**Varningen: Regeringens brådska kan ge sämre lagar**
Regeringen strävar efter ett högt tempo för att få nya lagar på plats i kampen mot gängbrottsligheten.
Utredningstiderna blir kortare och lagförslag tas fram i ”snabbspår”.
Kritiker varnar nu för att lagarna inte hinner granskas ordentligt.
Regeringen har velat rivstarta mandatperioden, och har utlovat ett paradigmskifte inom rätts- och migrationspolitiken.
Hittills har justitiedepartementet tillsatt ett femtiotal utredningar och tilläggsdirektiv sedan regeringen tillträdde i oktober 2022. Det är dubbelt så många som S-regeringen åstadkom under motsvarande månader 2018–2020.
– Vi har ett behov av att angripa de här problemen både med full kraft men också i ett högt tempo för att vi ska ha en möjlighet att vända utvecklingen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Att regeringen har bråttom märks på hur lång tid utredarna som tar fram lagförslag har fått på sig. Tiden för Tidöregeringens utredningar på justitiedepartementet är i genomsnitt omkring 100 dagar kortare än när Morgan Johansson (S) var departementschef.
– Jag är mycket trygg med att vi kan driva upp tempot utan att äventyra kvaliteten. Vi säkerställer att vi bereder saker på ett noggrant sätt och att många aktörer får komma till tals, även om vi gör det i ett högre tempo, säger Gunnar Strömmer.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har varit tydlig med att han anser att arbetet tidigare gått för långsamt. En särskild enhet har inrättats, direkt underställd statsministern, med uppdraget att se till att det går fortare att få fram färdiga lagförslag.
Utöver de ordinarie utredningarna är ”snabbspår” numera ett väletablerat begrepp. Det har av den här regeringen använts till exempel för arbetet med att dubbla minimistraffen för brott som kopplas till sprängningar och skjutningar. Just nu pågår två snabbutredningar på departementet, om kameraövervakning och bakgrundskontroller.
Det här sättet att arbeta avviker från en lång tradition i Sverige. Det har historiskt gjorts grundliga utredningar, under minst 1–2 år, med en bred analys av vad en ny lag eller lagändring kan innebära.
Risken med att skynda på processerna är att lagarna inte blir tillräckligt genomarbetade och förankrade i samhället, anser Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.
– Vi får en lagstiftning som inte är lika genomtänkt, med konsekvenser som inte har belysts på förhand, säger han.
Men Tidöregeringen är inte först med att ha bråttom. Starten för ett snabbare lagstiftningsarbete kan spåras ända tillbaka till flyktingkrisen 2015. Då tog det vid ett tillfälle 18 dagar från det att regeringen lade fram ett förslag på id-kontroller vid landets gränser till att lagen trädde i kraft.
Även under pandemin gick det undan när coronalagen klubbades, en tillfällig lag som skulle ge regeringen ökade befogenheter att ta beslut för att hindra smittspridning.
– Det kan ha funnits goda argument för att använda snabbspår då, men nu har det börjat användas även när det inte handlar om kriser som sätter hela samhället under press. Det är en accelererande utveckling, säger Patrik Bremdal.
Oppositionen ser en rad problem med att regeringen skyndar på lagstiftningsprocessen. Ledamöterna hinner inte alltid sätta sig in i lagförslagen, understryker Rasmus Ling, rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Han nämner till exempel interna utredningar på departementen.
– Om det sedan efter en utredning är för kort tid för att man ska hinna läsa in sig före beslut så blir inte förslaget tillräckligt genomarbetat. Vi som är folkvalda i Sveriges riksdag måste förstå vad vi beslutar om, och myndigheterna måste veta hur lagar ska tillämpas, säger han.
Kan det inte finnas något bra med att regeringar blir effektivare?
– Det är stor skillnad när det är en krissituation, som pandemin och flyktingkrisen, när det gäller lagstiftning som ska hantera en akut situation. När det handlar om permanent lagstiftning ska det finnas större krav på att det görs ordentligt, säger Ling.
Fakta.Tre exempel på lagar som skyndas på
● Skärpta straff för allvarliga vapenbrott och hantering av sprängämnen: Arbetet med förslagen om dubbla ministraff för en rad brott kopplade till skjutningar och sprängningar gick i ”snabbspår” på departementet. Ändringarna skulle ha börjat gälla den 1 april 2024, men tidigarelades till den 1 januari.
● Säkerhetszoner/visitationszoner: I den ursprungliga planen skulle lagen träda i kraft den 1 januari 2025, men utredningen skyndades på och remisstiden kortades rejält. Bestämmelserna med utökade befogenheter för polisen när det gäller visitering i utpekade zoner föreslås nu gälla från den 25 april.
