Inom kort väntas beslut om den omtvistade gruvan i Kallak utanför Jokkmokk. Då ställs två intressen mot varandra – rennäring och mineralnäring.
DN kan berätta att flera frågetecken finns kring gruvbolaget Beowulf Minings kommunikation.
Och vad järnmalmen ska användas till är oklart i dagsläget.
Sametingets ordförande Håkan Jonsson är bekymrad. Om regeringen säger ja till en gruva i Kallak, Gállok på samiska, hotas både rennäring, jakt och fiske i området. Två riksintressen ställs mot varandra – rennäring och mineralnäring.
– Det här får stora konsekvenser, både för rennäring men även för samer i allmänhet, säger han.
Gruvan väntas ge 250 direkta jobb och 350 indirekta jobb till Jokkmokks kommun men projektet har mött motstånd. Länsstyrelsen i Norrbotten har sagt nej, FN-organet UNESCO anser att gruvan hotar världsarvet Laponia och människorättsorganisationer pekar på att gruvan strider mot samers rättigheter.
Nu anser flera källor DN har talat med att det finns varningsflaggor kopplade till Beowulf Minings kommunikation.
I tidiga dokument från Beowulf Mining angav företaget att järnmalmen – som kommer i form av pulver, i huvudsak skulle exporteras. I ett yttrande till näringsdepartementet i höstas, den 27 augusti år 2021, beskrivs ett annat scenario.
”Gruvan ger förutsättningar att försörja den svenska stålindustrin med järnråvara från Sverige inför den planerade svenska omställningen mot fossilfri ståltillverkning (genom Hybrit och H2GS), skriver företaget.
När Hybrit får frågan om de kan tänka sig få sin malm från Kallakgruvan är svaret:
”Hybrit är ett samarbete för teknikutveckling som drivs av LKAB, SSAB och Vattenfall. Vi har inga kommentarer till andra företags projekt”, skriver Anders Lindberg, presschef på LKAB.
I H2 Green Steels miljöansökan framgår att anläggningen ska använda sig av pellets. Detta bekräftas av företagets kommunikationschef Jenny Molvin.
– Vi behöver pellets och någon som har pelleterat det åt oss. Vi är i dialoger nu med leverantörer av pellets, säger hon.
DN når Beowulf Minings vd Kurt Budge över telefonen. Han har en fullspäckad eftermiddag men tar sig tid att svara på frågorna. Han är irriterad över att processen har dragit ut på tiden.
– Jag har jobbat i Sverige i sju år nu. När jag började på Beowulf 2014 trodde jag inte att jag sju år senare fortfarande skulle vänta på att få tillstånd för Kallak.
I början sa ni att järnmalmen i huvudsak skulle exporteras, nu säger ni att ni ska leverera till H2 Green Steel och Hybrit. Varför har ni bytt inriktning?
– Det är mycket som har förändrats de senaste sju åren, inte sant? Framför allt de senaste åren, sett till klimatnödläge och medvetenheten i Sverige genomgående hos de politiska partierna. Det finns ett behov av fler gruvor, eftersom det finns efterfrågan på råmaterial för att möjliggöra den gröna omställningen. Det inkluderar grön infrastruktur som fortfarande behövs. Norrbotten har en ledande position inom gruvdrift och fördelarna med att ha tillgång till förnybar energi i norr. Det skapar en enorm möjlighet i norra Sverige, säger Kurt Budge.
Har ni gjort överenskommelser med några produktionsanläggningar ännu?
– Vi har inte gjort någon överenskommelse med någon.
Har de bekräftat att de vill använda er järnmalm?
– Oavsett industri letar investerare efter risker i försörjningskedjan. Så jag tänker mig att investerare i H2 Green Steel och Hybrit – Hybrit är annorlunda efter som det är ett LKAB-projekt – men för H2 Green Steel kommer investerare vilja vara säkra på att det går att tillgodose behovet som finns.
Hur ska ni få järnmalmen i pulverform till att bli pellets?
– Vi har inte bestämt oss ännu.
Så ni har inte bestämt om ni ska ha er egen anläggning för det?
– Vi är öppna för alla alternativ, säger Kurt Budge.
Kjell Larsson har 40 års erfarenhet av gruvindustrin både i Sverige och internationellt, i ledande positioner på företag som Lundin Mining, Boliden och LKAB. DN ber honom förklara processen från järnmalm i pulverform till pellets:
– Om malmen inte är tillräckligt fri från föroreningar måste den malas finkornig för att eliminera de sista föroreningarna. När järnmalmen är finkornig är den lämplig att tillverka pellets av. Vid pelletstillverkning tillsätts ett bindemedel eller mineral av en kvalitet som efter en härdning av pelletsen i en ugn med en temperatur på cirka 1300 grader passar stålverkens processer. Att härda pellets kräver stora mängder energi, vilket gör det dyrt att producera pellets. Det är en mycket krävande process för att pellets ska uppnå acceptabel konsistens och egenskaper. Processen kräver en stor investering.
Med sin mångåriga erfarenhet inom gruvindustrin i Sverige och i Kanada har Kjell Larsson sett att det saknas både statlig och finansiell kontroll från aktiemarknaden av gruvprojekt i Sverige och Norden, jämfört med i Kanada.
Efter att beslutsorganet Bergsstaten har utfärdat ett bearbetningstillstånd för en mineralfyndighet till ett företag på en osäker lönsamhetskalkyl brister uppföljningen, säger Kjell Larsson.
– Med en godkänd bearbetningskoncession söker företagen miljötillstånd vid berörd myndighet. Den sistnämnda myndigheten kan eller får aldrig värdera projektets lönsamhet.
