Därför fick Estoniadokumentären årets förvillarpris

6 comments
  1. Upphovsmannen till ”Estonia – fyndet som ändrar allt” och juryn som belönade honom med Stora journalistpriset utsågs till årets förvillare av föreningen Vetenskap och folkbildning. Här är några av deras invändningar mot dokumentärserien.

    ”Jag tror att de vill mörka varför fartyget förliste”, säger en röst på engelska. Solen lyser över Östersjöns vatten, och en inklippt rubrik från en DN-artikel från 1996 täcker nästan hela himlen: ”Göm inte undan bevisen”.

    Slutet på det första avsnittet i ”Estonia – fyndet som ändrar allt” av journalisten Henrik Evertsson ger en föraning om vad som ska komma senare i tv-serien. I det första avsnittet berättar en handfull överlevare om sina upplevelser under natten mellan den 27 och 28 september 1994, när passagerarfärjan Estonia förliste på väg mellan Tallinn och Stockholm i mycket hårt väder. 852 människor dog i den värsta fartygskatastrofen i fredstid i nordiska farvatten. De följande avsnitten handlar om efterspelet, med intervjuer med personer som inte tror på haverikommissionens slutsatser och antydningar om att båten sjönk för snabbt och om sprängladdningar och hemliga militärtransporter ombord. Själva ”fyndet som ändrar allt” presenteras först i det femte och sista avsnittet: ett tidigare okänt hål i fartygets skrov.

    – Jag blev uppmanad att titta på tv-serien, och satt bara och skakade på huvudet. Hur kan man inte se att detta underbygger konspirationsteoretiskt tänkande? Det är faktiskt obegripligt, säger Ester Pollack, professor vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet och en av författarna till boken ”Källkritik! Journalistik i lögnens tid”.

    Exempel 3: Klipporna på botten
    Dokumentärfilmarna hittade flera hål i Estonias skrov, men presenterade bara ett av dem. Haveri- kommissionens bilder från undersökningen i juli 2021 visar att det finns uppskjutande klippor på botten vid hålen.

    I februari förra året friade Göteborgs tingsrätt Henrik Evertsson och undervattensfilmaren Linus Andersson för brott mot lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter Estonia. Kammaråklagaren överklagade domen, och den 25 januari inleds rättegången i hovrätten. I förra veckan utsåg föreningen Vetenskap och folkbildning Henrik Evertsson till årets förvillare, tillsammans med juryn som belönade honom med Stora journalistpriset för årets avslöjande 2020.

    När DN söker Henrik Evertsson för en kommentar hänvisar han till uttalanden han gjort i Expressen: ”De kommer bara med en massa hårda ord och svepande påståenden utan att ge exempel.”

    – Att dokumentären fick det prestigefyllda Stora journalistpriset gav den en sådan legitimitet och tyngd. De andra nominerade till förvillarpriset kunde inte mäta sig alls i spridning och påverkan, säger Lotten Kalenius, ledamot i styrelsen för Vetenskap och folkbildning.

    ”Priset tilldelas dessa kandidater för att till en bred allmänhet lyft fram och legitimerat konspirationsteorier kring Estoniakatastrofen”, skriver Vetenskap och folkbildning i sin motivering.

    – Om du inte är påläst så kan du inte urskilja vad som är rent hittepå eller fantasier i det som presenteras. Men även ett otränat öga kan notera att i fem avsnitt så ställs det bara en väldig massa frågor. Men det kommer inte några svar. Och det är ytterst märkligt för en dokumentär, av en journalist. Att det bara är frågor och inga svar är ett stort varningstecken, säger Lotten Kalenius.

    Att dokumentären fick Stora journalistpriset har kritiserats tidigare, bland annat av tio tidigare pristagare i en gemensam debattartikel i DN.