● Kameraövervakning: Regeringen låter just nu en intern utredare titta på hur polisen ska få bättre tillgång till automatisk igenkänning av registreringsnummer och automatisk ansiktsigenkänning. På sex månader ska ett färdigt förslag tas fram.
Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, ser inget principiellt fel med snabbare lagstiftningsprocesser – om det görs på rätt sätt.
– Det regeringen gör nu är att oppositionen inte involveras i många utredningar. Utredningarna körs internt i huset, utan öppna direktiv. Därmed omöjliggör man deltagande från oppositionen, vilket frångår en svensk tradition av parlamentarisk förankring, säger han.
Enligt Shekarabi minskar möjligheterna till insyn och delaktighet nu i alla led.
– Vi har en särskild ordning i Sverige där så många som möjligt ska få vara med och påverka för att få hög kvalitet på lagstiftningen.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att det finns ett behov av att skynda på processerna och även använda sig av snabbspår eftersom brottsutvecklingen kräver det. Men han understryker att det är ett instrument som ska användas med försiktighet och till exempel inte gälla grundlagsfrågor.
– Det här handlar helt och hållet om vilket samhällsproblem vi hanterar och hur smal eller bred fråga som ska utredas, säger han.
Han har svårt att ta till sig av oppositionens kritik. Enligt justitieministern har regeringen en dialog med riksdagen och det finns även underlag i form av utredningar och remisser som gör att det går att i god tid sätta sig in i frågorna, menar han.
– Det finns ett stort behov av att ta hand om de här problemen med kraft och högt tempo. Då kanske vi alla behöver anpassa vårt arbetssätt en del. Det är jag övertygad om att vi kan göra utan att äventyra delaktighet eller kvalitet, säger Strömmer.
Blir tyvärr så när man fört oansvarig politik i landet under en lång tid. Förhoppningsvis kan lagarna återkallas/förmildras när problemen är lösta.
Och samtidigt: “Väljarna: SD bäst på kriminalpolitik”. Ett parti som verkar ha lyssnat på all expertis och fakta och sedan bestämt sig för att göra helt tvärtom. Vi har blivit USA.
Men dra mig baklänges över Britney Spears privata poolområde, vem hade kunnat ana det?
Jag tar ändå hellre helt okej lagar i närtid än bra lagar om flera år när den grova brottsligheten ökar lavinartat samt diverse andra hot som landet står inför.
Snark, typiskt sosserier att vänta 50000 år med att stifta en enda lag medan landet förfaller
Afghanlagen – satte väl ribban när det gäller att driva igenom lagar, via snabbspår?
Troligen, men som det ser ut nu så är det väl fan mä så mycket bättre än att den här skiten fortsätter i all oändlighet.
gamla ”lagstiftnings traditioner” väger inte in något när det aldrig sett så här illa ut i Sverige. Som att jämföra mat priserna med priserna 1851 med dagens. SHIT CHANGES and if you dont change with it you get left behind.
Gråt lite till xD
Hade man börjat motverka våldsvågen innan nya regeringen tillträdde hade man haft ett bättre utgångsläge. Nu måste man ju agera snabbt och hårt för att på något sätt försöka stoppa utvecklingen för att eventuellt kunna få det lite bättre i framtiden.
😴😴😴😴😴😴😴
Oavsett vilken sida av politiken känns det som Sverige blivit skit!
Snabbt.
Billigt.
Bra.
Välj två. Eftersom regeringen inte är billig så står det mellan snabb och bra.
Det löser sig snart när alla seniora jurister på regeringskansliet sjappat. Finns det ingen som säger emot längre…
Dags att införa en konstitutionell domstol som kan kasta ut skräplagar.
Brådska ? Dom har aldrig haft bråttom .
Bättre att göra som vi alltid gjort när problem blir för krångliga: titta bort och hoppas på att de ska lösa sig själva. Om någon envisas med att förändring är ett måste så flyttar vi fokus till hur denne uttrycker sig.
Först heter det att regeringen inte gör något, sen att de gör något för snabbt. Hur ska kritikerna ha det?
“Kan”, jo visst, allt är möjligt. Det säger ingenting om hur sannolikt det är eller hur stora problemen skulle kunna bli.
Nu har vi för första gången på ett bra tag en expert inom juridik som justitieminister och ett ordentligt driv i regeringskansliet, samt en majoritet i riksdagen som stödjer politiken.
Nästan alla är överens om att vi har varit naiva alldeles för länge, nu får det vara dags att ändra saker på riktigt.
