något seriöst.
Fryspizza är ju jävligt billigt av någon anledning. skulle man betyg sätta mat efter smak * kostnad * tillagning där tillagning är hur mycket energi du behöver lägga ned, så får den väldigt högt betyg.
Räknas det som skräp mat om jag gör egna nuggets och pizza?
Eller är det att man köper det förberett som gör det till skräpmat.
” – Ultraprocessad mat är gjord för att vara så otroligt god att vi inte kan låta bli att äta, säger Marit Kolby.”
Nja, det jag hör från folk som köper sådant är att det är smidigt, och oftast att det inte är så jävla gott men att det funkar. Flera som föredrar hemlagad mat men som varken har tid eller ork. Detta är dock inte majoriteten, kan vara en tyst majoritet som käkar sådan mat pågrund av att det är gott?
Alltså jag är så sjukt less att allt är antingen bara pizza eller hamburgare. Också less att alla invandrare som kommer till Sverige öppnar pizzerior. Maten i Mellanöstern är faktiskt riktigt jävla god, varför öppnar de inte billiga restauranger med MÖ mat? Lammgrytor, biriyani osv…. Hade ätit det alla dagar i veckan över någon svettig pizza. Alla pizzor här i min stad köper dessutom deg och ingredienser från samma grossist så det är i print samma pizza man köper var man än går med vissa undantag… Kan svenskarna sluta bara köpa pizza hela tiden ….
Vilken överraskning… Mat i Sverige är en sorglig historia.
Inte helt förvånande. Våra älskade falukorvar och scanköttbullar är ju bara skräp egentligen, näringsmässigt. Till det kör vi makaroner, ketchup och ingen sallad.
Jag älskar korvstroganoff men mår aldrig riktigt bra av att äta det. Fett, bindväv, stärkelse blandat med chiliflakes, tomatpure och grädde. Fantastisk kost.
Är coops matpajer skräpmat? Det kommer i varje fall inte att stoppa mig från att hamstra dem varje gång de är på kampanj för 10kr.
antingen kan du äta mat som bönder åt 250 år sedan eller något halv exotiskt från ett annat land som smakar gott, hmm.
Personligen försöker jag laga all min mat från grunden, men då jag antar att de räknat per capita, så betyder väl det att någon stackare äter “min” del av statistiken och alltså får i sig 80% ultraprocessad mat.
Deprimerande på nåt sätt.
Svenskar lagar inte mat. Effektiviteten uppskattas mycket mer än kvalité. Folk har ingen tid. Och grönsakerna som mataffärsoligopolen importerar från sydländerna är helt äckliga, omogna och svindyra… Är råvarorna så pass hemska och alternativen så god billig och enkel kommer man såklart äta pizza och korv …
På väg till att bli som USA med deras bodegas och food deserts… Om vi inte redan är där…
Konstigt nog är folket inte de fetaste i EU. De kanske rör på sig mer och äter mindre mängder av de dåliga saker…
Det säljs mer skräpmat här än i EU.
Vet inget annat land som har så mycket sötningsmedel, konstgjorda smakämnen och så lite naturliga råvaror i maten vi säljer häromkring.
Nice
Biltema körv är inte skräp!
Jag är inte förvånad. Den genomsnittliga svensken är rätt korkad och ganska lat.
Vad jag hör är att vi måste tvinga Norge att gå med i EU
För att Svensson inte har råd att äta riktig mat ute. Tyvärr.
Fattar inte vad som är så svårt, jag lagar storkok för hela veckan på söndagar, så jag har minst ett mål mat per dag som är hemlagat. Oftast någon form av magert kött i en gryta med ris. Sen kör jag mycket enkel mat, gröt, ett kokt ägg och kvarg till frukost, matlåda till lunch, knäckebröd med makrill i tomatsås och keso till middag. Det finns mycket i våra butiker som är nyttigare och minst lika enkelt att konsumera som en färdigpizza.
25 comments
Nuggets, mjukost och fryst pizza som värms upp i mikrovågsugnen, liksom frukostflingor, fruktyoghurt, bantningspulver och veganska köttsubstitut. Mer än 40 procent av den energi vi stoppar i oss kommer enligt en ny studie från ultraprocessad färdigmat med hög andel socker.
