UKÄ och Skolverket har undersökt hur studenter presterat på högskolenivå – och läsåret 2021/2022 presterade friskoleelever 6,4 procentenheter sämre än elever från kommunala skolor.
D**etta trots att friskoleeleverna gått ut med ungefär samma gymnasiebetyg som elever från kommunala skolor.**
”Knyter an till likvärdighet”
Thomas Furusten, en av rapportförfattarna och utredare på Skolverket, säger så här till Altinget:
– Det knyter ju an till vad andra studier och rapporter har visat om likvärdigheten i skolan och i betygssättningen.
**Han kommenterar frågeställningen om friskolor är mer generösa i sin betygssättning – så kallade glädjebetyg** – så här:
**– Ja, det är en variation i betygssättningen mellan skolor och i genomsnitt så har fristående skolor en något mer generös betygssättning i relation till resultaten på nationella prov.** Skolverkets perspektiv är att det måste gå att lita på betygen, säger Thomas Furusten till Altinget.
Prestationsgraden sjunker
**Elever från idéburna friskolor presterar något bättre än elever från aktiebolagsskolor, men 4,2 procent lägre jämfört med studenter från kommunala skolor.**
I undersökningen – som jämför studenters prestationer på högskolenivå från 2014 till 2021 – kan utredarna se att prestationsgraden sjunkit. Trots att det var elever från grupper som brukar prestera bra på högskolan som påbörjade studierna 2021.
UKÄ och Skolverket drar slutsatsen att minskningen inte beror på att grupper som normalt inte brukar söka till högskolan gjorde det under pandemin.
– Skillnaden i prestationsgrad mellan studenter som gått direkt från gymnasieskolan till högskolan och äldre högskolenybörjare, indikerar att det kanske inte i första hand var undervisningsformerna och övergången till distansundervisning i högskolan under pandemin som är förklaringen till de lägre prestationerna, säger Erik Dahl, utredare på UKÄ.
😮
Jag tror man inte ska dra för stora växlar på detta rakt av. Selektiva gymnasieskolor får ofta elever som är lite vassare.
Svenska läroplanen är extremt dålig på att utmana de allra duktigaste. Det blir ofta katastrof när de måste lära sig specialicerad kunskap utan någon erfarenhet alls att plugga. Tidigare kunde de suga upp kunskapen från det omkringliggande samhället utan att anstränga sig. Men nu måste även de smarta plugga. Blir ofta en chock för många, som bara en andel klarar sig igenom.
Färga mig överraskad
Baksidan av att få glädjebetyg.
> läsåret 2021/2022 presterade friskoleelever 6,4 procentenheter sämre än elever från kommunala skolor. Detta trots att friskoleeleverna gått ut med ungefär samma gymnasiebetyg som elever från kommunala skolor.
6,4 procent är ju inte extremt precis… Men inte bra såklart.
Glädjebetyg är tyvär vanligt oavsett om det är komunal eller privat skola. Lärare har press på sig från rektor att ge höga betyg då detta speglar bra på skolan, fler elever leder till mer pengar och dessa framsteg styrker rektorns karriär oavsett om hen jobbar i komunal eller privat skola.
Betygen tas upp av rektor vid löneförhandlingar samt för att sälja in skolan även på kommunal skola. Pressen läggs alltid på lärare att ge högre betyg.
Problemet är i grunden skolpeng samt att rektorers karriär är byggd på resultaten deras skola presterar.
Att privata skolor är något värre är ju inte bra såklart. Men som artikeln skriver är det inte precis någon *extrem* skillnad.
**Personligen lutar jag mot hållet att vi bör stänga ner privata skolor,** men det är ingen stark åsikt precis.
Snarare är frågan om hur vi ska se till att rektorers karriär och lön inte är lika fäst vid betyg för att få dessa att släppa pressen på lärare.
Nämen
Chockad.
Finns inget värre än när vi får nya elever som kommer från friskolor, de kommer alltid med höga betyg men kan oftast inte ens läsa, och nu pratar vi högstadiet
Religiösa friskolor månne?
Överraskad elektrisk gnagare
Ingen är förvånad.