19 comments
**Varningen: Regeringens brådska kan ge sämre lagar**
Regeringen strävar efter ett högt tempo för att få nya lagar på plats i kampen mot gängbrottsligheten.
Utredningstiderna blir kortare och lagförslag tas fram i ”snabbspår”.
Kritiker varnar nu för att lagarna inte hinner granskas ordentligt.
Regeringen har velat rivstarta mandatperioden, och har utlovat ett paradigmskifte inom rätts- och migrationspolitiken.
Hittills har justitiedepartementet tillsatt ett femtiotal utredningar och tilläggsdirektiv sedan regeringen tillträdde i oktober 2022. Det är dubbelt så många som S-regeringen åstadkom under motsvarande månader 2018–2020.
– Vi har ett behov av att angripa de här problemen både med full kraft men också i ett högt tempo för att vi ska ha en möjlighet att vända utvecklingen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Att regeringen har bråttom märks på hur lång tid utredarna som tar fram lagförslag har fått på sig. Tiden för Tidöregeringens utredningar på justitiedepartementet är i genomsnitt omkring 100 dagar kortare än när Morgan Johansson (S) var departementschef.
– Jag är mycket trygg med att vi kan driva upp tempot utan att äventyra kvaliteten. Vi säkerställer att vi bereder saker på ett noggrant sätt och att många aktörer får komma till tals, även om vi gör det i ett högre tempo, säger Gunnar Strömmer.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har varit tydlig med att han anser att arbetet tidigare gått för långsamt. En särskild enhet har inrättats, direkt underställd statsministern, med uppdraget att se till att det går fortare att få fram färdiga lagförslag.
Utöver de ordinarie utredningarna är ”snabbspår” numera ett väletablerat begrepp. Det har av den här regeringen använts till exempel för arbetet med att dubbla minimistraffen för brott som kopplas till sprängningar och skjutningar. Just nu pågår två snabbutredningar på departementet, om kameraövervakning och bakgrundskontroller.
Det här sättet att arbeta avviker från en lång tradition i Sverige. Det har historiskt gjorts grundliga utredningar, under minst 1–2 år, med en bred analys av vad en ny lag eller lagändring kan innebära.
Risken med att skynda på processerna är att lagarna inte blir tillräckligt genomarbetade och förankrade i samhället, anser Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.
– Vi får en lagstiftning som inte är lika genomtänkt, med konsekvenser som inte har belysts på förhand, säger han.
Men Tidöregeringen är inte först med att ha bråttom. Starten för ett snabbare lagstiftningsarbete kan spåras ända tillbaka till flyktingkrisen 2015. Då tog det vid ett tillfälle 18 dagar från det att regeringen lade fram ett förslag på id-kontroller vid landets gränser till att lagen trädde i kraft.
Även under pandemin gick det undan när coronalagen klubbades, en tillfällig lag som skulle ge regeringen ökade befogenheter att ta beslut för att hindra smittspridning.
– Det kan ha funnits goda argument för att använda snabbspår då, men nu har det börjat användas även när det inte handlar om kriser som sätter hela samhället under press. Det är en accelererande utveckling, säger Patrik Bremdal.
Oppositionen ser en rad problem med att regeringen skyndar på lagstiftningsprocessen. Ledamöterna hinner inte alltid sätta sig in i lagförslagen, understryker Rasmus Ling, rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Han nämner till exempel interna utredningar på departementen.
– Om det sedan efter en utredning är för kort tid för att man ska hinna läsa in sig före beslut så blir inte förslaget tillräckligt genomarbetat. Vi som är folkvalda i Sveriges riksdag måste förstå vad vi beslutar om, och myndigheterna måste veta hur lagar ska tillämpas, säger han.
Kan det inte finnas något bra med att regeringar blir effektivare?
– Det är stor skillnad när det är en krissituation, som pandemin och flyktingkrisen, när det gäller lagstiftning som ska hantera en akut situation. När det handlar om permanent lagstiftning ska det finnas större krav på att det görs ordentligt, säger Ling.
Fakta.Tre exempel på lagar som skyndas på
● Skärpta straff för allvarliga vapenbrott och hantering av sprängämnen: Arbetet med förslagen om dubbla ministraff för en rad brott kopplade till skjutningar och sprängningar gick i ”snabbspår” på departementet. Ändringarna skulle ha börjat gälla den 1 april 2024, men tidigarelades till den 1 januari.
● Säkerhetszoner/visitationszoner: I den ursprungliga planen skulle lagen träda i kraft den 1 januari 2025, men utredningen skyndades på och remisstiden kortades rejält. Bestämmelserna med utökade befogenheter för polisen när det gäller visitering i utpekade zoner föreslås nu gälla från den 25 april.
