Först ska jag väl säga att jag har blivit mer och mer skeptisk mot friskolor. Jag gillar det att man inte kan köpa sig en plats (dvs att skolplats tilldelas genom där man bor) genom att alla rika flyttar dit det är bra skolor och på så sätt garanterar en bra skola till sina barn. Men nu fungerar ju inte det i praktiken
Nackdelarna med friskolor har diskuterats så mycket så jag går inte igenom det här.
I Norge, så har dom närhetsprincipen (ungarna får plats i närmaste skolan) för grundskolan och i gymnasiet går det på betyg (iaf i Oslo).
Hur som helst så har det varit en del diskussioner om betygs inflation, vilket vi också har.
Det är väl rimligt att anta att betygsinflation inte enbart är beroende av friskolereformen. Däremot så inbillar jag mig att det är friskolorna utnyttjar detta.
Vad har ni för tankar om detta? Jag är genuint nyfiken då jag har varit positiv, blivit allt mer och mer negativ. Jag är för övrigt från landet så friskolor har jag ingen praktisk erfarenhet av.
Jag lägger med en artikel från Aftenposten, då jag antar att alla inte prenumererar så postar jag innehållet i kommentarerna.
by bagge
17 comments
Jag ber om ursäkt för särskrivningen, herregud. Det var autokorrekt
Också betygsystemet är 1-6 där 6 är högst.
Året 1999 var Elisabeth Lie en sensasjon.
Hun ble kåret til «årets elev» ved Oslo handelsgym, og applausen runget under den høytidelige seremonien i gymsalen.
Piken med perleøredobber fikk oppslag i Aftenposten for bragden: Som den eneste på skolen fikk hun kun seksere i standpunktkarakter.
Én generasjon senere – i 2024 – ville ikke Lie vært like unik.
De siste 15 årene har antall toppkarakterer på norske elevers vitnemål eksplodert, viser tall A-magasinet har hentet inn og analysert.
Andelen seksere i fellesfagene har økt med 150 prosent.
Lærere i skvis
En fredag ettermiddag nå i september haster lektor Karoline Torkildsen inn i et klasserom på Ullern videregående skole. Om litt skal elevene testes i revolusjonshistorie. I løpet av helgen skal hun, hjemme fra sin egen stue, sende dem karakteren.
Elevene ramler ned på stoler som står rundt høye barbord.
– Husk at ikke alle får karakteren 6 selv om dere drømte om det og skrev det i ambisjonsdialogen, sier hun høyt.
Torkildsen stålsetter seg for reaksjonene. Når hun ikke deler ut toppkarakteren, en sekser, kommer reaksjonene.
Hun viser e-poster hun har fått:
Jeg gjør nå som deg, den gangen du ba om høyere lønn da du startet å jobbe:
Jeg trenger et godt snitt ut av dette semesteret for å få så gode sjanser som mulig på å komme inn der jeg har søkt.
Selv om jeg ser at sjansen kanskje er litt liten, har jeg veldig lyst til å få en 6er!
Gi meg beskjed om det er noe jeg kan gjøre for å heve karakteren min.
– Jeg får høre at jeg ødelegger fremtiden deres. At jeg står i veien for dem og drømmestudiet. At det er jeg som sørger for at de faller utenfor, sier hun.
Det hender det kommer en telefon eller en e-post fra en mamma eller pappa også. Torkildsen har jobbet som lektor i ti år og underviser i norsk og historie. Hun er også 2. nestleder i Norsk Lektorlag. Presset har eskalert, forteller hun.
Og dette presset er fryktelig ubehagelig og tøft å stå i. Det er utmattende å møte elever som krever disse tingene hele tiden.
Ullern videregående skole er en av de såkalte toppskolene i Oslo. Ved disse skolene er hver tredje karakter nå «6». Det gjelder fellesfagene.
Torkildsen merker et økende krav til at flere skal bestå. Når flere får 2, skyves dermed karakterskalaene oppover, påpeker hun.
– Den gamle 2-ern er i dag en 3-er, sier hun.
– Karakterpoeng er det alt handler om. Elevene er fanatisk opptatt av det.
Sekserinflasjon?
Kurver til himmels – det ligner en suksesshistorie. Men forskere, lærere og professorer A-magasinet har snakket med, sier det samme som Torkildsen. Noe skurrer.
Toppkarakterene sitter for løst, mener flere. De kaller det en «sekserinflasjon».
– Hvis dette fortsetter, kan vi i et worst case scenario ikke lenger stole på karakterene, sier Henning Fjørtoft, professor ved NTNU.
