Min sambo har Cystisk Fibros och ni ska bara veta vad som krävs i andningsgymnastik, mediciner och sjukhusbesök för att hon ska kunna klara vardagen. Just nu genomgår hon en tvåveckors dubbel intravenös antibiotika-kur då hon hade så svårt att andas. Hon har idag kvar runt 40 procent av sin lungkapacitet.
Det här är en hemsk sjukdom. Medelåldern är idag 50 år men vissa dör i tonåren och detta trots lungtransplantation.
Jag är såklart absolut för bistånd, men jag tycker att det är väldigt fel all vi ger många miljarder till andra länder innan vi sett till att våra egna får medicin först. Jag läste att flera av de länder vi ger bistånd till faktiskt godkänt finansieringen av den här medicinen, vilket indirekt innebär att Sveriges CF-patienter betalar andra länders CF-patienters livsviktiga medicin.
Det här är en medfödd sjukdom. Hade min sambo dock kedjerökt hela livet och fått lungcancer så hade det varit annorlunda och hon hade fått hjälp. Helt galet tycker jag.
Samma grej med den nya antidepp-medicinen, en kur i form av nässpray som man tar i två veckor. Kostar tyvärr 70 000 så går inte att få utskrivet.
Tänker bara klippa och klistra en kommentar jag skrivit i en tidigare tråd, eftersom jag antar att det är kaftrio igen (bra rapportering där, SVT, att inte någonstans nämna medicinens namn):
Som vanligt med de här berättelserna: det är en fullkomligt *snordyr* medicin (2,2 miljoner per patient och år), vars effekt inte (som alltid impliceras!) är att den botar sjukdomen utan istället att den ger några procents förbättring i livskvalitet jämfört med existerande behandling.
Visst är det tragiskt för henne, men sjukvården har inte obegränsat med pengar. Skulle hon få kaftrio för 10% förbättrad lungfunktion så är det någon annan som inte skulle få någon nödvändig behandling alls.
Problemet är inte att sverige tycker den är för dyr. Varför i helvete gör läkemedelsföretagen dem så dyra? Det är det som är sjukt oetiskt och ska ifrågasättas i varje sådan här artikel!
4 comments
Min sambo har Cystisk Fibros och ni ska bara veta vad som krävs i andningsgymnastik, mediciner och sjukhusbesök för att hon ska kunna klara vardagen. Just nu genomgår hon en tvåveckors dubbel intravenös antibiotika-kur då hon hade så svårt att andas. Hon har idag kvar runt 40 procent av sin lungkapacitet.
Det här är en hemsk sjukdom. Medelåldern är idag 50 år men vissa dör i tonåren och detta trots lungtransplantation.
Jag är såklart absolut för bistånd, men jag tycker att det är väldigt fel all vi ger många miljarder till andra länder innan vi sett till att våra egna får medicin först. Jag läste att flera av de länder vi ger bistånd till faktiskt godkänt finansieringen av den här medicinen, vilket indirekt innebär att Sveriges CF-patienter betalar andra länders CF-patienters livsviktiga medicin.
Det här är en medfödd sjukdom. Hade min sambo dock kedjerökt hela livet och fått lungcancer så hade det varit annorlunda och hon hade fått hjälp. Helt galet tycker jag.
Samma grej med den nya antidepp-medicinen, en kur i form av nässpray som man tar i två veckor. Kostar tyvärr 70 000 så går inte att få utskrivet.
Tänker bara klippa och klistra en kommentar jag skrivit i en tidigare tråd, eftersom jag antar att det är kaftrio igen (bra rapportering där, SVT, att inte någonstans nämna medicinens namn):
Som vanligt med de här berättelserna: det är en fullkomligt *snordyr* medicin (2,2 miljoner per patient och år), vars effekt inte (som alltid impliceras!) är att den botar sjukdomen utan istället att den ger några procents förbättring i livskvalitet jämfört med existerande behandling.
Visst är det tragiskt för henne, men sjukvården har inte obegränsat med pengar. Skulle hon få kaftrio för 10% förbättrad lungfunktion så är det någon annan som inte skulle få någon nödvändig behandling alls.
Problemet är inte att sverige tycker den är för dyr. Varför i helvete gör läkemedelsföretagen dem så dyra? Det är det som är sjukt oetiskt och ska ifrågasättas i varje sådan här artikel!