● Kameraövervakning: Regeringen låter just nu en intern utredare titta på hur polisen ska få bättre tillgång till automatisk igenkänning av registreringsnummer och automatisk ansiktsigenkänning. På sex månader ska ett färdigt förslag tas fram.
Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, ser inget principiellt fel med snabbare lagstiftningsprocesser – om det görs på rätt sätt.
– Det regeringen gör nu är att oppositionen inte involveras i många utredningar. Utredningarna körs internt i huset, utan öppna direktiv. Därmed omöjliggör man deltagande från oppositionen, vilket frångår en svensk tradition av parlamentarisk förankring, säger han.
Enligt Shekarabi minskar möjligheterna till insyn och delaktighet nu i alla led.
– Vi har en särskild ordning i Sverige där så många som möjligt ska få vara med och påverka för att få hög kvalitet på lagstiftningen.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att det finns ett behov av att skynda på processerna och även använda sig av snabbspår eftersom brottsutvecklingen kräver det. Men han understryker att det är ett instrument som ska användas med försiktighet och till exempel inte gälla grundlagsfrågor.
– Det här handlar helt och hållet om vilket samhällsproblem vi hanterar och hur smal eller bred fråga som ska utredas, säger han.
Han har svårt att ta till sig av oppositionens kritik. Enligt justitieministern har regeringen en dialog med riksdagen och det finns även underlag i form av utredningar och remisser som gör att det går att i god tid sätta sig in i frågorna, menar han.
– Det finns ett stort behov av att ta hand om de här problemen med kraft och högt tempo. Då kanske vi alla behöver anpassa vårt arbetssätt en del. Det är jag övertygad om att vi kan göra utan att äventyra delaktighet eller kvalitet, säger Strömmer.
Blir tyvärr så när man fört oansvarig politik i landet under en lång tid. Förhoppningsvis kan lagarna återkallas/förmildras när problemen är lösta.
Och samtidigt: “Väljarna: SD bäst på kriminalpolitik”. Ett parti som verkar ha lyssnat på all expertis och fakta och sedan bestämt sig för att göra helt tvärtom. Vi har blivit USA.
Men dra mig baklänges över Britney Spears privata poolområde, vem hade kunnat ana det?
Jag tar ändå hellre helt okej lagar i närtid än bra lagar om flera år när den grova brottsligheten ökar lavinartat samt diverse andra hot som landet står inför.
Snark, typiskt sosserier att vänta 50000 år med att stifta en enda lag medan landet förfaller
Afghanlagen – satte väl ribban när det gäller att driva igenom lagar, via snabbspår?
Troligen, men som det ser ut nu så är det väl fan mä så mycket bättre än att den här skiten fortsätter i all oändlighet.
gamla ”lagstiftnings traditioner” väger inte in något när det aldrig sett så här illa ut i Sverige. Som att jämföra mat priserna med priserna 1851 med dagens. SHIT CHANGES and if you dont change with it you get left behind.
Gråt lite till xD
Hade man börjat motverka våldsvågen innan nya regeringen tillträdde hade man haft ett bättre utgångsläge. Nu måste man ju agera snabbt och hårt för att på något sätt försöka stoppa utvecklingen för att eventuellt kunna få det lite bättre i framtiden.
😴😴😴😴😴😴😴
Oavsett vilken sida av politiken känns det som Sverige blivit skit!
Snabbt.
Billigt.
Bra.
Välj två. Eftersom regeringen inte är billig så står det mellan snabb och bra.
Det löser sig snart när alla seniora jurister på regeringskansliet sjappat. Finns det ingen som säger emot längre…
Dags att införa en konstitutionell domstol som kan kasta ut skräplagar.
Brådska ? Dom har aldrig haft bråttom .
Bättre att göra som vi alltid gjort när problem blir för krångliga: titta bort och hoppas på att de ska lösa sig själva. Om någon envisas med att förändring är ett måste så flyttar vi fokus till hur denne uttrycker sig.
Först heter det att regeringen inte gör något, sen att de gör något för snabbt. Hur ska kritikerna ha det?
“Kan”, jo visst, allt är möjligt. Det säger ingenting om hur sannolikt det är eller hur stora problemen skulle kunna bli.
Nu har vi för första gången på ett bra tag en expert inom juridik som justitieminister och ett ordentligt driv i regeringskansliet, samt en majoritet i riksdagen som stödjer politiken.
Nästan alla är överens om att vi har varit naiva alldeles för länge, nu får det vara dags att ändra saker på riktigt.