Samtidigt som Försvarsmakten skickar soldater till Gotland köper statliga Vattenfall ryskt kärnbränsle. Kärnreaktorerna i Ringhals får högteknologiskt bränsle från samma statliga bolag som ansvarar för det ryska kärnvapenprogrammet.
– Det ligger inte i Sveriges intresse att på detta sätt släppa in främmande makt i våra kärnkraftverk, säger Laila Naraghi, socialdemokratisk riksdagsledamot.
Rysslands militära aktiviteter i Sveriges närområde har orsakat det allvarligaste säkerhetsläget på årtionden. Bilderna av stridsvagnar och beväpnade soldater som patrullerar Visby hamn har väckt minnen från Kalla Kriget.
– Det går inte att utesluta ett angrepp mot Sverige, sade försvarsminister Peter Hultqvist i förra veckan och pekade ut Ryssland som ansvariga för det försämrade säkerhetsläget.
Efter att sex ryska landstigningsfartyg observerats i Östersjön skickade Försvarsmakten sin operativa beredskapsenhet till Gotland.
Men samtidigt som Sverige kraftsamlar fortsätter leveranserna av ryskt kärnbränsle till svenska kärnkraftverk. Det är statligt ägda Vattenfall som köper in reaktorbränsle till Ringhals 3 och 4 av ett dotterföretag till den ryska kärnkraftsjätten Rosatom.
Rosatom ansvarar för hela Rysslands atomenergiprogram som omfattar såväl landets kärnkraftindustri, som produktionen och hanteringen av kärnvapen. Företaget kontrolleras av den ryska staten och det är president Vladimir Putin som utser direktör och tillsätter styrelsemedlemmarna.
Vattenfalls samarbete med Rosatom sträcker sig tillbaka till 2008, samma år som Ryssland anföll grannlandet Georgien. Tidigare hade den svenska energijätten förlitat sig på kärnbränsleleveranser från franska Areva och amerikanska Westinghouse – nu ville man hitta en tredje leverantör till Ringhals. På så sätt skulle man kunna sprida ut riskerna och säkra kvaliteten. Valet föll på Tvel, ett dotterbolag till Rosatom med stora ambitioner att ta sig in på marknaden i väst.
– Det här bygger på ett långsiktigt arbete och vi har höga ambitioner att ha flera leverantörer, så att vi inte är beroende av en, säger Ove Nilsson, avdelningschef för Nuclear Fuel på statliga Vattenfall.
Kärnbränsle är till skillnad från råvaran uran en kraftigt bearbetad och högteknologisk produkt som skräddarsys för att passa i en viss reaktor. Efter flera år av tester var Vattenfall nöjda med de ryska bränslestavarna. Tvel levde upp till alla krav på tekniskt kunnande, affärsmässighet och konkurrenskraft.
2011 tecknades ett första avtal om en testleverans till Ringhals. Fler avtal har följt sedan dess.
– Vi har bedömt Tvel precis på samma sätt som alla andra leverantörer. Vi gör återkommande leverantörsbedömningar för att se att de upprätthåller sin standard, säger Ove Nilsson från Vattenfall.
Men är Tvel/Rosatom vilken leverantör som helst?
Det är den ryska regeringen med president Vladimir Putin i spetsen som stakar ut bolagets strategi. Målet är för företaget att bli en av de tre största aktörerna inom alla segment på den globala kärnkraftsmarknaden innan år 2030. Och bolaget ses som väldigt betydelsefullt för rysk ekonomi, och landets internationella ställning.
Från ryskt håll betraktas därför affären med svenskarna som en dörröppnare till marknaden för kärnbränsle i väst. ”Framgång för det här projektet förväntas ge den ryska producenten möjlighet att kliva in på en ny marknad för västdesignade reaktorer och utöka Rysslands närvaro på världsmarknaden för kärnbränsle”, skriver Rosatom i ett pressmeddelande som skickas ut efter att avtalet med Vattenfall undertecknats.
Hur ser ni på att Tvel verkar betrakta Sverige som en dörröppnare till att ta sig in på den västerländska marknaden?