Friskolor är ett hot mot meritokratin
Så folk kommer in med glädjebetyg (okvalificerade) sen är de inte kvalificerade och kanske tog platsen från någon som faktiskt var mer kvalificerad men med lite sämre betyg. Så undrar idioterna varför det går utför med samhället.
Prestationsdata i studien är avklarade poäng i förhållande till sökta första året de studerar på högskolan.
Jag hade ett par klasskompisar på teknisk fysik som nu har examen och välavlönade jobb som skulle haft otroligt låga värden i en sån här mätning. Jag tvivlar på att alla lärare som lyckats grupparbeta sig igenom hela första året på sina program med godkänt i alla ämnen nödvändigtvis hade så mycket bättre gymnasieutbildning än mina klasskompisar hade.
Gick friskola under högstadiet och jämförde lite med några vänner som gick kommunal skola, det är en rejäl skillnad på vissa ämnen. Kommunala högstadiekurser lär ut betydligt mer tuffare matematik från vad jag fick lära mig och på historiedelen så fokuserade friskolan mycket mer på andra världskriget och den internationella politiska utvecklingen medan mina vänner hade mycket mer koll på Sveriges historia från 1850 till idag.
Vi hade ofta verbala bråk då ofta dyker det upp någon historiebit som ena gruppen enas och diskuteras om medan den andra halvan står som frågetecken undrar vart dom lärt sig det ifrån “Högstadiet, såklart eller skolkade du dina lektioner?”.
Det här visste vi redan när vi skulle välja gymansiet för 20 år sedan att friskolegymnasierna gav glädjebetyg. Tänk att det ska ta sån jävla tid att få rätsida på detta.
Tycker det är synd att artikeln väljer att fokusera så mycket på just den delen av rapporten, finns mycket annat intressant som också tas upp (Rapporten finns länkad i artikeln). Citat från sammanfattningen (s, 5 – 6):
> **Övergången till högskolan från gymnasieskolans högskoleförberedande program**
> • Andelen ungdomar som gått direkt till högskolestudier terminen efter examen från gymnasieskolans högskoleförberedande program (direktövergång) ökade påtagligt höstterminen 2020, det första året av covid-19-pandemin. Två år senare var denna andel tillbaka på ungefär samma nivå som före pandemin, det vill säga cirka 25 procent.
> • Ökningen i direktövergång till högskolan under pandemin var störst för elever med höga gymnasiebetyg, elever med svensk bakgrund och elever från det naturvetenskapliga programmet.
> • Skillnaden mellan könen i direktövergång till högskolan har under perioden 2014–2022 utjämnats till en nivå där det under de senaste läsåren varit ungefär lika vanligt för män som för kvinnor. Under åren innan pandemin var det högre andel av männen än av kvinnorna som gjorde direktövergång.
> • Något samband mellan omfattningen av undervisning på distans i gymnasieskolan under covid-19-pandemin och om elever gjort direktövergång eller inte går inte att se i denna studie.
> **Prestationsgrad på högskolan för direktövergångna från gymnasieskolans högskoleförberedande program**
> • Prestationsgraden är andelen avklarade högskolepoäng på de utbildningar som studenterna varit registrerade på. På totalnivå har den genomsnittliga prestationsgraden i högskolan förändrats i liten utsträckning mellan läsåren 2014/15 och 2020/21. Detta gäller även förstaårsstudenter som gått direkt från gymnasieskolans högskoleförberedande program till högskolan.
> • För dessa studenter är det en mycket stor samvariation mellan gymnasiebetyg och prestationsgrad i högskolan det första läsåret. Studenter med höga betygspoäng (17,5 eller högre) har en genomsnittlig prestationsgrad på drygt åttio procent. För gruppen studenter med lägst betygspoäng (12,5 eller lägre) är den genomsnittliga prestationsgraden hälften så hög.
> • Det finns även andra faktorer än betygspoängen från gymnasieskolan som samvarierar med prestationsgrad i högskolan för dessa studenter. Med kontroll för bland annat gymnasiebetyg och utbildningsområde i högskolan är prestationsgraden högre för kvinnor jämfört med män, samt något högre för studenter med svensk bakgrund jämfört med studenter med utländsk bakgrund.