    – Jag har stor inblick i juryns resonemang, de är ju väldigt kunniga personer precis som debattörerna i artikeln. Juryarbetet har pågått länge och ingenting av det som framkommit i kritiken har varit nyheter. Alla synpunkter, svagheter och styrkor har diskuterats fram och tillbaka, kommenterade Stora journalistprisets ordförande Jonas

    Hålet på skrovet som dokumentärskaparna hittar påverkar inte slutsatserna i tidigare utredningar om orsakerna till Estonias förlisning, enligt en magisteruppsats från sjöfartshögskolan vid Tallinns tekniska universitet. Marinexperten Tauri Roosipuu går i den grundligt igenom vad alla tidigare undersökningar har kommit fram till om olyckans förlopp, och visar att de nyupptäckta hålen inte förändrar något.

    När en professor i filmen föreslår att skadan kan ha uppkommit när fartyget träffade en sten på havsbotten hänvisar dokumentärskaparna till en rapport som sägs slå fast att vraket ligger i ”ett djupt segment med lös lera”. Försättsbladet till en rapport från 1995, som Sjöfartsverket tog fram som underlag för en eventuell övertäckning av Estonias vrak, visas upp, direkt följd av en bild med en genomskärning av havsbotten. Bilden verkar tagen ur rapporten, men en mycket förminskad bild på vraket som inte finns i originaldokumentet har lagts till. Enligt skalan på bilden är färjan fem meter istället för över 40 meter hög, och ser ut att vara helt omgiven av lera.

    Vid undersökningarna av vraket i juli förra året bekräftades att det finns klippor på botten intill hålet.

    I ett avsnitt berättar en av de överlevande att hon såg en militärlastbil eskorterad av motorcyklar köra ombord på färjan strax innan de lämnade hamnen i Tallinn.

    – Det är precis den tekniken konspirationsteoretiker använder. Man lyfter fram det enda vittnet som har sett något väldigt speciellt, men som inte bekräftas av andra källor. Och så berättar man det på ett sätt så att det låter mycket trovärdigt, när man i själva verket borde dra slutsatsen att det inte är trovärdigt alls, säger Ester Pollack.

    – Dessutom är det i grunden ointressant om det var militärfordon ombord eller inte. Det finns inget som visar att det skulle ha någonting med olycksorsaken att göra ändå. Och om någon skulle frakta hemlig utrustning ombord skulle man knappast göra det med militärlastbilar med motorcykeleskort, säger Lotten Kalenius.

    Att en så svår olycka som Estonias förlisning ger upphov till många spekulationer är fullt begripligt.

    – Det finns utrymme för osäkerheter om vad som egentligen inträffat. Men då kommer det också frågor som: Har någon ett intresse av att dölja något? Vad finns bakom händelsen? Det är väldigt lätt att svaren glider över i konspirationsteoretiskt tänkande, säger Ester Pollack.

  2. Därför att dom var för fega att ge priset till dess rättmätige vinnare både 2020 och 2021, den ende förvillaren som fått skit internationellt för sitt kroniska förvillande, mina herrar och damer, det gör mig äran att få introducera den internationellt ökände, känd som den “svenske Bagdad Bob”, anordnaren av munskyddsbål, förordande flockimmunitet, han-som-inte-såg-nästa-våg-komma, Anders Tegnell!

    Folket på vetenskap och “folkbildning” är totala syltryggar med andra ord. Bara intresserade av att sparka neråt och gå maktens ärenden.

  3. “Det enda vittnet som sett något speciellt”. Var väl inte bara hon som såg lastbilarna? Var väl flera. Dessutom är det ju bekräftat att Estonia tidigare transporterat militär utrustning

  4. Behövde bara lyssna på P3s dokumentär om Estonia för att fatta hur mycket folie de har på huvudet. När de intervjuar killen som pratar om “lådan” som tydligen används för att spränga fartyg ligger utanför detonerad och intakt bredvid fartyget efter alla år så börjar man ana att allt inte är rätt i hans huvud. Självklart kan han inte bärga denna mystiska låda som plötsligt beslutat att försvinna efter alla dessa år. *Mystiskt….*

Leave a Reply