Äntligen får vi lite konkret information om hur regeringen kan genomföra sin kärnkraftsutbyggnad! Att staten behöver gå in med stora stöd och ta en stor andel av risken är inte en överraskning för mig. Inte heller att elpriset (intäkterna) behöver garanteras av staten. Det har känts som att det ibland funnits lite önsketänkande i vissa högerkretsar att om Sverige bara lättade på tillståndsprocesserna och vissa regleringar så skulle den privata sektorn själv bygga ut kärnkraften. Men det är bra att regeringen verkar ha en plan på vad som faktiskt krävs för att få igång sin kärnkraftsutbyggnad.
Jag är dock orolig över att projekten kan skena både kostnadsmässigt och tidsmässigt, som har varit stora problem för flera nutida stora kärnkraftsprojekt i Europa. Troligen är det därför den privata sektorn har tvekat, och gjort att statliga stöd och att staten tar risken är nödvändig för att kärnkraftsprojekt ska bli av.
Jag noterar även att i artikeln nämns inte små modulära SMR-reaktorer en enda gång. En fluga?
Från artikeln:
>**Regeringen vill storsatsa på ny kärnkraft – men det tros bli dyrt. Nu presenteras en modell där staten bland annat ska gå in och stå för 75 procent av projektets finansiering.** Utredare Mats Dillén fick i december uppdraget att utreda hur nya kärnkraftsreaktorer ska finansieras och hur riskerna kan delas. Den modell han nu presenterar består av tre delar. Den första handlar om statliga lån.
>**Staten ska låna ut 75 procent av byggkostnaden, medan 25 procent ska vara ägarkapital. ”Staten lånar ut pengar och tar all kreditrisk för de lån man ger”, säger Mats Dillén.** ”Ett projektbolag får låna till riskfri ränta, det vill säga den upplåningsränta staten har, under konstruktionsfasen.” När bygget är färdigt höjer staten successivt räntan och skapar då incitament för ägarna att ersätta de statliga lånen med privata lån, fortsätter han. ”Så staten lämnar finansieringen steg för steg.”
>**Dillén föreslår även så kallade prissäkringsavtal. Det innebär att kärnkraftsbolaget ges ett förutbestämt pris på elen under 40 år. ”Vad vi föreslår här är att det priset ska vara 80 öre per kilowattimme”, säger han.** Priset är dubbelriktat, vilket innebär att om elpriset går under lösenpriset fyller staten på så att bolaget kommer upp i lösenpriset. Ligger marknadspriset i stället över lösenpriset får kärnkraftsbolaget betala in pengar till staten.
>**”Det här är tänkt att finansieras med en proportionerlig skatt mot elkonsumtion, man kan även tänka sig en variant där staten tar ut avgifter”, säger Dillén. En tredje komponent i modellen är en risk- och vinstdelningsmekanism. Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4.000-6.000 megawatt. Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta skulle alltså staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital, enligt utredarens förslag.**
>Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) konstaterar att det handlar om ”väldigt stora” investeringar som behöver göras här och nu. ”Det finns starka skäl för att staten engagerar sig i detta”, säger han på pressträffen. Han säger att det ska göras på ett sätt som tryggar skattebetalarnas pengar och ”säkrar god ordning och reda i de offentliga finanserna”. **Förslagen går nu på remiss under hösten. Parallellt fortsätter arbetet även skyndsamt i regeringskansliet, enligt ministern.**
Hur är 300 miljarder i lån som ska betalas tillbaka för 4 – 5 reaktorer “dyrt”? Vi lägger 70 miljarder om året på bistånd men 300 miljarder (i lån) för att säkra elproduktionen, vilket är statens främsta uppgift, är dyrt?
> **Modellen ska utformas så att kärnkraft med en total effekt om minst 2 500 MW, motsvarande effekten av två storskaliga reaktorer, ska finnas på plats senast 2035.**”
Totalt 4-6 GW, men 2,5GW ska alltså finnas på plats 2035.
“Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft” (297 sidor):
Om man bryter ner det: En hög med riktade subventioner kring lånen, kapital osv för att tvinga ner kostnaden till 70 öre/kWh. Mer långtgående än de tidigare aviserade kreditgarantierna på 400 miljarder.
Därefter prisgarantier högre än det förväntade elpriset när man lyckats dribbla fram en siffra konsumenterna kan acceptera.
Det är ett rent lurendrejeri med siffror för man insett att kärnkraft inte går att räkna hem
Vi snackar 150-300 miljarder i subventioner per reaktor.
Samtidigt står företag på kö för att utan subventioner bygga förnybart.
Tidögänget har lyckats dribbla in sig i ett hörn med kärnkraftsfrågan och kommer nu sänka hela landets konkurrenskraft för generationer i ett sista desperat försök att leverera vad de lovat.