– Vår utgångspunkt har varit att hitta en leverantör som uppfyller de tekniska kraven, leveranssäkerhet och som kan utgöra en långsiktig partner. Sen att det möjligtvis har blivit den effekten är något annat, det har inte legat i vår bedömning från början, säger Ove Nilsson från Vattenfall.
Ute i Europa är beroendet av rysk energi ett ständigt omdebatterat ämne. EU-parlamentet antog förra våren en resolution där man kritiserade medlemsländernas beroende av rysk energi och krävde att gasledningen Nord Stream 2 och kärnkraftverk som byggs av Rosatom stoppas.
En vecka tidigare havererade Tjeckiens samarbete med Rosatom när de portade bolaget från att lägga anbud för bygget av en ny kärnreaktor i landet. Det efter att inrikesministern meddelat att man hade entydiga bevis för att Rysslands militära underrättelsetjänst sju år tidigare sprängt två ammunitionslager i Tjeckien. Rosatom beklagade beslutet som man kallade för ”politiskt motiverat”.
Det finns andra leverantörer av kärnbränsle som håller minst lika bra kvalitet och innebär mindre säkerhetspolitiska risker, anser Laila Naraghi, socialdemokratisk riksdagsledamot från kärnkraftstaden Oskarshamn.
Hon uppmanar sina partikollegor i regeringen att avsluta avtalet med ryska Rosatom/Tvel.
– I ljuset av den senaste tidens utveckling och diskussionerna om att markera mot Ryssland så borde Sverige inse att det här finns som ett verktyg i verktygslådan. Alla partier borde åtminstone kunna skriva under på att inte förlänga avtalet, det kunde vara ett gemensamt vallöfte, säger hon.
Laila Naraghi är orolig för att Sverige genom det ryska samarbetet lämnar ut strategisk information om kritisk infrastruktur.
– För att kunna köpa kärnbränsle måste Vattenfall tillhandahålla värdefull och eftertraktad data åt Ryssland. Som vanlig svensk får man inte ens utan tillstånd komma i närheten av kärnkraftverken som är säkerhetsklassade. Men i det här fallet släpper vi in främmande makt in i våra kärnkraftverk. Och vi betalar till och med för det, säger hon.
Vattenfall säger sig göra strikta bedömningar av vilken information som lämnas ut.
– För att fullgöra uppdraget och följa avtalet måste de såklart få viss information. De måste veta data och få alla förutsättningar för att kunna tillverka det här bränslet. Men vi är självklart väldigt noga med vad vi lämnar ut så att det inte blir mer än vad som behövs. Tvel hanterar vi på samma sätt som alla andra. Det är strikta krav på hur informationen behandlas och vilken tillgång de får till anläggningen, säger Ove Nilsson på Vattenfall.
Även oppositionen har uttryckt missnöje med den svenska importen av ryskt kärnbränsle och frågan har lyfts i riksdagen flera gånger under de senaste åren. Senast i fredags skickade Helena Storckenfeldt, riksdagsledamot för Moderaterna, in en interpellation med krav på att regeringen gör en säkerhetspolitisk analys av importen.
– Jag är förbluffad över hur den här frågan inte har hanterats, säger hon.
– Jag vill att man åtminstone tar den här oron på allvar och är villig att se över situationen. Sedan vilka slutsatser man kommer fram till säger jag ingenting om – man skulle kunna komma fram till att det inte är en säkerhetspolitisk risk, men då har man i alla fall gjort analysen.
I höstas gav utrikesminister Ann Linde ett generellt svar på en fråga i riksdagen om vilka risker regeringen ser med inköp av kärnbränsle från Ryssland.
”När det gäller enskilda bolag, såväl statliga som privata, är den grundläggande principen att staten inte pekar ut vilka leverantörer de ska använda sig av”, svarade hon.
När DN i dag ställer frågan om huruvida det finns anledning att se över leverantören med tanke på det förvärrade säkerhetsläget hänvisar Lindes pressekreterare Andreas Enbuske till samma formulering.
I en kommentar skriver han att Sverige gör löpande analyser av det säkerhetspolitiska läget och dess konsekvenser för kritisk infrastruktur och energiförsörjning – men att Vattenfall ”verkar på marknadsmässiga villkor” och att ”leverantörshantering är ett ansvar för bolagets styrelse och ledning”.