Ultraprocessad mat beskrivs av FN:s jordbruksorganisation FAO som produkter som skapas genom en serie av flera olika industriella processer där det används ingredienser och tillsatser som inte brukar finnas hemma i köket.
Belgiska forskare har nu för första gången gjort en kartläggning av hur mycket ultraprocessad mat som konsumeras i 21 EU-länder samt Storbritannien. Resultaten som publiceras i European journal of nutrition visar att bidraget till det totala energiintaget varierar mellan 14 och 44 procent.
Mest ultraprocessad mat stoppar svenskarna i sig tätt följda av britterna. Svenska män får enligt kartläggningen 40,6 procent av all sin energi från ultraprocessad mat. Andelen hos svenska kvinnor anges vara ännu högre: 43,8 procent.
Minst ultraprocessad mat äts i Italien där männen får 13 procent och kvinnorna 13,8 procent av energin från sådana produkter.
En orsak tycks enligt studien vara att trenden med billig, högprocessad färdigmat slagit igenom mer i Sverige än i något av de andra länderna. Enligt en analys av de vanligaste källorna är det bara i Sverige som färdigmat är den typ av ultraprocessad produkt som bidrar med mest energi. Först därefter följer konditorivaror, margarin och korvar, som dominerar i övriga länder.
Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket, misstänker att den svenska konsumtionen kan ha överskattats något i den belgiska studien.
Livsmedelsverkets egna analyser har visat att svenska ungdomar nästan nådde upp till 40 procent av energin från skräpmat, men då ingick även annat än ultra-processade produkter.
– På grund av svårigheter med klassificeringar av livsmedel kan jag inte uppge en svensk siffra. Minst 25 procent kan jag säga. Sedan tidigare vet vi att läsk, godis och snacks svarar för 17 procent av svenskarnas energiintag, säger Emma Patterson.
Till det ska alltså läggas den energi vi får i oss via exempelvis högprocessade frukostflingor, charkvaror, pulversåser och frysta färdigrätter.
I USA, Kanada och Storbritannien konsumeras mest ultraprocessad mat i världen. Medan trenden där och i många låg- och medelinkomstländer är på uppåtgående har konsumtionen i Sverige trots allt minskat något från en ännu högre nivå, enligt den belgiska studien.
Studien visar på ett tydligt samband mellan hög konsumtion av ultraprocessad mat och högt intag av socker. Studien kunde däremot inte förklara skillnader i fetma och övervikt mellan olika länder med enbart intaget av ultraprocessad mat. Andelen med övervikt har ökat dramatiskt i hela världen de senaste decennierna – vilket i flera studier kopplats till ultraprocessad mat – och i Sverige bedöms nu andelen med övervikt vara 52 procent.
– Resultaten är klart alarmerande, även om svenskarna verkar minska intaget, säger Erik Hemmingsson som är forskare på GIH och expert på fetma.
Mycket talar, enligt honom, för att det är kombinationen av skräpmat och ekonomisk utsatthet och otrygghet som får bägaren att rinna över och gör att den ultraprocessade maten bidrar starkare till fetma i vissa grupper, speciellt hos de individer som har hög ärftlighet för övervikt.
– På den individuella nivån gifter sig skräpmaten väldigt bra med social utsatthet och psykologiska faktorer och ihållande stress, säger Erik Hemmingsson.
Han pekar på studier som tyder på att fler utvecklar fetma i länder med marknadsliberala system med osäkra jobb och oreglerade arbetstider.
– I Sverige har vi bättre trygghetssystem och därmed mindre ekonomisk utsatthet och fattigdom. De nordiska länderna ligger bra till i fetmastatistiken och det är sannolikt tack vare detta, säger Erik Hemmingsson.
Negativa hälsoeffekter av ultraprocessad mat har på senare tid dokumenterats i ett flertal forskningsstudier och ett antal länder runt om i världen har infört rekommendationer som syftar till att begränsa konsumtionen.
I november presenterade American heart association (AHA) nya rekommendationer om att dra ner på ultraprocessad mat och i stället välja minimalt processad mat baserad på färska råvaror.
AHA hänvisar till en dos-relaterad koppling till övervikt och fetma liksom en koppling till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2-diabetes och total dödlighet.
