unsaveSpara
Återigen har Donald Trump valts till USA:s president.
Hur påverkas det redan splittrade landet av valutgången?
Peter Kadhammar besöker tillsammans med fotograf Peter Wixtröm delstaterna där sprickorna är som djupast.
15 NOVEMBER: Chicago, Illinois
Förra veckan arbetade en ung kvinna 18,5 timmar i sträck, beordrad övertid, berättar hennes fackordförande Jeff Wright.
Övertiden var tung men inte otrolig. Det saknas konstant personal i fängelserna och det är normalt med över 60 timmars övertid under en 14-dagarsperiod.
Jeff är ordförande i avdelning 3652 i Federala statsanställdas förbund som bland annat organiserar kriminalvårdare. Han är en korpulent man med glest skägg och lätt till skratt.
Det ovanliga med kvinnan förra veckan var att hon skulle ha slutat kvällen före, beordrades arbeta hela natten, ringde Jeff klockan 8.30 och var förtvivlad eftersom hon är ensamstående mor. Vem skulle ta hand om barnet? Dessutom var hon schemalagd klockan 14 samma dag, fem och en halv timme senare.
Hon hade i och för sig rätt att vänta med att inställa sig till klockan 16 eftersom kriminalvårdarna har rätt till 7,5 timmars ledighet mellan arbetspassen.
Jeff talade med ledningen så att hon fick dagen ledigt och kunde sova ut.
Inget land i världen spärrar in så många människor som USA. 2019 satt 2,1 miljoner människor bakom galler, 810 fångar per 100 000 vuxna invånare. Motsvarande siffra för Sverige är 65.
Antalet fångar har minskat på senare år efter en uppgörelse över partigränserna om bland annat strafflindringar. Donald Trump undertecknade reformen 2018, förra gången han var president.
Ändå är fängelserna fortfarande en gigantisk låglöneindustri.
Jeff är glad över att träffa mig, han till och med tackar – för att någon intresserar sig för kriminalvårdarnas förhållanden.
I fängelset där han arbetar är bara 73 procent av tjänsterna tillsatta. I andra är bara hälften tillsatta.
– Det blir en ond cirkel. Någon måste rycka in för att göra jobbet där det fattas personal, någon annan måste rycka in för att göra jobbet efter den som ryckte in någon annanstans. Det blir en ond cirkel. Vårdarna är så trötta att de vandrar omkring som zombies.
arrow-rightnästa
En vy över fängelset Metropolitan Correctional Center i centrala Chicago, från 2018.
1 av 2Foto: Bumble Dee / Alamy/Stella Pictures / Alamy Stock Photo
80 timmars beordrad övertid under en 14-dagarsperiod är inget ovanligt. Jeff har kolleger som arbetat 24 timmar i sträck, men det har i och för sig varit i speciella situationer, säger han.
Det finns 78 000 lediga tjänster för kriminalvårdare inom det federala rättssystemet.
Lönen är usel. 55 000 dollar om året i grundlön i Chicago, den går knappt att leva på. 83 000 dollar är den ynka slutlönen. En polis börjar på 65 000 och är uppe i 100 000 redan efter ett par år.
Reallönerna för kriminalvårdare sjunker, och sjunker.
Så varför är du kvar?
– Vi låser inte bara in dem längre. Vi försöker förstå varför en person blivit brottsling. Vi testar dem för dyslexi, inlärningsförmåga. Vi har en rad program för att lära dem yrken. Bilmekaniker. Rörmokare. Frisör. Så att de har något att komma ut till.
Jeff talar om vikten av att se de fångarna som individer som ska ha hjälp.
– Tänk dig känslan att lära en vuxen människa läsa!
Samtidigt sätter det spår i själen att ständigt arbeta i en farlig miljö.
Vi sitter på ett kafé, Jeff med ryggen mot dörren.
– Jag gillar inte att folk kan gå bakom mig. På toa använder jag aldrig pissoaren. Jag låser in mig. Jag kollar omgivningen noga när jag går ur bilen.
En kollega knivhöggs. En annan togs som gisslan. En tredje blev ihjälslagen med en slägga. Jeff har blivit attackerad och nerkletad med avföring och beskjuten under flyktförsök.
– Arbetsgivaren erbjuder numera behandling mot posttraumatisk stress. Jag har tackat nej. Man får bara medicin.
Ändå älskar han sitt arbete, längst nere på statusstegen.