> • På samma sätt har studenter med examen från offentliga gymnasieskolor i genomsnitt högre prestationsgrad än studenter från fristående skolor.
> • Vissa av skillnaderna i prestationsgrad mellan olika grupper av studenter förklaras till stor del av skillnader i andra bakgrundsfaktorer. Det gäller till exempel skillnaden i prestationsgrad för studenter med lågutbildade respektive högutbildade föräldrar, som är obefintlig om studenterna är lika i övriga avseenden, i synnerhet att de har samma betygsnivå från gymnasieskolan.
> • De direktövergångna studenterna läsåret 2021/22 har en något lägre genomsnittlig prestationsgrad jämfört med motsvarande studenter föregående läsår. De äldre högskolenybörjarna – som inte gick i gymnasieskolan under covid-19-pandemin – har samma läsår en genomsnittlig prestationsgrad nästan i nivå med motsvarande studenter föregående läsår.
> • De direktövergångna studenterna läsåret 2021/22 representerar i högre grad, jämfört med föregående läsår, studentgrupper som normalt har relativt höga prestationsgrader i högskolan. Trots det minskar den genomsnittliga prestationsgraden. Det talar för att minskningen har att göra med förutsättningarna under covid-19-pandemin.
> • Något samband mellan omfattningen av undervisning på distans i gymnasieskolan under covid-19-pandemin och prestationsgraden det första året i högskolan går inte att se i denna studie.
>Eurytmi är en integrerad del av Waldorfskolans läroplan, där rörelse och uttryck genom kroppen står i centrum för att främja elevernas fysiska, emotionella och kognitiva utveckling. Detta ämne syftar till att förena musik, tal och rörelse på ett sätt som speglar både språkets och musikens essens genom kroppsliga uttryck.
Eller: “Visa med en dans hur det här mattetalet får dig att känna”
18 comments
UKÄ och Skolverket har undersökt hur studenter presterat på högskolenivå – och läsåret 2021/2022 presterade friskoleelever 6,4 procentenheter sämre än elever från kommunala skolor.
D**etta trots att friskoleeleverna gått ut med ungefär samma gymnasiebetyg som elever från kommunala skolor.**
”Knyter an till likvärdighet”
Thomas Furusten, en av rapportförfattarna och utredare på Skolverket, säger så här till Altinget:
– Det knyter ju an till vad andra studier och rapporter har visat om likvärdigheten i skolan och i betygssättningen.
**Han kommenterar frågeställningen om friskolor är mer generösa i sin betygssättning – så kallade glädjebetyg** – så här:
**– Ja, det är en variation i betygssättningen mellan skolor och i genomsnitt så har fristående skolor en något mer generös betygssättning i relation till resultaten på nationella prov.** Skolverkets perspektiv är att det måste gå att lita på betygen, säger Thomas Furusten till Altinget.
Prestationsgraden sjunker
**Elever från idéburna friskolor presterar något bättre än elever från aktiebolagsskolor, men 4,2 procent lägre jämfört med studenter från kommunala skolor.**
I undersökningen – som jämför studenters prestationer på högskolenivå från 2014 till 2021 – kan utredarna se att prestationsgraden sjunkit. Trots att det var elever från grupper som brukar prestera bra på högskolan som påbörjade studierna 2021.
UKÄ och Skolverket drar slutsatsen att minskningen inte beror på att grupper som normalt inte brukar söka till högskolan gjorde det under pandemin.
– Skillnaden i prestationsgrad mellan studenter som gått direkt från gymnasieskolan till högskolan och äldre högskolenybörjare, indikerar att det kanske inte i första hand var undervisningsformerna och övergången till distansundervisning i högskolan under pandemin som är förklaringen till de lägre prestationerna, säger Erik Dahl, utredare på UKÄ.
😮
Jag tror man inte ska dra för stora växlar på detta rakt av. Selektiva gymnasieskolor får ofta elever som är lite vassare.