Laila Naraghi (S) tycker att staten här talar med kluven tunga.
– Staten kan inte å ena sidan vara supertydlig med att man inte ska göra sig beroende av rysk energi och inte lämna ut strategisk information till främmande makt. Och sen med andra handen, via ett statligt bolag, gör man så här. Det hänger inte ihop och det är skadligt för Sverige, säger hon.
Rosatom
Rosatom kontrolleras av ryska staten och ansvar för landets kärnenergiprogram. Koncernen omfattar över 300 företag och organisationer. Av de totalt 260 000 anställda arbetar fyra av tio med kärnvapen. Målet för bolaget är att vara bland de tre största på den globala marknaden för kärnkraft.
Rosatom står för cirka 17 procent av världsmarknaden för kärnbränsle och är en av världens största aktörer vad gäller uppförande av nya kärnkraftverk. I Finland är Rosatom inblandat i bygget och projekteringen av det omdiskuterade och kraftigt försenade kärnkraftverket i Hanhikivi.
Bolaget har också andra syften. Det Polonium som dödade den ryske ex-agenten Aleksandr Litvinenko i Storbritannien 2006 ska enligt den brittiska utredningen ha härstammat från en av Rosatoms anläggningar. Europadomstolen slagit fast att Ryssland bar ansvaret för mordet.
Var inte ett av huvudargumenten *för* kärnkraft att vi hade möjlighet att bryta eget kärnbränsle..?
Hur står sig Huawei mot Ann Lindes kommentar?
“Det finns två problem med ryskt uran. Det ena är att det är uran, det andra att det är ryskt.”
Förstår inte varför handeln måste sluta förän man kan konstatera att Ryssland attackerar Sverige? Vi kan börja importera kärnbränsle från något annat land om vi vill, men om det är mer ekonomiskt att göra det från Ryssland så varför inte?
Ok det är sedan 2018 inte ens tillåtet att leta efter Uran i Sverige, än mindre bryta/bearbeta.
​
>Den 1 augusti 2018 trädde en ändring i minerallagen (1991:45) ikraft som innebär att uran tas bort ur uppräkningen av koncessionsmineral i 1 kap. 1 § 1 minerallagen. Det innebär att ansökningar om undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession som kommer in från det datumet inte kommer att innefatta uran. Av övergångsbestämmelserna framgår att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för undersökningstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet. Äldre föreskrifter ska även fortsätta att gälla för ärenden om undersökningstillstånd och ärenden om förlängning av undersökningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.
Det är alltså inte möjligt att bevilja vare sig en ansökan om undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran om ansökan har kommit in till Bergsstaten efter den 31 juli 2018.
​
>Undersökningstillstånd – vad innebär det?
Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt (även i förhållande till markägaren) att kartlägga geologin inom det aktuella området med syfte att ta reda på om det finns en fyndighet, hur den i så fall är beskaffad, dess storlek och eventuella brytvärdhet.
Så Vattenfall har 3 leverantörer nu. Det är väl bra om någon av dom skulle krångla. Har svårt att de vad för data som behöver delas för kärnbränslet som skulle påverka säkerheten. Känns som en höna av en fjäder.
Är det inte bättre att försöka deskalera med hjälp av handel istället för att potentiellt skärpa läget med isolering?
Nästan 1/3 av Sveriges råolja kommer också från Ryssland:
> Från Ryssland importerar Sverige huvudsakligen råvaror, främst olja men också kemikalier och propan. Runt 500 svenska företag är verksamma i Ryssland. Svenska investeringar sker, förutom inom ovanstående branscher, också inom detaljhandeln, exempelvis inredning och kläder.
Att byta källa av kärnbränsle är väl inte något man bara gör över en natt? Man måste hitta någon annan som är villig att sälja först innan man bryter avtal med Ryssland väl?
Hellre att vi har ryssarnas uran än att ryssarna har ryssarnas uran.
Vårt eget lager finns ju alltid kvar, bättre att använda någon annans först.
12 comments
Samtidigt som Försvarsmakten skickar soldater till Gotland köper statliga Vattenfall ryskt kärnbränsle. Kärnreaktorerna i Ringhals får högteknologiskt bränsle från samma statliga bolag som ansvarar för det ryska kärnvapenprogrammet.