– AHA:s ställningstagande väger tungt. Det är AHA som tar fram de riktlinjer som används i USA för att minimera hjärt- och kärlsjukdomar, säger Filippa Juul.
Hon är forskare i nutrition och livsmedelskunskap vid New York University och har publicerat ett flertal artiklar i ämnet.
– Det finns ett starkt stöd vad gäller kopplingen till ökad fetma som i sin tur är en riskfaktor för en rad andra sjukdomar, säger Filippa Juul.
Hon betonar att forskningsområdet kring ultraprocessad mat fortfarande är ungt men att evidensen har stärkts med nya forskningsresultat de senaste åren.
En amerikansk försöksstudie publicerad i tidskriften Cell Metabolism har visat att personer som serverades ultraprocessad mat åt 500 kilokalorier mer per dag än kontrollgruppen innan de upplevde mättnad. Resultatet var att de gick upp i vikt. När grupperna växlade kost upprepades fenomenet.
Dariush Mozaffarian är hjärtspecialist och dekan vid Tufts University i Boston. Han är också rådgivare åt AHA, FN, WHO samt den amerikanska och kanadensiska regeringen. På en mejlad fråga från SvD kommenterar han:
– Det grundläggande problemet med ultraprocessad mat är att vissa produkter inte utformats med tanke på hälsan. Producenter föredrar att prioritera smak, kostnad, hållbarhetstid och känslan i munnen. När den typen av faktorer är målet försvinner tusentals naturliga spårämnen och i stället tillförs tillsatser som emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel. Sådana industriella ingredienser har bedömts vara säkra men deras långsiktiga effekter är inte kända.
Enligt Mozaffarian kan tungt processande också ta bort fibrer, ändra hur kroppen bryter ned maten och påverka sunda tarmbakterier. Från vetenskaplig synvinkel, påpekar han, finns det fortfarande gråzoner som vi ännu inte förstår.
– Men vi vet definitivt tillräckligt mycket för att genast börja göra processad mat som är mer hälsosam.
Ultraprocessade produkter kännetecknas oftast av att de är energitäta med mycket socker, ohälsosamma fetter och salt. Samtidigt har de ett lågt innehåll av fibrer, protein, vitaminer, mineraler och spårämnen som finns i vanliga råvaror.
I butiken känns de igen genom att de är förpackade, har lång hållbarhetstid och innehåller ingredienser som inte brukar användas hemma i köket som aromämnen, maltodextrin, härdat fett, estrar eller hydrolyserat protein. För att binda ihop, ge smak och färg åt ingredienserna används ofta rikligt med tillsatser.
– Ultraprocessad mat är gjord för att vara så otroligt god att vi inte kan låta bli att äta, säger Marit Kolby.
Hon är forskare vid Oslo Nye Høyskole och medförfattare till en forskningsgenomgång i ämnet.
– Fett, socker och salt är en extremt belönande kombination som inte existerar i naturen. Samtidigt är den fattig på fibrer som tvingar oss att tugga mer, äta långsammare och bidrar till mättnadskänsla.
I decennier har expertisen splittrats i frågor som ifall det är socker eller fett som gör oss feta och sjuka, eller om fett från djur eller växtriket är att föredra. Att dra ner på ultraprocessad mat handlar enligt Marit Kolby om att skifta fokus mot kvalitet snarare än mot näringsämnen och enskilda molekyler.
I ultraprocessad mat har exempelvis fleromättat fett ofta bytts ut mot mättat för att öka hållbarhetstiden vilket är en bakgrund till myndigheternas råd om att vi behöver äta mer fleromättat fett.
– Om vi äter en varierad kost med lågt processade livsmedel kommer vi automatiskt att få i oss en sundare balans av näringsämnen. I en sådan kost ryms även nykärnat smör i måttliga mängder, säger Marit Kolby.
Undrar om vi hade haft förstaplatsen utan brexit?
Inte alls förvånande, vi har sämst matscen i EU
Kolla övervikt per län och över tid här
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/
Finns ju inget annat att äta i det här landet
Falukorv är ju inte skräpmat. Det är ju kultur!
Är köttsubstitut som Quorn verkligen så illa att det klassas som skräpmat?