Svenska läroplanen är extremt dålig på att utmana de allra duktigaste. Det blir ofta katastrof när de måste lära sig specialicerad kunskap utan någon erfarenhet alls att plugga. Tidigare kunde de suga upp kunskapen från det omkringliggande samhället utan att anstränga sig. Men nu måste även de smarta plugga. Blir ofta en chock för många, som bara en andel klarar sig igenom.
Färga mig överraskad
Baksidan av att få glädjebetyg.
> läsåret 2021/2022 presterade friskoleelever 6,4 procentenheter sämre än elever från kommunala skolor. Detta trots att friskoleeleverna gått ut med ungefär samma gymnasiebetyg som elever från kommunala skolor.
6,4 procent är ju inte extremt precis… Men inte bra såklart.
Glädjebetyg är tyvär vanligt oavsett om det är komunal eller privat skola. Lärare har press på sig från rektor att ge höga betyg då detta speglar bra på skolan, fler elever leder till mer pengar och dessa framsteg styrker rektorns karriär oavsett om hen jobbar i komunal eller privat skola.
Betygen tas upp av rektor vid löneförhandlingar samt för att sälja in skolan även på kommunal skola. Pressen läggs alltid på lärare att ge högre betyg.
Problemet är i grunden skolpeng samt att rektorers karriär är byggd på resultaten deras skola presterar.
Att privata skolor är något värre är ju inte bra såklart. Men som artikeln skriver är det inte precis någon *extrem* skillnad.
**Personligen lutar jag mot hållet att vi bör stänga ner privata skolor,** men det är ingen stark åsikt precis.
Snarare är frågan om hur vi ska se till att rektorers karriär och lön inte är lika fäst vid betyg för att få dessa att släppa pressen på lärare.
Nämen
Chockad.
Finns inget värre än när vi får nya elever som kommer från friskolor, de kommer alltid med höga betyg men kan oftast inte ens läsa, och nu pratar vi högstadiet
Religiösa friskolor månne?
Överraskad elektrisk gnagare
Ingen är förvånad.
Friskolor är ett hot mot meritokratin
Så folk kommer in med glädjebetyg (okvalificerade) sen är de inte kvalificerade och kanske tog platsen från någon som faktiskt var mer kvalificerad men med lite sämre betyg. Så undrar idioterna varför det går utför med samhället.
Prestationsdata i studien är avklarade poäng i förhållande till sökta första året de studerar på högskolan.
Jag hade ett par klasskompisar på teknisk fysik som nu har examen och välavlönade jobb som skulle haft otroligt låga värden i en sån här mätning. Jag tvivlar på att alla lärare som lyckats grupparbeta sig igenom hela första året på sina program med godkänt i alla ämnen nödvändigtvis hade så mycket bättre gymnasieutbildning än mina klasskompisar hade.
Gick friskola under högstadiet och jämförde lite med några vänner som gick kommunal skola, det är en rejäl skillnad på vissa ämnen. Kommunala högstadiekurser lär ut betydligt mer tuffare matematik från vad jag fick lära mig och på historiedelen så fokuserade friskolan mycket mer på andra världskriget och den internationella politiska utvecklingen medan mina vänner hade mycket mer koll på Sveriges historia från 1850 till idag.
Vi hade ofta verbala bråk då ofta dyker det upp någon historiebit som ena gruppen enas och diskuteras om medan den andra halvan står som frågetecken undrar vart dom lärt sig det ifrån “Högstadiet, såklart eller skolkade du dina lektioner?”.
Det här visste vi redan när vi skulle välja gymansiet för 20 år sedan att friskolegymnasierna gav glädjebetyg. Tänk att det ska ta sån jävla tid att få rätsida på detta.
Tycker det är synd att artikeln väljer att fokusera så mycket på just den delen av rapporten, finns mycket annat intressant som också tas upp (Rapporten finns länkad i artikeln). Citat från sammanfattningen (s, 5 – 6):
> **Övergången till högskolan från gymnasieskolans högskoleförberedande program**
> • Andelen ungdomar som gått direkt till högskolestudier terminen efter examen från gymnasieskolans högskoleförberedande program (direktövergång) ökade påtagligt höstterminen 2020, det första året av covid-19-pandemin. Två år senare var denna andel tillbaka på ungefär samma nivå som före pandemin, det vill säga cirka 25 procent.