Staten is healing
Läste först ”bygga ut järnväg” och blev glad… Fan
Jag är inte motståndare, men lite skeptisk…
Med EUs regler om gemensam marknad så är väl risken att skattebetalarna får punga ut med 300 miljarder varav 150 hamnar i elbolagens vinstkassa och 150 leder till billigare el – i Tyskland.
Men marknadens osynliga hand då? Var är den?
Varför bygger inte staten själva kärnkraftverken? Varför ska privata företag bygga, finansiera och driva kärnkraftverken? Lär bara leda till ockerpriser när bygget väl är klart.
Kan påminna i sammanhanget att tidigare regering redan gett ut kreditgarantier av samma sort tidigare för 250 miljarder men som uteslöt kärnkraft.
Det här verkar följa samma recept men för kärnkraft. Misstänker att många av de som klagar nu inte alls klagade när de tidigare kreditgarantierna gavs ut.
Jag var jättestor förespråkare för modern kärnkraft – 10 år sedan, innan andra former av förnybar energi inte bara blivit mycket billigare, utan fortsatt att bli billigare i en takt som gör sk ”opportunity cost” av andra investeringar en viktig faktor. Det finns såklart argument kring baskapacitet och pålitlighet osv, men jag tror vi hade tjänats bättre av att investera i lagringsmöjligheter för vind + sol än kärnkraft i dessa tidevarv. Det viktigaste är helt enkelt vad som är billigast och pålitligast i realitet.
Det här är samma skrot och korn som Maud Olofsson. Kan vi lära oss något någongång? Det är det sista vi ser av 300 miljarder av *våra* skattepengar. Jag sätter 1000 spänn på att de här pengarna försvinner i en konkurs inom tio år. Jävla tjuvar är vad de är. Jag blir så förbannad. Korrupta jävla tjuvar.
Okej, men vindkraften ökar kraftigt, behovet av kärnkraft förväntas minska, och vi har lagt ner hälften av de kärnkraftverken vi hade, så…? Känns lite som den där grejen med ekskogen igen.
Jag förstår inte varför de inte kör på den norska modellen att ge stöd och kontrakt i 60 år och sen tillfaller verksamheten svenska staten? Det ger tillräcklig tid för avkastning till företaget och staten får infrastruktur till redan betald kostnad
Lite random axplock efter en snabb genomskummning efter jobbet:
“Med en utbyggnad av kärnkraften får vi ett mindre volatilt elpris,
något som även främjar vindkraftens intjäningsförmåga.”
“Sveriges befintliga sex reaktorer (Ringhals 3–4, Forsmark 1–3 och
Oskarshamn 3) har en planerad driftstid till första delen av 2040-
talet. Det finns potential att livstidsförlänga dem med 20 år. Den
genomsnittliga kostnaden för detta bedöms vara betydligt lägre än den för ny kärnkraft. Som nämnts ovan kan den genomsnittliga
kostnaden för ny kärnkraft bedömas uppgå till cirka 800 kronor per
MWh med utredningens modell.”
“Det finns stora behov i nätutbyggnaden av elsystemet men även industrisatsningar och
transportinfrastrukturbyggande. År 2022 sysselsatte den svenska
byggsektorn (SNI 41–43) 373 107 förvärvsarbetare. Upprättandet
av fyra svenska reaktorer uppskattas totalt sysselsätta 60 000 heltids-
ekvivalenter över sammanlagt 13 år, varav 32 500 inom bygg- och
anläggningssektorn (SNI 41–43)”
I presskonferensen snackar de om saker som också var intressant. Mycket snack om hur finansieringen kan gå fel och att vi måste fixa en modell specifik för Sverige. Just nu verkar vi tjuvtitta mest på den Tjeckiska modellen.
Hade det inte varit bättre att staten blir delägare i stora infrastrukturprojekt? Varför ska folket bära kostnaderna för att bygga något bara för att sedan bli mjölkade på pengar av någon riskkapitalist?
Lånet är en sak men den fasta prisgarantin har potential att kosta mycket för skattebetalarna om elpriserna blir låga i framtiden (vilket är ganska sannolikt).
Fattar ingenting.
Kan inte staten bara bygga det själva och sen äga det, varför ska det larvas så mycket?
Kärnkraft (och annan kritisk infrastruktur) ska inte ägas av privata företag.
Och därmed basta.
Vi har en galopperande bostadskris men ska låna ut pengar för att bygga ut dyr och olönsam kärnkraft. Är detta ett skämt!?
20 comments
Äntligen får vi lite konkret information om hur regeringen kan genomföra sin kärnkraftsutbyggnad! Att staten behöver gå in med stora stöd och ta en stor andel av risken är inte en överraskning för mig. Inte heller att elpriset (intäkterna) behöver garanteras av staten. Det har känts som att det ibland funnits lite önsketänkande i vissa högerkretsar att om Sverige bara lättade på tillståndsprocesserna och vissa regleringar så skulle den privata sektorn själv bygga ut kärnkraften. Men det är bra att regeringen verkar ha en plan på vad som faktiskt krävs för att få igång sin kärnkraftsutbyggnad.
