>Unga kvinnor med invandrarbakgrund är de som i störst utsträckning läser vidare efter gymnasiet, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) från 2023.
>Sabad Mohammad, 24, från Göteborg var analfabet när hon kom till Sverige från Somalia som tioåring – nu har hon tagit socionomexamen.
>– Första gången jag tog upp penna och papper var hösten 2010.
>På en parkbänk utanför samhällsvetenskapliga institutionen i Göteborg sitter Sabad Mohammad och hennes vänner.
>– När du har en stor press på dig leder det till att du inte vill göra dina föräldrar besvikna eller svika din familj, säger studenten Fayoo Kasim.
>Deras drivkraft har varit stark trots många utmaningar, och examensbeviset representerar något större än dem själva.
>– Det blir viktigt för mig att visa mina föräldrar att nu ska jag göra det ni inte kunde göra, säger studenten Elizabeth Avdijaj.
>Diskriminering kan påverka
Kvinnornas syn på studier bekräftas av aktuell forskning.
>– Utbildning är en viktig merit för kvinnor när de etablerar sig på arbetsmarknaden, säger forskaren Anne-Sofie Nyström.
>Hon är lektor vid Uppsala universitet och har forskat om hur genus, etnicitet och klass inverkar på högre utbildning.
>– Föräldrar i dessa grupper lägger stor vikt vid utbildning och ger mycket positiv feedback vid goda skolprestationer, särskilt föräldrar från Mellanöstern, säger hon.
>Enligt Carina Mood, professor i social forskning på Stockholms universitet, kan diskriminering på arbetsmarknaden också påverka beslutet att satsa på formell utbildning.
>– Vi lever i ett samhälle som inte är anpassat efter oss därför blir det viktigt att ta vara på de möjligheter vi har, säger studenten Elizabeth Avdijaj.
>Högre skolengagemang och ambitioner
Trots generellt sett sämre förutsättningar i hemmet visar unga med utländsk bakgrund högre skolengagemang och ambitioner.
>Även om de ofta börjar med svagare skolresultat, gör de mer ambitiösa val när det gäller gymnasie- och högskolestudier.
>– Det är framförallt de ambitiösare valen som leder till att många når en universitetsexamen, säger Carina Mood.
>Längre tid att avsluta examen
– Samtidigt tar elever med utländsk bakgrund längre tid att bli klara med sin högskoleutbildning, säger Carina Mood.
>Forskningen har inte analyserat orsakerna bakom detta, men Carina Mood säger att unga med utländsk bakgrund ofta gör tuffare studieval utifrån sina betyg.
>UTBILDNINGSSTATISTIK
Sabad Mohammad tillhör gruppen utlandsfödda kvinnor som invandrade till Sverige för mer än 6 år sedan. I denna grupp studerar 57 procent vidare på högskola innan de fyllt 25.
>Jämförelse med andra grupper:
>Av svenskfödda kvinnor med två utrikesfödda föräldrar är det 62 procent som studerar vidare, vilket är den högsta andelen.
>Av svenskfödda kvinnor med två inrikesfödda föräldrar är det 55 procent som läser vidare.
>För de som invandrade för mindre än 6 år sedan fortsätter 36 procent av tjejerna till högskolan.
>Män läser generellt sett vidare i mindre utsträckning än kvinnor och ingen av de grupperna når upp till samma andel som jämförbara kvinnor.
Källa: SCB”
De vill säkert helst av alla fly ortenkillarna och kriminaliteten de har omkring sig
Det förvånar inte mig
Vill man bort från kaozorten finns det inte så många andra alternativ… dessutom är det en hel del tjejer med muslimsk bakgrund som inte får lämna hemmet annat än till plugget och affären…
Det förvånar inte mig faktiskt men med invandrarkillar är det mest tvärtom
men hur många tar STEM-examen?
Min uppfattning av dessa tjejer är att de arbetar hårt men att en stor andel av dom, om inte merparten, inte är speciellt begåvade utan tar sig fram genom hårt slit. Dessutom generellt mer benägna att plugga och ta arbete oavsett typ av jobb, ex. USK.
Hade vi tagit en kvinna istället för varje man hade vi sannolikt inte haft någon integrationskris.