2 comments
Inom kort väntas beslut om den omtvistade gruvan i Kallak utanför Jokkmokk. Då ställs två intressen mot varandra – rennäring och mineralnäring.
DN kan berätta att flera frågetecken finns kring gruvbolaget Beowulf Minings kommunikation.
Och vad järnmalmen ska användas till är oklart i dagsläget.
Sametingets ordförande Håkan Jonsson är bekymrad. Om regeringen säger ja till en gruva i Kallak, Gállok på samiska, hotas både rennäring, jakt och fiske i området. Två riksintressen ställs mot varandra – rennäring och mineralnäring.
– Det här får stora konsekvenser, både för rennäring men även för samer i allmänhet, säger han.
Gruvan väntas ge 250 direkta jobb och 350 indirekta jobb till Jokkmokks kommun men projektet har mött motstånd. Länsstyrelsen i Norrbotten har sagt nej, FN-organet UNESCO anser att gruvan hotar världsarvet Laponia och människorättsorganisationer pekar på att gruvan strider mot samers rättigheter.
Nu anser flera källor DN har talat med att det finns varningsflaggor kopplade till Beowulf Minings kommunikation.
I tidiga dokument från Beowulf Mining angav företaget att järnmalmen – som kommer i form av pulver, i huvudsak skulle exporteras. I ett yttrande till näringsdepartementet i höstas, den 27 augusti år 2021, beskrivs ett annat scenario.
”Gruvan ger förutsättningar att försörja den svenska stålindustrin med järnråvara från Sverige inför den planerade svenska omställningen mot fossilfri ståltillverkning (genom Hybrit och H2GS), skriver företaget.
När Hybrit får frågan om de kan tänka sig få sin malm från Kallakgruvan är svaret:
”Hybrit är ett samarbete för teknikutveckling som drivs av LKAB, SSAB och Vattenfall. Vi har inga kommentarer till andra företags projekt”, skriver Anders Lindberg, presschef på LKAB.
I H2 Green Steels miljöansökan framgår att anläggningen ska använda sig av pellets. Detta bekräftas av företagets kommunikationschef Jenny Molvin.
– Vi behöver pellets och någon som har pelleterat det åt oss. Vi är i dialoger nu med leverantörer av pellets, säger hon.
DN når Beowulf Minings vd Kurt Budge över telefonen. Han har en fullspäckad eftermiddag men tar sig tid att svara på frågorna. Han är irriterad över att processen har dragit ut på tiden.
– Jag har jobbat i Sverige i sju år nu. När jag började på Beowulf 2014 trodde jag inte att jag sju år senare fortfarande skulle vänta på att få tillstånd för Kallak.
I början sa ni att järnmalmen i huvudsak skulle exporteras, nu säger ni att ni ska leverera till H2 Green Steel och Hybrit. Varför har ni bytt inriktning?
– Det är mycket som har förändrats de senaste sju åren, inte sant? Framför allt de senaste åren, sett till klimatnödläge och medvetenheten i Sverige genomgående hos de politiska partierna. Det finns ett behov av fler gruvor, eftersom det finns efterfrågan på råmaterial för att möjliggöra den gröna omställningen. Det inkluderar grön infrastruktur som fortfarande behövs. Norrbotten har en ledande position inom gruvdrift och fördelarna med att ha tillgång till förnybar energi i norr. Det skapar en enorm möjlighet i norra Sverige, säger Kurt Budge.
Har ni gjort överenskommelser med några produktionsanläggningar ännu?
– Vi har inte gjort någon överenskommelse med någon.
Har de bekräftat att de vill använda er järnmalm?
– Oavsett industri letar investerare efter risker i försörjningskedjan. Så jag tänker mig att investerare i H2 Green Steel och Hybrit – Hybrit är annorlunda efter som det är ett LKAB-projekt – men för H2 Green Steel kommer investerare vilja vara säkra på att det går att tillgodose behovet som finns.
Hur ska ni få järnmalmen i pulverform till att bli pellets?
– Vi har inte bestämt oss ännu.
Så ni har inte bestämt om ni ska ha er egen anläggning för det?
– Vi är öppna för alla alternativ, säger Kurt Budge.
Kjell Larsson har 40 års erfarenhet av gruvindustrin både i Sverige och internationellt, i ledande positioner på företag som Lundin Mining, Boliden och LKAB. DN ber honom förklara processen från järnmalm i pulverform till pellets:
– Om malmen inte är tillräckligt fri från föroreningar måste den malas finkornig för att eliminera de sista föroreningarna. När järnmalmen är finkornig är den lämplig att tillverka pellets av. Vid pelletstillverkning tillsätts ett bindemedel eller mineral av en kvalitet som efter en härdning av pelletsen i en ugn med en temperatur på cirka 1300 grader passar stålverkens processer. Att härda pellets kräver stora mängder energi, vilket gör det dyrt att producera pellets. Det är en mycket krävande process för att pellets ska uppnå acceptabel konsistens och egenskaper. Processen kräver en stor investering.
Med sin mångåriga erfarenhet inom gruvindustrin i Sverige och i Kanada har Kjell Larsson sett att det saknas både statlig och finansiell kontroll från aktiemarknaden av gruvprojekt i Sverige och Norden, jämfört med i Kanada.
Efter att beslutsorganet Bergsstaten har utfärdat ett bearbetningstillstånd för en mineralfyndighet till ett företag på en osäker lönsamhetskalkyl brister uppföljningen, säger Kjell Larsson.
– Med en godkänd bearbetningskoncession söker företagen miljötillstånd vid berörd myndighet. Den sistnämnda myndigheten kan eller får aldrig värdera projektets lönsamhet.
Fortsättning i kommentaren:
We Require More Minerals