– Det ligger inte i Sveriges intresse att på detta sätt släppa in främmande makt i våra kärnkraftverk, säger Laila Naraghi, socialdemokratisk riksdagsledamot.
Rysslands militära aktiviteter i Sveriges närområde har orsakat det allvarligaste säkerhetsläget på årtionden. Bilderna av stridsvagnar och beväpnade soldater som patrullerar Visby hamn har väckt minnen från Kalla Kriget.
– Det går inte att utesluta ett angrepp mot Sverige, sade försvarsminister Peter Hultqvist i förra veckan och pekade ut Ryssland som ansvariga för det försämrade säkerhetsläget.
Efter att sex ryska landstigningsfartyg observerats i Östersjön skickade Försvarsmakten sin operativa beredskapsenhet till Gotland.
Men samtidigt som Sverige kraftsamlar fortsätter leveranserna av ryskt kärnbränsle till svenska kärnkraftverk. Det är statligt ägda Vattenfall som köper in reaktorbränsle till Ringhals 3 och 4 av ett dotterföretag till den ryska kärnkraftsjätten Rosatom.
Rosatom ansvarar för hela Rysslands atomenergiprogram som omfattar såväl landets kärnkraftindustri, som produktionen och hanteringen av kärnvapen. Företaget kontrolleras av den ryska staten och det är president Vladimir Putin som utser direktör och tillsätter styrelsemedlemmarna.
Vattenfalls samarbete med Rosatom sträcker sig tillbaka till 2008, samma år som Ryssland anföll grannlandet Georgien. Tidigare hade den svenska energijätten förlitat sig på kärnbränsleleveranser från franska Areva och amerikanska Westinghouse – nu ville man hitta en tredje leverantör till Ringhals. På så sätt skulle man kunna sprida ut riskerna och säkra kvaliteten. Valet föll på Tvel, ett dotterbolag till Rosatom med stora ambitioner att ta sig in på marknaden i väst.
– Det här bygger på ett långsiktigt arbete och vi har höga ambitioner att ha flera leverantörer, så att vi inte är beroende av en, säger Ove Nilsson, avdelningschef för Nuclear Fuel på statliga Vattenfall.
Kärnbränsle är till skillnad från råvaran uran en kraftigt bearbetad och högteknologisk produkt som skräddarsys för att passa i en viss reaktor. Efter flera år av tester var Vattenfall nöjda med de ryska bränslestavarna. Tvel levde upp till alla krav på tekniskt kunnande, affärsmässighet och konkurrenskraft.
2011 tecknades ett första avtal om en testleverans till Ringhals. Fler avtal har följt sedan dess.
– Vi har bedömt Tvel precis på samma sätt som alla andra leverantörer. Vi gör återkommande leverantörsbedömningar för att se att de upprätthåller sin standard, säger Ove Nilsson från Vattenfall.
Men är Tvel/Rosatom vilken leverantör som helst?
Det är den ryska regeringen med president Vladimir Putin i spetsen som stakar ut bolagets strategi. Målet är för företaget att bli en av de tre största aktörerna inom alla segment på den globala kärnkraftsmarknaden innan år 2030. Och bolaget ses som väldigt betydelsefullt för rysk ekonomi, och landets internationella ställning.
Från ryskt håll betraktas därför affären med svenskarna som en dörröppnare till marknaden för kärnbränsle i väst. ”Framgång för det här projektet förväntas ge den ryska producenten möjlighet att kliva in på en ny marknad för västdesignade reaktorer och utöka Rysslands närvaro på världsmarknaden för kärnbränsle”, skriver Rosatom i ett pressmeddelande som skickas ut efter att avtalet med Vattenfall undertecknats.
Hur ser ni på att Tvel verkar betrakta Sverige som en dörröppnare till att ta sig in på den västerländska marknaden?
– Vår utgångspunkt har varit att hitta en leverantör som uppfyller de tekniska kraven, leveranssäkerhet och som kan utgöra en långsiktig partner. Sen att det möjligtvis har blivit den effekten är något annat, det har inte legat i vår bedömning från början, säger Ove Nilsson från Vattenfall.