Ja visst men dom är ju iallafall kempebra i skolan medan våra elever är helt keffa bre
Detta är bara baserat på mina erfarenheter från min egen skolgång och att jag har jobbat som outbildad lärare. Jag tror det handlar mycket om betygsystemet, jag kände att det blev lättare att få högre betyg med de nya betygsystemet som kom där med lgr 11 (2011). Känns som att det delades ut fler A än det delades ut MVG.
Sen tycker jag egentligen inte att vi ska fokusera på betygsinflationen utan tycker vi ska fokusera på att kunskapsnivån har sänkts.
Jag tror egentligen att det handlar om en förändring i synen på vad en skola är.
Jag inbillar mig att man för 30 år sedan fortfarande såg på skolan som en institution, en seriös myndighet som utövar makt. Och att rektorer, politiker och skolchefer brydde sig ganska lite om vilka betyg eleverna fick. Fick eleverna dåliga betyg var det i princip ett moraliskt fel hos eleven.
Sedan dess har mycket förändrats. Vi medborgare har inte längre samma respekt för samhällets institutioner, utan ser istället det som att det är de som ska serva oss. Vi ska ha makten över dem och inte tvärtom. Det går gäller i hög grad även skolan. Dessutom har fokuset på NPM och nyckeltal gjort att alla beslutsfattare i hela kedjan prioriterar att ge så bra betyg som möjligt. Inte minst handlar detta om att konkurrera om elever och i förlängningen också skattebetalare.
Den enklaste lösningen är troligen, friskolor eller ej, att ta bort det fria skolvalet och därefter förbjuda föräldrar att ägna sig åt otillbörlig påverkan mot lärarna. Ett annat problem är att kommunerna helt enkelt är för dåliga huvudmän för skolan. De flesta av Sveriges 290 kommuner klarar helt enkelt inte av att driva skola på ett tillräckligt bra sätt.
Betygsinflation är beroende av betygssystemet.
Har vi ett s k kunskapsbaserad system. Då får vi inflation.
Skulle vi införa ett normaliserat betygssystemet, då får vi ingen inflation.
Redan idag har vi det första stycket. Fast i form av att friskolor väljer elever beroende på var de lägger skolan (vilket bostadsområde). Med den ökade boendesegregationen blir det mer och mer så att segregationen ökar i skolan med.
Vi måste komma ihåg att friskolornas främsta uppgift är att tjäna pengar till sina ägare. Vilket tydligt klargjordes när Akelius ville köpa Academedia och återinvestera vinster i lärartäthet. Något som gjorde att säljaren och aktieägarna gick i taket. Köpet blev inte av.
Jag tror att betygsinflationen har flera orsaker, varav friskolorna är en. En annan är att föräldrar är väldigt mycket mer krävande nu än de har varit, inte av barnen alltså utan av skolan. De klagar på resultat som de inte tycker motsvarar deras bild av deras barn, de går över lärarens huvud om den inte ger med sig och så.
Sen är det ju tydligt att lärarna och övrig skolpersonal har mindre tid nu, fler barn i klasser och grupper med mindre personal och allt mer ansvar på läraren. Exempelvis går min son i tvåan, de är 30 barn på en lärare med hjälp av fritidspersonal emellanåt, när jag gick i tvåan på åttiotalet var det tretton barn med samma personal och andra lärare i olika specifika ämnen. Idrottsläraren fick sparken till denna terminen så den vanliga läraren får nu hantera det, vilket resulterat i att de bara har idrott en gång i veckan även om det på schemat står två gånger, den andra får de bara leka ute på egen hand typ. Med en sådan situation så orkar inte personalen ta strider på samma sätt, eller sätta sig in i alla individuella behov lika bra och så, och då blir kvaliteten sämre även på betygssättningen.
Jag vill minnas att ett av motiven för att införa den relativa betygsskapan 1-5 (lgr 80) var att motverka betygsinflationen. 🤔
Jag är övertygad om att det handlar om incitamentstrukturen.
I Sverige finns nu egentligen endast två instanser som är intresserade av att betygen är korrekta, Skolinspektionen och den institution som tar emot eleven. Av dem är det bara Skolinspektionen som har något verktyg för att åstadkomma något. Dessutom är det lite svarte Petter problem för mottagande institution. Ingen vill ta hand om problemet det är lättast att försöka skyffla det vidare.
Det är givet om lärarnas prestation och lön är kopplat till elevernas betygsutveckling. I Sverige mäts också Skolan i sig ofta på det sättet, så rektor har inget incitament att ändra heller. Eleven använder det för konkurrens i ansökan om vidareutbildning och jobb de vill gärna att det ska vara så högt det går samma med föräldrarna.
