Eljätten höjer kundernas avgifter – skickar miljarder till ägarna
Elnätsavgifterna höjs stort för kunderna hos flera elnätsbolag.
Bakgrunden är nya statliga regler som tillåter stora höjningar. Eljätten Eon gör samtidigt stora vinster och skickar hälften i bidrag till ägarna i stället för att bygga ut elnäten.
– Reglerna är för generösa och måste justeras, säger elnätsexperten Stefan Yard.
Kostnaden för elnät är en tung del för hushållen när elen ska betalas. Det finns både en fast och en rörlig kostnad och det går inte att välja elnätsbolag eftersom det är på ett lokalt monopol.
Och nu stiger kostnaden för hushållen. I augusti höjer Eon elnätsavgifterna med 9 procent i Stockholmsområdet och 6 procent i södra Sverige. Vid årsskiftet höjde Eon avgifterna på monopolnäten med 12 respektive 6 procent.
Vattenfall höjde elnätsavgifterna vid årsskiftet med 12 procent.
Två av den svenska elnätsmarknadens riktigt stora aktörer höjer därmed avgifterna väsentligt. Det sker efter att avgifterna generellt i branschen höjts dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället under de senaste tio åren för en vanlig villaägare, vilket DN skrivit om.
Elnätspriser över tid
Procentuell utveckling jämfört med KPI (konsumentprisindex) för en genomsnittsvilla med 20 A huvudsäkring och en årsförbrukning på 20 000 kWh.
Det är en lukrativ verksamhet på monopolnäten. Eon gjorde 2023 en rörelsevinst 4,1 miljarder kronor på en omsättning på 11,3 miljarder, enligt 2023 års årsredovisning. Det innebär en vinstmarginal på 36 procent. Det är en jämförelsevis hög marginal. Medelvärdet för svenska företag har legat på strax under 8 procent, enligt SCB.
DN har sökt Eon utan framgång. Gustav Wengen, avdelningschef på Eon säger till TT att de behöver pengarna för att kunna investera i elnäten – som kraftigt måste byggas ut.
Men när DN undersöker detta framgår att Eon Energidistribution skickade nära hälften av 2023 års vinst – 1,9 av 4,1 miljarder – i koncernbidrag i den tyska koncernen – i stället för att investera i elnäten.
Själva argumentet att Eon behöver höja avgifterna för att bygga ut elnäten kritiseras också av elnätsexperten Stefan Yard. Han är professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet.
– Det är ett paradargument som de alltid hugger till med, men det stämmer inte. Bolagen investerar visserligen mycket, men kunderna ska inte behöva betala investeringar i förskott. I alla andra branscher måste man i stället be ägarna om mer pengar för att finansiera expansion.
Men i april beslutade Energimarknadsinspektionen, Ei, om nya betydligt högre intäktsramar mellan 2024 till 2027 jämfört med treårsperioden innan. Höjningen är över 325 miljarder kronor som innebär 44 procents höjning. Ei hänvisar till att det ska investeras för cirka 30 miljarder kronor per år under perioden 2024–2027.
Är det skäliga höjningar?
– Höjningarna är tillåtna enligt reglerna, som dock bör ändras. Elnätsbolagen kan nu höja avgifterna även när de har gamla elanläggningar bara för att byggkostnaderna skenat i nyinvesteringar. Detta är inte rimligt.
Att bolagen under lång tid höjt avgifterna för kunderna har möjliggjort att rörelsemarginalerna – alltså andelen vinst av försäljningen – har legat på upp mot 40 procent för både Eon och Vattenfall de senaste tio åren – medan medelvärdet för svenska företag legat på strax under 8 procent, enligt SCB.
Eftersom det rör sig om monopolmarknader ska tillsynsmyndigheten Ei skydda elkunderna genom att sätta intäktsramar för elnätsbolagen. Syftet är att bolagen inte ska kunna ta ut mer pengar från kunderna än vad som krävs för att få ”skälig vinst” och pengar över för att bygga ut näten.
Men elnätsbolagen har efter domstolsprocesser kunnat ta ut nära 25 miljarder kronor högre elavgifter i monopolnäten än vad Ei sett som skäligt åren 2012 till 2019, vilket DN också skrivit om.
Stefan Yard hänvisar till en ny statlig utredning som föreslår en starkare roll för Energimarknadsinspektionen som tillsynsmyndighet och där sättet att beräkna intäktstaket görs om.
– De föreslår förenklat att elnätspriserna inte får höjas mer än de konkreta kostnaderna som tillkommer efter att man byggt näten. Men detta kommer inte att kunna genomföras förrän tidigast 2028.
Fakta. Elräkningens delar
Elräkningen består av tre delar – elnät, elhandel samt skatter och avgifter.
Den sistnämnda delen står för ungefär halva kostnaden för typkunden i en villa.
