SD-styr kommun bygger landets högsta vindkraftverk

Bråttom mellan möten trampar hon ut på hyggets frostnupna ljung. Bakom henne reser sig tre av Munkedals 27 vindkraftverk, 148 meter höga.

Nyss var hon, som ordförande i kommunstyrelsen, med om att besluta om ytterligare nio, som är tänka att bli nästan dubbelt så höga, 290 meter – 60 meter mer än Sveriges i dag högsta.

Vindkraftsbeslut landet runt är ofta infekterade. Men samtliga 35 ledamöter i Munkedal röstade ja när fullmäktige nyligen tog ställning till projektet Brattön-Sälelund.

På berget nordost samhäller Dingle strax norr om Munkedals centralort finns en grupp vindkraftverk som är 148 meter höga.

Foto: Jenny Ingemarsson

Tolv av de 35 representerar Sverigedemokraterna, Munkedals största parti efter att i valet 2018 gått från fjärde till topplatsen.

Nu väntar Länsstyrelsens miljöprövning och om slutligt tillstånd beviljas ska de nio verken börja byggas under 2028.

SD som i rikspolitiken genom åren markerat störst skepsis till vindkraften, har här i Munkedal inte bara accepterat den utan drivit fram ett raskt beslut.

– Vi står inför utmaningar i vår kommun och i hela regionen, vi behöver mer el, säger kommunalrådet Louise Skaarnes.

– Med den här parken, som kommer ligga intill en befintlig, behöver vi inte heller upplåta mark för fler.

Oscar Sjöstedt har uttryckt sig annorlunda. Riksdagsledamoten och SD:s ekonomisk-politiske talesperson sa i SvD i fjol:

– Jag vill inte ha vindkraft över huvud taget.

Oscar Sjöstedt i talarstolen i riksdagen i september i år.

Foto: Ali Lorestani

På frågan om det var partiets uppfattning eller hans egen, svarade Sjöstedt:

– Jag pratar nog för hela partiet.

Att som största parti styra Munkedal – ihop med M och KD och med stabil majoritet – minskar möjligen behovet av att alltid sjunga i samma politiska tonart som i riksdagen.

Kommunalrådet Louise Skaarnes (SD) tycker att kommunen behöver se sin roll i helheten när det kommer till produktionen av el.

Foto: Jenny Ingemarsson

När DN frågar Louise Skaarnes, chef inom byggindustrin innan hon klev in i politiken, om det rent av finns en stolthet över att Munkedal genom vindkraften snart producerar mer el än vad den gör av med, svarar hon:

– Man behöver se sin roll i helheten, och ta ansvaret som kommer med det. Så klart det känns bra, om vi kan göra det så att det också känns godtagbart för våra invånare.

De är 10 500 i kommunen som i år firar 50 år och där mycket kretsar kring pappersbruket och den omtalade atlantlaxen i Örekilsälven.

Foto: Jenny Ingemarsson

Ett skäl till att Munkedal har relativt sett mycket vindkraft redan i dag är att det är ett lokalt, välkänt bolag, Rabbalshede Kraft, som byggt en stor del av den.

Sedan i fjol ägs bolaget av en infrastrukturfond i regi av en bank i Toronto i Kanada. Men Matheus Enholm, riksdagsledamot för SD och ordförande i nämnden som bereder vindkraftsfrågor i Munkedal, säger att närheten spelar roll.

– Etableringen görs av ett i trakten välkänt företag som har för avsikt att både bygga och driva parkerna i all framtid. De kontaktade också kommunen tidigt och har haft möten med oss och kringboende från första stund.

Matheus Enholm är riksdagsledamot för SD och ordförande i nämnden i Munkedal som förberett det nya vindkraftsbeslutet.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Utöver lockelsen med elen från de nio nya verken, tillräckligt för 12 500 villor som gör av med 20 000 kilowatt och alltså motsvarar mer än kommunens, har företaget kryddat med en slags bygdepeng.

– Vi kallar det för Utvecklingskraft där närboende kan söka pengar för saker de vill göra. När det gäller den nya parken har vi sagt cirka 20 000 kronor per vindkraftverk och år, säger Philip Sjöstrand, Rabbalshede Krafts projektledare.

”Bygdepengen” har spelat in, säger Louise Skaarnes.