Tydligen sätter outbildade lärare högre betyg
https://www.forskning.se/2022/10/13/outbildade-larare-en-orsak-till-gladjebetyg-i-friskolor/
Och det har vi ju fler av idag, jag vet inte hur det ser ut i Norge på den punkten.
Finns friskolor I Norge .Och de är reglerade genom privatskoleloven.
Tex i Oslo där man måste söka och bli godkänd https://www.montessori.no/
Mina två barn går även i privat i Norge men utanför oslo en går i barnskola och den andra vidergående.
Vi har sökt och betalat för det
För att friskolorna är inte problemet. Vad är skillnaden mellan att ta ut 10 miljoner i vinst och att spara 10 miljoner och lägga dem på dina kompisar som är konsulter för kommunen?
Skolan går på knäna inte för att friskolor finns utan för att pengarna som ska gå till skolan inte används för att bedriva utbildning utan istället för att skapa kommunal rundgång där alla utom eleverna ska ha en del av kakan.
När man har en elev som inte är självgående som inte klarar av skolan på egen hand så är svaret på frågan “Hur får vi den här eleven att klara sig” väldigt simpel. Jag behöver färre lektioner och mer tid att hjälpa enskilda elever.
Utöver det så blir det självklart så att när man anställer människor utan utbildning eller legitimation för att spara pengar så kommer de sätta högre betyg, varför? De kan inte sina ämnen så om någon skulle ifrågasätta deras betyg så finns det inget att sätta emot.
Utöver detta har i princip all adminstrativ personal försvunnit från skolan och lagts på lärare och har du under 95% betygsnöjdhet så är det du läraren som är problemet och det ska lösas nu. nu, nu och lösningen kan inte vara att eleven har behov som gör att de inte är en självgående pengasäck. Så lärare sätter betyg som inte matchar elevens faktiska prestation utan betyg som matchar eleven/föräldrarnas förväntningar för att de inte har tid eller ork att inte göra det.
Att försöka ha integritet och sätta korrekta betyg utifrån kravbilden vi har är utan tvekan det sämsta valet jag gjort som lärare. Jag har bränt broar med rektorer, fått mitt rykte attackerat av de samma som spridit till skolor att jag är svår att jobba med och att jag inte borde få nya jobb. Jag har haft intervjuer där rekryterarna sagt “Vi jobbar inte på det viset” när frågan om rättvisa betyg kommer upp.
Problemet i fråga vilket alltid kommer leda till betygsinflation är att Skolan i Sverige och i Norge oavsett friskolor är en stor pengasäck man kan ta hur mycket som helst ur utan att bli ifrågasatt, och ärligt talat, blir man ifrågasätt who gives a shit du har fått 5 miljoner i konsultavgifter, cry more.
Lösningen är enkel, inför statlig skola där alla pengarna som ska gå till skolan bara får gå till skolan och ingen annan stans.
Har man hängt några år på Sweddit är det väldigt uppenbart att friskolorna i sig inte är grundproblemet så vida inte alla skolbarn här går i friskolor.
Ett nytt betygssystem håller på att utredas och det är designat för att råda bot på betygsinflation. Det kommer att vara 10 betygssteg, 1-10.
Medelvärdet på hela skolans betyg på nationella provet kommer att användas för att vikta betyget läraren sätter. Om eleverna på skolan i snitt får 5 på nationella proven men 10 i slutbetyg så kommer den 10:a att dras ner mot 5.
Tvärtom blir det om det är riktigt stränga lärare som systematiskt sätter lägre än resultaten på nationella proven, då kommer lärarbetygen att viktas upp istället.
https://www.vilarare.se/nyheter/betyg/avslojar-skrotar-f–nytt-betygssystem/
# betygs inflation …..
Det finns inga incitament någonstans för att *inte* ge höga betyg. Ungarna blir glada, lärarna får mindre krångel med missnöjda föräldrar och de vill ju oftast sina elever väl dessutom. Plus en lärare som ger höga betyg kan uppfattas som helt enkelt skickligare och därmed vara mer uppskattad av skolan. På friskolor har du extra att rektorn blir glad för höga betyg -> fler sökande, men det är inte nödvändigt.
Om du vill hindra betygsinflation måste du ha en piska som kompenserar för morötterna, men ingen vill ha ännu mer kontrollmoment i skolorna som flyttar fokus från själva utbildningen. Du kan göra en del skillnad med typ centralrättade nationella prov där skolor vars slutbetygsnitt avviker alltför mycket från dess NP-snitt kan straffas. Men det har också baksidor som allt annat.
inflation compensation act
Comments are closed.