Jag är dock orolig över att projekten kan skena både kostnadsmässigt och tidsmässigt, som har varit stora problem för flera nutida stora kärnkraftsprojekt i Europa. Troligen är det därför den privata sektorn har tvekat, och gjort att statliga stöd och att staten tar risken är nödvändig för att kärnkraftsprojekt ska bli av.
Jag noterar även att i artikeln nämns inte små modulära SMR-reaktorer en enda gång. En fluga?
Från artikeln:
>**Regeringen vill storsatsa på ny kärnkraft – men det tros bli dyrt. Nu presenteras en modell där staten bland annat ska gå in och stå för 75 procent av projektets finansiering.** Utredare Mats Dillén fick i december uppdraget att utreda hur nya kärnkraftsreaktorer ska finansieras och hur riskerna kan delas. Den modell han nu presenterar består av tre delar. Den första handlar om statliga lån.
>**Staten ska låna ut 75 procent av byggkostnaden, medan 25 procent ska vara ägarkapital. ”Staten lånar ut pengar och tar all kreditrisk för de lån man ger”, säger Mats Dillén.** ”Ett projektbolag får låna till riskfri ränta, det vill säga den upplåningsränta staten har, under konstruktionsfasen.” När bygget är färdigt höjer staten successivt räntan och skapar då incitament för ägarna att ersätta de statliga lånen med privata lån, fortsätter han. ”Så staten lämnar finansieringen steg för steg.”
>**Dillén föreslår även så kallade prissäkringsavtal. Det innebär att kärnkraftsbolaget ges ett förutbestämt pris på elen under 40 år. ”Vad vi föreslår här är att det priset ska vara 80 öre per kilowattimme”, säger han.** Priset är dubbelriktat, vilket innebär att om elpriset går under lösenpriset fyller staten på så att bolaget kommer upp i lösenpriset. Ligger marknadspriset i stället över lösenpriset får kärnkraftsbolaget betala in pengar till staten.
>**”Det här är tänkt att finansieras med en proportionerlig skatt mot elkonsumtion, man kan även tänka sig en variant där staten tar ut avgifter”, säger Dillén. En tredje komponent i modellen är en risk- och vinstdelningsmekanism. Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4.000-6.000 megawatt. Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta skulle alltså staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital, enligt utredarens förslag.**
>Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) konstaterar att det handlar om ”väldigt stora” investeringar som behöver göras här och nu. ”Det finns starka skäl för att staten engagerar sig i detta”, säger han på pressträffen. Han säger att det ska göras på ett sätt som tryggar skattebetalarnas pengar och ”säkrar god ordning och reda i de offentliga finanserna”. **Förslagen går nu på remiss under hösten. Parallellt fortsätter arbetet även skyndsamt i regeringskansliet, enligt ministern.**
Hur är 300 miljarder i lån som ska betalas tillbaka för 4 – 5 reaktorer “dyrt”? Vi lägger 70 miljarder om året på bistånd men 300 miljarder (i lån) för att säkra elproduktionen, vilket är statens främsta uppgift, är dyrt?
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/08/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft/
> **Modellen ska utformas så att kärnkraft med en total effekt om minst 2 500 MW, motsvarande effekten av två storskaliga reaktorer, ska finnas på plats senast 2035.**”
Totalt 4-6 GW, men 2,5GW ska alltså finnas på plats 2035.
“Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft” (297 sidor):
https://regeringen.se/contentassets/785ee941726840229ed69135ca8f890c/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft.pdf
Säg mig, hur exploderar en RBMK reaktor?
Om man bryter ner det: En hög med riktade subventioner kring lånen, kapital osv för att tvinga ner kostnaden till 70 öre/kWh. Mer långtgående än de tidigare aviserade kreditgarantierna på 400 miljarder.
Därefter prisgarantier högre än det förväntade elpriset när man lyckats dribbla fram en siffra konsumenterna kan acceptera.
Det är ett rent lurendrejeri med siffror för man insett att kärnkraft inte går att räkna hem
Vi snackar 150-300 miljarder i subventioner per reaktor.
Samtidigt står företag på kö för att utan subventioner bygga förnybart.
Tidögänget har lyckats dribbla in sig i ett hörn med kärnkraftsfrågan och kommer nu sänka hela landets konkurrenskraft för generationer i ett sista desperat försök att leverera vad de lovat.