– Man får något tillbaka och Munkedal är föreningstätt. Men det har också spelat roll att grannkommunen Färgelanda, som de nya vindkraftverken gränsar mot, inte haft något att erinra.

I SD:s officiella hållning kring energi nämns inte vindkraft som en möjlighet. Avigsidan, väderberoendet, lyfts i stället och partiet markerar att det ”värnar det kommunala vetot” att säga nej.

Ett färskt exempel är Falköping i tämligen vindkraftstäta Skaraborg där SD säger stopp.

– Kommunen ska vid varje givet tillfälle utnyttja sitt veto, sa nyligen partiets gruppledare.

Femstenaberg är en vindkraftspark i Strömstad några mil norr om Munkedal där Rabbalshede Kraft är ägare. Verken är 200 meter höga och invigdes tidigare i år.

Foto: Rabbalshede Kraft

Att just SD sticker ut nationellt var också bilden i en studie från forskningsstiftelsen Mistra Electrification.

Där angavs att 48 procent av all ansökt landbaserad vindkraft åren 2021-22 fick avslag av kommunerna. SD röstade nej i 88 procent av fallen. Näst flest avslag kom från M med 59 procent.

”Vi kan inte bifalla förslag som gör det enklare att bygga vindkraft samtidigt som kärnkraften inte får byggas ut”, skrev SD i sin riksdagsmotion 2022 om det förslag om att begränsa vetorätten som då fanns.

Sedan dess har motståndet i kommunerna ytterligare tilltagit, skrev branschorganet Svensk Vindenergi i en rapport om läget efter första halvåret i år. Då stoppades 75 procent, 12 av 16 stycken, av de ansökta projekten av det kommunala vetot.

Men tecken på ett skifte går att skönja, enligt Tomas Hallberg vid Svensk Vindenergi.

Förutom beslutet i Munkedal har han noterat att de 25 vindkraftverk som SR Energy ansökt om i Uppvidinge öster om Växjö fått ja. Ånge i Västernorrland har nyligen tillstyrkt två parker. I båda fallen röstade dock SD nej.

Svensk Vindenergis Tomas Hallberg tror att att många i just Västsverige lyssnat på till exempel Länsstyrelsen när den förklarat hur många jobb som hotas om inte mycket mer el kommer fram snabbt.

Nyligen träffade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) representanter för näringslivet i Göteborg och Västsverige som ville inskärpa den oro för elbrist som de ser. Här talar Busch med Västsvenska Handelskammarens vd Johan Trouvé.

Foto: Tomas Ohlsson

Hallberg tror också att förväntningarna på den proposition om intäktsdelning med närboende som regeringen väntas skicka till riksdagen i vår spelar in.

I utredningen ”Värdet av vinden” föreslås att två procent årligen av ett vindkraftverks intäkt ska delas med de närboende. Definitionen är de som bor upp till tio gånger så långt bort som vindkraftverket är högt. En av de 349 som lär få rösta om regeringens förslag blir alltså SD:s Matheus Enholm, uppvuxen i Munkedal.

– Det finns en kalkyl över ungefär hur mycket varje kommun i regionen bör leverera in i elsystemet för att vi ska klara industrins behov, och från Munkedal pendlar många till Uddevalla och Göteborg.

– Så jag tycker att man måste se det här som en helhet. Och det är förstås positivt att vi med råge levererar med den nya parken, säger han.

Ser du något av Munkedals 27 vindkraftverk hemifrån bostaden?

– Absolut, jag ser och hör tydligt och dagligen. Jag bor i en villa på landet men har turen att altanen vetter åt andra hållet. Sikten har jag vant mig vid, men ljudet kan vara jobbigt.

Det tycker även Ragnhild och Lennart Eneling som bor i Fåglekärr på andra sidan kommungränsen, i Tanum, men har vindkraftverk både sydväst och nordost om gården, på Munkedals mark.

Lennart Eneling betonar att han inte är emot vindkraft i sig men säger att det pulserande, lågfrekventa ljudet ibland kan bli rent plågsamt.

– Vi flyttade hit från Göteborg 2001, inte minst för lugnet. De här snurrorna stod färdiga 2013, och blåser det uppåt tio meter per sekund dånar det in mot huset, särskilt om det också regnar.

Ragnhild Eneling har ändå noterat en uppsida.

– Vi har fått fina promenadvägar i skogen i alla fall, de som teknikerna kör på när de ska underhålla verken.