Ute i Europa är beroendet av rysk energi ett ständigt omdebatterat ämne. EU-parlamentet antog förra våren en resolution där man kritiserade medlemsländernas beroende av rysk energi och krävde att gasledningen Nord Stream 2 och kärnkraftverk som byggs av Rosatom stoppas.
En vecka tidigare havererade Tjeckiens samarbete med Rosatom när de portade bolaget från att lägga anbud för bygget av en ny kärnreaktor i landet. Det efter att inrikesministern meddelat att man hade entydiga bevis för att Rysslands militära underrättelsetjänst sju år tidigare sprängt två ammunitionslager i Tjeckien. Rosatom beklagade beslutet som man kallade för ”politiskt motiverat”.
Det finns andra leverantörer av kärnbränsle som håller minst lika bra kvalitet och innebär mindre säkerhetspolitiska risker, anser Laila Naraghi, socialdemokratisk riksdagsledamot från kärnkraftstaden Oskarshamn.
Hon uppmanar sina partikollegor i regeringen att avsluta avtalet med ryska Rosatom/Tvel.
– I ljuset av den senaste tidens utveckling och diskussionerna om att markera mot Ryssland så borde Sverige inse att det här finns som ett verktyg i verktygslådan. Alla partier borde åtminstone kunna skriva under på att inte förlänga avtalet, det kunde vara ett gemensamt vallöfte, säger hon.
Laila Naraghi är orolig för att Sverige genom det ryska samarbetet lämnar ut strategisk information om kritisk infrastruktur.
– För att kunna köpa kärnbränsle måste Vattenfall tillhandahålla värdefull och eftertraktad data åt Ryssland. Som vanlig svensk får man inte ens utan tillstånd komma i närheten av kärnkraftverken som är säkerhetsklassade. Men i det här fallet släpper vi in främmande makt in i våra kärnkraftverk. Och vi betalar till och med för det, säger hon.
Vattenfall säger sig göra strikta bedömningar av vilken information som lämnas ut.
– För att fullgöra uppdraget och följa avtalet måste de såklart få viss information. De måste veta data och få alla förutsättningar för att kunna tillverka det här bränslet. Men vi är självklart väldigt noga med vad vi lämnar ut så att det inte blir mer än vad som behövs. Tvel hanterar vi på samma sätt som alla andra. Det är strikta krav på hur informationen behandlas och vilken tillgång de får till anläggningen, säger Ove Nilsson på Vattenfall.
Även oppositionen har uttryckt missnöje med den svenska importen av ryskt kärnbränsle och frågan har lyfts i riksdagen flera gånger under de senaste åren. Senast i fredags skickade Helena Storckenfeldt, riksdagsledamot för Moderaterna, in en interpellation med krav på att regeringen gör en säkerhetspolitisk analys av importen.
– Jag är förbluffad över hur den här frågan inte har hanterats, säger hon.
– Jag vill att man åtminstone tar den här oron på allvar och är villig att se över situationen. Sedan vilka slutsatser man kommer fram till säger jag ingenting om – man skulle kunna komma fram till att det inte är en säkerhetspolitisk risk, men då har man i alla fall gjort analysen.
I höstas gav utrikesminister Ann Linde ett generellt svar på en fråga i riksdagen om vilka risker regeringen ser med inköp av kärnbränsle från Ryssland.
”När det gäller enskilda bolag, såväl statliga som privata, är den grundläggande principen att staten inte pekar ut vilka leverantörer de ska använda sig av”, svarade hon.
När DN i dag ställer frågan om huruvida det finns anledning att se över leverantören med tanke på det förvärrade säkerhetsläget hänvisar Lindes pressekreterare Andreas Enbuske till samma formulering.
I en kommentar skriver han att Sverige gör löpande analyser av det säkerhetspolitiska läget och dess konsekvenser för kritisk infrastruktur och energiförsörjning – men att Vattenfall ”verkar på marknadsmässiga villkor” och att ”leverantörshantering är ett ansvar för bolagets styrelse och ledning”.
Laila Naraghi (S) tycker att staten här talar med kluven tunga.