> • Ökningen i direktövergång till högskolan under pandemin var störst för elever med höga gymnasiebetyg, elever med svensk bakgrund och elever från det naturvetenskapliga programmet.
> • Skillnaden mellan könen i direktövergång till högskolan har under perioden 2014–2022 utjämnats till en nivå där det under de senaste läsåren varit ungefär lika vanligt för män som för kvinnor. Under åren innan pandemin var det högre andel av männen än av kvinnorna som gjorde direktövergång.
> • Något samband mellan omfattningen av undervisning på distans i gymnasieskolan under covid-19-pandemin och om elever gjort direktövergång eller inte går inte att se i denna studie.
> **Prestationsgrad på högskolan för direktövergångna från gymnasieskolans högskoleförberedande program**
> • Prestationsgraden är andelen avklarade högskolepoäng på de utbildningar som studenterna varit registrerade på. På totalnivå har den genomsnittliga prestationsgraden i högskolan förändrats i liten utsträckning mellan läsåren 2014/15 och 2020/21. Detta gäller även förstaårsstudenter som gått direkt från gymnasieskolans högskoleförberedande program till högskolan.
> • För dessa studenter är det en mycket stor samvariation mellan gymnasiebetyg och prestationsgrad i högskolan det första läsåret. Studenter med höga betygspoäng (17,5 eller högre) har en genomsnittlig prestationsgrad på drygt åttio procent. För gruppen studenter med lägst betygspoäng (12,5 eller lägre) är den genomsnittliga prestationsgraden hälften så hög.
> • Det finns även andra faktorer än betygspoängen från gymnasieskolan som samvarierar med prestationsgrad i högskolan för dessa studenter. Med kontroll för bland annat gymnasiebetyg och utbildningsområde i högskolan är prestationsgraden högre för kvinnor jämfört med män, samt något högre för studenter med svensk bakgrund jämfört med studenter med utländsk bakgrund.
> • På samma sätt har studenter med examen från offentliga gymnasieskolor i genomsnitt högre prestationsgrad än studenter från fristående skolor.
> • Vissa av skillnaderna i prestationsgrad mellan olika grupper av studenter förklaras till stor del av skillnader i andra bakgrundsfaktorer. Det gäller till exempel skillnaden i prestationsgrad för studenter med lågutbildade respektive högutbildade föräldrar, som är obefintlig om studenterna är lika i övriga avseenden, i synnerhet att de har samma betygsnivå från gymnasieskolan.
> • De direktövergångna studenterna läsåret 2021/22 har en något lägre genomsnittlig prestationsgrad jämfört med motsvarande studenter föregående läsår. De äldre högskolenybörjarna – som inte gick i gymnasieskolan under covid-19-pandemin – har samma läsår en genomsnittlig prestationsgrad nästan i nivå med motsvarande studenter föregående läsår.
> • De direktövergångna studenterna läsåret 2021/22 representerar i högre grad, jämfört med föregående läsår, studentgrupper som normalt har relativt höga prestationsgrader i högskolan. Trots det minskar den genomsnittliga prestationsgraden. Det talar för att minskningen har att göra med förutsättningarna under covid-19-pandemin.
> • Något samband mellan omfattningen av undervisning på distans i gymnasieskolan under covid-19-pandemin och prestationsgraden det första året i högskolan går inte att se i denna studie.
Tycker det är dåligt av Högskolan att inte ge betyg i [Eurytmi](https://www.sanderlingwaldorf.org/sanderlingblogs/2022/3/11/eurythmya-healing-movement-art-unique-to-waldorf-education). /s
>Eurytmi är en integrerad del av Waldorfskolans läroplan, där rörelse och uttryck genom kroppen står i centrum för att främja elevernas fysiska, emotionella och kognitiva utveckling. Detta ämne syftar till att förena musik, tal och rörelse på ett sätt som speglar både språkets och musikens essens genom kroppsliga uttryck.
Eller: “Visa med en dans hur det här mattetalet får dig att känna”