Finns det någon vetenskapligt genomförd, peer-reviewad studie som faktiskt visar på att det där med “intag av ultraprocessad mat” faktiskt är ohälsosamt i sig, snarare än att det handlar om det gamla vanliga (kaloriintag)?
Jag har försökt titta på det ett par gånger, men aldrig hittat något seriöst.
Fryspizza är ju jävligt billigt av någon anledning. skulle man betyg sätta mat efter smak * kostnad * tillagning där tillagning är hur mycket energi du behöver lägga ned, så får den väldigt högt betyg.
Räknas det som skräp mat om jag gör egna nuggets och pizza?
Eller är det att man köper det förberett som gör det till skräpmat.
” – Ultraprocessad mat är gjord för att vara så otroligt god att vi inte kan låta bli att äta, säger Marit Kolby.”
Nja, det jag hör från folk som köper sådant är att det är smidigt, och oftast att det inte är så jävla gott men att det funkar. Flera som föredrar hemlagad mat men som varken har tid eller ork. Detta är dock inte majoriteten, kan vara en tyst majoritet som käkar sådan mat pågrund av att det är gott?
Alltså jag är så sjukt less att allt är antingen bara pizza eller hamburgare. Också less att alla invandrare som kommer till Sverige öppnar pizzerior. Maten i Mellanöstern är faktiskt riktigt jävla god, varför öppnar de inte billiga restauranger med MÖ mat? Lammgrytor, biriyani osv…. Hade ätit det alla dagar i veckan över någon svettig pizza. Alla pizzor här i min stad köper dessutom deg och ingredienser från samma grossist så det är i print samma pizza man köper var man än går med vissa undantag… Kan svenskarna sluta bara köpa pizza hela tiden ….
Vilken överraskning… Mat i Sverige är en sorglig historia.
Inte helt förvånande. Våra älskade falukorvar och scanköttbullar är ju bara skräp egentligen, näringsmässigt. Till det kör vi makaroner, ketchup och ingen sallad.
Jag älskar korvstroganoff men mår aldrig riktigt bra av att äta det. Fett, bindväv, stärkelse blandat med chiliflakes, tomatpure och grädde. Fantastisk kost.
Är coops matpajer skräpmat? Det kommer i varje fall inte att stoppa mig från att hamstra dem varje gång de är på kampanj för 10kr.
antingen kan du äta mat som bönder åt 250 år sedan eller något halv exotiskt från ett annat land som smakar gott, hmm.
Personligen försöker jag laga all min mat från grunden, men då jag antar att de räknat per capita, så betyder väl det att någon stackare äter “min” del av statistiken och alltså får i sig 80% ultraprocessad mat.
Deprimerande på nåt sätt.
Svenskar lagar inte mat. Effektiviteten uppskattas mycket mer än kvalité. Folk har ingen tid. Och grönsakerna som mataffärsoligopolen importerar från sydländerna är helt äckliga, omogna och svindyra… Är råvarorna så pass hemska och alternativen så god billig och enkel kommer man såklart äta pizza och korv …
På väg till att bli som USA med deras bodegas och food deserts… Om vi inte redan är där…
Konstigt nog är folket inte de fetaste i EU. De kanske rör på sig mer och äter mindre mängder av de dåliga saker…
Det säljs mer skräpmat här än i EU.
Vet inget annat land som har så mycket sötningsmedel, konstgjorda smakämnen och så lite naturliga råvaror i maten vi säljer häromkring.
Nice
Biltema körv är inte skräp!
Jag är inte förvånad. Den genomsnittliga svensken är rätt korkad och ganska lat.
Vad jag hör är att vi måste tvinga Norge att gå med i EU
För att Svensson inte har råd att äta riktig mat ute. Tyvärr.
Fattar inte vad som är så svårt, jag lagar storkok för hela veckan på söndagar, så jag har minst ett mål mat per dag som är hemlagat. Oftast någon form av magert kött i en gryta med ris. Sen kör jag mycket enkel mat, gröt, ett kokt ägg och kvarg till frukost, matlåda till lunch, knäckebröd med makrill i tomatsås och keso till middag. Det finns mycket i våra butiker som är nyttigare och minst lika enkelt att konsumera som en färdigpizza.