– Staten kan inte å ena sidan vara supertydlig med att man inte ska göra sig beroende av rysk energi och inte lämna ut strategisk information till främmande makt. Och sen med andra handen, via ett statligt bolag, gör man så här. Det hänger inte ihop och det är skadligt för Sverige, säger hon.
Rosatom
Rosatom kontrolleras av ryska staten och ansvar för landets kärnenergiprogram. Koncernen omfattar över 300 företag och organisationer. Av de totalt 260 000 anställda arbetar fyra av tio med kärnvapen. Målet för bolaget är att vara bland de tre största på den globala marknaden för kärnkraft.
Rosatom står för cirka 17 procent av världsmarknaden för kärnbränsle och är en av världens största aktörer vad gäller uppförande av nya kärnkraftverk. I Finland är Rosatom inblandat i bygget och projekteringen av det omdiskuterade och kraftigt försenade kärnkraftverket i Hanhikivi.
Bolaget har också andra syften. Det Polonium som dödade den ryske ex-agenten Aleksandr Litvinenko i Storbritannien 2006 ska enligt den brittiska utredningen ha härstammat från en av Rosatoms anläggningar. Europadomstolen slagit fast att Ryssland bar ansvaret för mordet.
Var inte ett av huvudargumenten *för* kärnkraft att vi hade möjlighet att bryta eget kärnbränsle..?
Hur står sig Huawei mot Ann Lindes kommentar?
“Det finns två problem med ryskt uran. Det ena är att det är uran, det andra att det är ryskt.”
Förstår inte varför handeln måste sluta förän man kan konstatera att Ryssland attackerar Sverige? Vi kan börja importera kärnbränsle från något annat land om vi vill, men om det är mer ekonomiskt att göra det från Ryssland så varför inte?
Ok det är sedan 2018 inte ens tillåtet att leta efter Uran i Sverige, än mindre bryta/bearbeta.
​
>Den 1 augusti 2018 trädde en ändring i minerallagen (1991:45) ikraft som innebär att uran tas bort ur uppräkningen av koncessionsmineral i 1 kap. 1 § 1 minerallagen. Det innebär att ansökningar om undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession som kommer in från det datumet inte kommer att innefatta uran. Av övergångsbestämmelserna framgår att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för undersökningstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet. Äldre föreskrifter ska även fortsätta att gälla för ärenden om undersökningstillstånd och ärenden om förlängning av undersökningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.
Det är alltså inte möjligt att bevilja vare sig en ansökan om undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran om ansökan har kommit in till Bergsstaten efter den 31 juli 2018.
​
>Undersökningstillstånd – vad innebär det?
Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt (även i förhållande till markägaren) att kartlägga geologin inom det aktuella området med syfte att ta reda på om det finns en fyndighet, hur den i så fall är beskaffad, dess storlek och eventuella brytvärdhet.
Så Vattenfall har 3 leverantörer nu. Det är väl bra om någon av dom skulle krångla. Har svårt att de vad för data som behöver delas för kärnbränslet som skulle påverka säkerheten. Känns som en höna av en fjäder.
Är det inte bättre att försöka deskalera med hjälp av handel istället för att potentiellt skärpa läget med isolering?
Nästan 1/3 av Sveriges råolja kommer också från Ryssland:
https://www.svd.se/rysk-olja-valler-in–trots-miljokritik
Den oljan används alltså för transporterna som fyller kylskåpen, för jordbruket, för bilarna osv.
Vad annat importeras från Ryssland?
https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/europa-och-centralasien/ryssland/
> Från Ryssland importerar Sverige huvudsakligen råvaror, främst olja men också kemikalier och propan. Runt 500 svenska företag är verksamma i Ryssland. Svenska investeringar sker, förutom inom ovanstående branscher, också inom detaljhandeln, exempelvis inredning och kläder.
Att byta källa av kärnbränsle är väl inte något man bara gör över en natt? Man måste hitta någon annan som är villig att sälja först innan man bryter avtal med Ryssland väl?
Hellre att vi har ryssarnas uran än att ryssarna har ryssarnas uran.
Vårt eget lager finns ju alltid kvar, bättre att använda någon annans först.
Trots läget…
…så köper jag rysk vodka