7 comments
>Unga kvinnor med invandrarbakgrund är de som i störst utsträckning läser vidare efter gymnasiet, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) från 2023.
>Sabad Mohammad, 24, från Göteborg var analfabet när hon kom till Sverige från Somalia som tioåring – nu har hon tagit socionomexamen.
>– Första gången jag tog upp penna och papper var hösten 2010.
>På en parkbänk utanför samhällsvetenskapliga institutionen i Göteborg sitter Sabad Mohammad och hennes vänner.
>– När du har en stor press på dig leder det till att du inte vill göra dina föräldrar besvikna eller svika din familj, säger studenten Fayoo Kasim.
>Deras drivkraft har varit stark trots många utmaningar, och examensbeviset representerar något större än dem själva.
>– Det blir viktigt för mig att visa mina föräldrar att nu ska jag göra det ni inte kunde göra, säger studenten Elizabeth Avdijaj.
>Diskriminering kan påverka
Kvinnornas syn på studier bekräftas av aktuell forskning.
>– Utbildning är en viktig merit för kvinnor när de etablerar sig på arbetsmarknaden, säger forskaren Anne-Sofie Nyström.
>Hon är lektor vid Uppsala universitet och har forskat om hur genus, etnicitet och klass inverkar på högre utbildning.
>– Föräldrar i dessa grupper lägger stor vikt vid utbildning och ger mycket positiv feedback vid goda skolprestationer, särskilt föräldrar från Mellanöstern, säger hon.
>Enligt Carina Mood, professor i social forskning på Stockholms universitet, kan diskriminering på arbetsmarknaden också påverka beslutet att satsa på formell utbildning.
>– Vi lever i ett samhälle som inte är anpassat efter oss därför blir det viktigt att ta vara på de möjligheter vi har, säger studenten Elizabeth Avdijaj.
>Högre skolengagemang och ambitioner
Trots generellt sett sämre förutsättningar i hemmet visar unga med utländsk bakgrund högre skolengagemang och ambitioner.
>Även om de ofta börjar med svagare skolresultat, gör de mer ambitiösa val när det gäller gymnasie- och högskolestudier.
>– Det är framförallt de ambitiösare valen som leder till att många når en universitetsexamen, säger Carina Mood.
>Längre tid att avsluta examen
– Samtidigt tar elever med utländsk bakgrund längre tid att bli klara med sin högskoleutbildning, säger Carina Mood.
>Forskningen har inte analyserat orsakerna bakom detta, men Carina Mood säger att unga med utländsk bakgrund ofta gör tuffare studieval utifrån sina betyg.
>UTBILDNINGSSTATISTIK
Sabad Mohammad tillhör gruppen utlandsfödda kvinnor som invandrade till Sverige för mer än 6 år sedan. I denna grupp studerar 57 procent vidare på högskola innan de fyllt 25.
>Jämförelse med andra grupper:
>Av svenskfödda kvinnor med två utrikesfödda föräldrar är det 62 procent som studerar vidare, vilket är den högsta andelen.
>Av svenskfödda kvinnor med två inrikesfödda föräldrar är det 55 procent som läser vidare.
>För de som invandrade för mindre än 6 år sedan fortsätter 36 procent av tjejerna till högskolan.
>Män läser generellt sett vidare i mindre utsträckning än kvinnor och ingen av de grupperna når upp till samma andel som jämförbara kvinnor.
Källa: SCB”
De vill säkert helst av alla fly ortenkillarna och kriminaliteten de har omkring sig
Det förvånar inte mig
Vill man bort från kaozorten finns det inte så många andra alternativ… dessutom är det en hel del tjejer med muslimsk bakgrund som inte får lämna hemmet annat än till plugget och affären…
Det förvånar inte mig faktiskt men med invandrarkillar är det mest tvärtom
men hur många tar STEM-examen?
Min uppfattning av dessa tjejer är att de arbetar hårt men att en stor andel av dom, om inte merparten, inte är speciellt begåvade utan tar sig fram genom hårt slit. Dessutom generellt mer benägna att plugga och ta arbete oavsett typ av jobb, ex. USK.
Hade vi tagit en kvinna istället för varje man hade vi sannolikt inte haft någon integrationskris.