Kostnaden för elnät motsvarar över tid en fjärdedel av de totala kostnaderna. Dels betalar du en fast kostnad (abonnemangsavgift) för att få tillgång till elnätet, dels en rörlig kostnad (överföringsavgift) för själva transporten av el. Det går inte att välja elnätsbolag eftersom det verkar på ett lokalt monopol. Avgifterna skiljer sig mycket över landet och mellan olika bolag. Få kunder per ledningskilometer kan till viss del motivera prisskillnaderna.
Till detta kommer kostnaden för elhandeln. Här har elkunder möjlighet att fritt välja elhandelsföretag för sin el – alltså det du betalar för elen du använder. Även den delen motsvarar en fjärdedel av elräkningen.
Källa: Energimarknadsinspektionen
Jag vet att elnätet har en stor underhållsskuld och att kapaciteten inte räcker till, så det finns definitivt en förståelse för att avgiften behöver höjas. Men det låter som att det är dags för EI att faktiskt göra sitt jobb också.
Kan vi lägga ner energimarknadsinspektionen eftersom den ändå inte gör ngt?
Kokar inombords, Jävla *fult ord*!
Vi borde aldrig ha tillåtit en privatisering av lokala monopol.
Återförstatliga Elnätet.
Solen skiner, gräset växer, kapitalen höjer kundernas avgifter och skickar miljarder till ägarna.
Du är medveten om att eon finns på börsen. Alla kan vara en ägare i bolaget. Bra gör dessa individer som investerat får utdelning.
Alltså. Det är så fruktansvärt dåligt. Helt fine med att eon höjer kostnaderna om nu pengarna går till att faktiskt bygga ut och underhålla nätet. Nu är det ju bra lögn. Förbannad lögn.
Går det att rent praktiskt starta ett upprop? Eller orkar folk inte bry sig?
Exakt vad som händer med blåa regeringar. Det är ju sånt här moderaterna vill ha mer av.
Riksdagen om något borde granska elnätsavgifterna. Det är ett bakslag för alla invånare som inte levererar stabilitet hos konsumenterna och att pengarna går till specifikt tjocka katters plånböcker istället för att åtgärda problemen vi upplever är ett allvarligt problem.
Att en elleverantör skulle bete sig så här hade man som konsument kunna göra något åt som att byta elleverantör, men el**näts**ägare har man inget val, det går inte att byta därmed blir det fel när det utnyttjas felaktigt.
Svenskar kan ställa till med ett jävla liv för dom mest banala saker men när man blir knullad i röven med dyrare mat och el så kniper svensken käft
11 comments
Eljätten höjer kundernas avgifter – skickar miljarder till ägarna
Elnätsavgifterna höjs stort för kunderna hos flera elnätsbolag.
Bakgrunden är nya statliga regler som tillåter stora höjningar. Eljätten Eon gör samtidigt stora vinster och skickar hälften i bidrag till ägarna i stället för att bygga ut elnäten.
– Reglerna är för generösa och måste justeras, säger elnätsexperten Stefan Yard.
Kostnaden för elnät är en tung del för hushållen när elen ska betalas. Det finns både en fast och en rörlig kostnad och det går inte att välja elnätsbolag eftersom det är på ett lokalt monopol.
Och nu stiger kostnaden för hushållen. I augusti höjer Eon elnätsavgifterna med 9 procent i Stockholmsområdet och 6 procent i södra Sverige. Vid årsskiftet höjde Eon avgifterna på monopolnäten med 12 respektive 6 procent.
Vattenfall höjde elnätsavgifterna vid årsskiftet med 12 procent.
Två av den svenska elnätsmarknadens riktigt stora aktörer höjer därmed avgifterna väsentligt. Det sker efter att avgifterna generellt i branschen höjts dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället under de senaste tio åren för en vanlig villaägare, vilket DN skrivit om.
Elnätspriser över tid
Procentuell utveckling jämfört med KPI (konsumentprisindex) för en genomsnittsvilla med 20 A huvudsäkring och en årsförbrukning på 20 000 kWh.
Bild 1
https://api.quickshot-widgets.net/uploads/2023/01/1%20kopia%2019@4x-1675073598428.png
Det är en lukrativ verksamhet på monopolnäten. Eon gjorde 2023 en rörelsevinst 4,1 miljarder kronor på en omsättning på 11,3 miljarder, enligt 2023 års årsredovisning. Det innebär en vinstmarginal på 36 procent. Det är en jämförelsevis hög marginal. Medelvärdet för svenska företag har legat på strax under 8 procent, enligt SCB.
DN har sökt Eon utan framgång. Gustav Wengen, avdelningschef på Eon säger till TT att de behöver pengarna för att kunna investera i elnäten – som kraftigt måste byggas ut.
Men när DN undersöker detta framgår att Eon Energidistribution skickade nära hälften av 2023 års vinst – 1,9 av 4,1 miljarder – i koncernbidrag i den tyska koncernen – i stället för att investera i elnäten.
Själva argumentet att Eon behöver höja avgifterna för att bygga ut elnäten kritiseras också av elnätsexperten Stefan Yard. Han är professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet.