Staten is healing
Läste först ”bygga ut järnväg” och blev glad… Fan
Jag är inte motståndare, men lite skeptisk…
Med EUs regler om gemensam marknad så är väl risken att skattebetalarna får punga ut med 300 miljarder varav 150 hamnar i elbolagens vinstkassa och 150 leder till billigare el – i Tyskland.
Men marknadens osynliga hand då? Var är den?
Varför bygger inte staten själva kärnkraftverken? Varför ska privata företag bygga, finansiera och driva kärnkraftverken? Lär bara leda till ockerpriser när bygget väl är klart.
Kan påminna i sammanhanget att tidigare regering redan gett ut kreditgarantier av samma sort tidigare för 250 miljarder men som uteslöt kärnkraft.
Det här verkar följa samma recept men för kärnkraft. Misstänker att många av de som klagar nu inte alls klagade när de tidigare kreditgarantierna gavs ut.
[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/andringar-i-statens-budget-for-2022-statliga_h901fiu51/](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/andringar-i-statens-budget-for-2022-statliga_h901fiu51/)
Jag var jättestor förespråkare för modern kärnkraft – 10 år sedan, innan andra former av förnybar energi inte bara blivit mycket billigare, utan fortsatt att bli billigare i en takt som gör sk ”opportunity cost” av andra investeringar en viktig faktor. Det finns såklart argument kring baskapacitet och pålitlighet osv, men jag tror vi hade tjänats bättre av att investera i lagringsmöjligheter för vind + sol än kärnkraft i dessa tidevarv. Det viktigaste är helt enkelt vad som är billigast och pålitligast i realitet.
Det här är samma skrot och korn som Maud Olofsson. Kan vi lära oss något någongång? Det är det sista vi ser av 300 miljarder av *våra* skattepengar. Jag sätter 1000 spänn på att de här pengarna försvinner i en konkurs inom tio år. Jävla tjuvar är vad de är. Jag blir så förbannad. Korrupta jävla tjuvar.
Okej, men vindkraften ökar kraftigt, behovet av kärnkraft förväntas minska, och vi har lagt ner hälften av de kärnkraftverken vi hade, så…? Känns lite som den där grejen med ekskogen igen.
Jag förstår inte varför de inte kör på den norska modellen att ge stöd och kontrakt i 60 år och sen tillfaller verksamheten svenska staten? Det ger tillräcklig tid för avkastning till företaget och staten får infrastruktur till redan betald kostnad
Hör direkt på [presskonferensen](https://regeringen.se/pressmeddelanden/2024/08/presstraff-nar-finansmarknadsministern-tar-emot-bokstavsutredning-om-finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-nya-karnkraftsreaktorer/). De har en väldigt lång [Pro Memoria](https://regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/08/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft/) också. 200-ish sidor.
Lite random axplock efter en snabb genomskummning efter jobbet:
“Med en utbyggnad av kärnkraften får vi ett mindre volatilt elpris,
något som även främjar vindkraftens intjäningsförmåga.”
“Sveriges befintliga sex reaktorer (Ringhals 3–4, Forsmark 1–3 och
Oskarshamn 3) har en planerad driftstid till första delen av 2040-
talet. Det finns potential att livstidsförlänga dem med 20 år. Den
genomsnittliga kostnaden för detta bedöms vara betydligt lägre än den för ny kärnkraft. Som nämnts ovan kan den genomsnittliga
kostnaden för ny kärnkraft bedömas uppgå till cirka 800 kronor per
MWh med utredningens modell.”
“Det finns stora behov i nätutbyggnaden av elsystemet men även industrisatsningar och
transportinfrastrukturbyggande. År 2022 sysselsatte den svenska
byggsektorn (SNI 41–43) 373 107 förvärvsarbetare. Upprättandet
av fyra svenska reaktorer uppskattas totalt sysselsätta 60 000 heltids-
ekvivalenter över sammanlagt 13 år, varav 32 500 inom bygg- och
anläggningssektorn (SNI 41–43)”
I presskonferensen snackar de om saker som också var intressant. Mycket snack om hur finansieringen kan gå fel och att vi måste fixa en modell specifik för Sverige. Just nu verkar vi tjuvtitta mest på den Tjeckiska modellen.
Hade det inte varit bättre att staten blir delägare i stora infrastrukturprojekt? Varför ska folket bära kostnaderna för att bygga något bara för att sedan bli mjölkade på pengar av någon riskkapitalist?
Lånet är en sak men den fasta prisgarantin har potential att kosta mycket för skattebetalarna om elpriserna blir låga i framtiden (vilket är ganska sannolikt).
Fattar ingenting.
Kan inte staten bara bygga det själva och sen äga det, varför ska det larvas så mycket?
Kärnkraft (och annan kritisk infrastruktur) ska inte ägas av privata företag.
Och därmed basta.
Vi har en galopperande bostadskris men ska låna ut pengar för att bygga ut dyr och olönsam kärnkraft. Är detta ett skämt!?