– Det är ett paradargument som de alltid hugger till med, men det stämmer inte. Bolagen investerar visserligen mycket, men kunderna ska inte behöva betala investeringar i förskott. I alla andra branscher måste man i stället be ägarna om mer pengar för att finansiera expansion.
Marknadsandelar Sveriges nätområden
Bild 2
https://api.quickshot-widgets.net/uploads/2023/01/1Rityta%2048@4x-1675073756325.png
Men i april beslutade Energimarknadsinspektionen, Ei, om nya betydligt högre intäktsramar mellan 2024 till 2027 jämfört med treårsperioden innan. Höjningen är över 325 miljarder kronor som innebär 44 procents höjning. Ei hänvisar till att det ska investeras för cirka 30 miljarder kronor per år under perioden 2024–2027.
Är det skäliga höjningar?
– Höjningarna är tillåtna enligt reglerna, som dock bör ändras. Elnätsbolagen kan nu höja avgifterna även när de har gamla elanläggningar bara för att byggkostnaderna skenat i nyinvesteringar. Detta är inte rimligt.
Att bolagen under lång tid höjt avgifterna för kunderna har möjliggjort att rörelsemarginalerna – alltså andelen vinst av försäljningen – har legat på upp mot 40 procent för både Eon och Vattenfall de senaste tio åren – medan medelvärdet för svenska företag legat på strax under 8 procent, enligt SCB.
Eftersom det rör sig om monopolmarknader ska tillsynsmyndigheten Ei skydda elkunderna genom att sätta intäktsramar för elnätsbolagen. Syftet är att bolagen inte ska kunna ta ut mer pengar från kunderna än vad som krävs för att få ”skälig vinst” och pengar över för att bygga ut näten.
Men elnätsbolagen har efter domstolsprocesser kunnat ta ut nära 25 miljarder kronor högre elavgifter i monopolnäten än vad Ei sett som skäligt åren 2012 till 2019, vilket DN också skrivit om.
Stefan Yard hänvisar till en ny statlig utredning som föreslår en starkare roll för Energimarknadsinspektionen som tillsynsmyndighet och där sättet att beräkna intäktstaket görs om.
– De föreslår förenklat att elnätspriserna inte får höjas mer än de konkreta kostnaderna som tillkommer efter att man byggt näten. Men detta kommer inte att kunna genomföras förrän tidigast 2028.
Fakta. Elräkningens delar
Elräkningen består av tre delar – elnät, elhandel samt skatter och avgifter.
Den sistnämnda delen står för ungefär halva kostnaden för typkunden i en villa.
Kostnaden för elnät motsvarar över tid en fjärdedel av de totala kostnaderna. Dels betalar du en fast kostnad (abonnemangsavgift) för att få tillgång till elnätet, dels en rörlig kostnad (överföringsavgift) för själva transporten av el. Det går inte att välja elnätsbolag eftersom det verkar på ett lokalt monopol. Avgifterna skiljer sig mycket över landet och mellan olika bolag. Få kunder per ledningskilometer kan till viss del motivera prisskillnaderna.
Till detta kommer kostnaden för elhandeln. Här har elkunder möjlighet att fritt välja elhandelsföretag för sin el – alltså det du betalar för elen du använder. Även den delen motsvarar en fjärdedel av elräkningen.
Källa: Energimarknadsinspektionen
Jag vet att elnätet har en stor underhållsskuld och att kapaciteten inte räcker till, så det finns definitivt en förståelse för att avgiften behöver höjas. Men det låter som att det är dags för EI att faktiskt göra sitt jobb också.
Kan vi lägga ner energimarknadsinspektionen eftersom den ändå inte gör ngt?
Kokar inombords, Jävla *fult ord*!
Vi borde aldrig ha tillåtit en privatisering av lokala monopol.
Återförstatliga Elnätet.
Solen skiner, gräset växer, kapitalen höjer kundernas avgifter och skickar miljarder till ägarna.
Du är medveten om att eon finns på börsen. Alla kan vara en ägare i bolaget. Bra gör dessa individer som investerat får utdelning.
Alltså. Det är så fruktansvärt dåligt. Helt fine med att eon höjer kostnaderna om nu pengarna går till att faktiskt bygga ut och underhålla nätet. Nu är det ju bra lögn. Förbannad lögn.
Går det att rent praktiskt starta ett upprop? Eller orkar folk inte bry sig?
Exakt vad som händer med blåa regeringar. Det är ju sånt här moderaterna vill ha mer av.
Riksdagen om något borde granska elnätsavgifterna. Det är ett bakslag för alla invånare som inte levererar stabilitet hos konsumenterna och att pengarna går till specifikt tjocka katters plånböcker istället för att åtgärda problemen vi upplever är ett allvarligt problem.
Att en elleverantör skulle bete sig så här hade man som konsument kunna göra något åt som att byta elleverantör, men el**näts**ägare har man inget val, det går inte att byta därmed blir det fel när det utnyttjas felaktigt.
Svenskar kan ställa till med ett jävla liv för dom mest banala saker men när man blir knullad i röven med dyrare mat och el så kniper svensken käft