**Svenskars personliga uppgifter ligger på nätet öppet för hela världen. Så fungerar det inte i andra EU-länder eftersom det strider mot EU:s regler om dataskydd, skriver professor Ester Herlin-Karnell.**
Efter många års påpekanden om [brister i dataskydd](https://www.svd.se/a/g7pme5) och om publicering av personliga data på internet har alltså utredningen äntligen föreslagit begränsningar. Sverige har ett söktjänstsystem som skiljer sig från övriga Europa, då företag, enskilda och organisationer med söktjänster kan köpa en licens, [utgivningsbevis](https://mediemyndigheten.se/ansokan-och-registrering/medier-pa-natet/#h_2), från staten. Innehavare av licensen kan sedan fritt fram publicera persondata på nätet och åberopa yttrandefrihet. Problemet är att i majoriteten av fallen handlar det dock inte om yttrandefrihet och journalistisk verksamhet.
**I Sverige är det exempelvis** möjligt att genom en enkel googling se var och hur personer bor – hyresrätt eller stor villa, om någon är samboende, hur gammal någon är, och om det finns en hund på adressen med mera. Information om personliga data i de olika söktjänsterna varvas med reklamintäkter. Inget ”nytt” har skrivits utan informationen har laddats ner från Skatteverket.
Redan [Google Spain](https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:62012CJ0131) fallet, nu 10 år gammalt, visade att journalistisk verksamhet inte avser sökmotorer enligt EU-rätten. På senare tid har det gått att begära sin data dold från några av dessa söktjänster som exempelvis Hitta.se, men andra söktjänster som [Mr Koll](https://mrkoll.se/) vägrar att ta bort persondata på nätet. Frågan är varför söktjänster som Mr Koll vars syfte är att tjäna pengar på att sälja vidare persondata anses ha ett högre skyddsintresse än personers rätt till integritet och dataskydd i Sverige.
**EU-rätten ger** individer rätt till dataskydd, privatliv och värdighet. Detta är anledningen till att sajter som [Lexbase](https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/JQz8e7/databasen-lexbase-kan-stoppas) som säljer domar på nätet nu är under en juridisk granskning (domar i sig kan begäras ut från domstolar). Söktjänster har inte samma pressetik som annan media och publicerar information som inget annat företag eller individ kan göra så länge det inte köpt ett utgivningsbevis.
Det finns alltså flera problem med det nuvarande svenska systemet som det är angeläget att åtgärda snarast då det strider mot EU:s regler om dataskydd, och även äventyrar säkerheten i Sverige. De senaste åren har gängbrottslighet och bedrägerier visat hur utsatt systemet är då även kriminella använder söktjänster. Det kan inte ha varit grundlagens mening att prioritera verksamhet som inte respekterar individers integritet, samt att underlätta för kriminell verksamhet och bedrägerier.
**Svenskars persondata** ligger på nätet öppet för hela världen vilket inte andra EU-länders (eller andra länder utanför EU) medborgare gör. Detta är varken rimligt eller demokratiskt. Det finns andra sätt att säkerställa offentlighetsprincipen och tillgång till information än att lägga allt om alla på nätet. Det är hög tid att svensk lagstiftare tar detta på allvar. Att lägga ut persondata på internet utan medgivande är emot EU:s regler om dataskydd, och EU-rätten står över svensk grundlag och för att undantag ska medges måste det vara proportionerligt. Betänkandet visar hur myndighetsanställda tvekar inför att göra vissa uppgifter av rädsla att utsättas får våld och hot.
Betänkandet föreslår som nämnts ovan att grundlagsskyddet ska begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter. Detta är mycket bra och en efterlängtad förändring som förhoppningsvis träder ikraft så snart om möjligt. De kritiska röster som hörs kanske ska reflektera en gång till kring varför inget annat land har samma system med sökmotorer som Sverige, men ändå har yttrandefrihet, transparens och demokrati.
**Ester Herlin-Karnell**
professor i EU-rätt, Göteborgs universitet
Då kanske vi ska börja med att säkerställa att något som Chat control aldrig någonsin kan klubbas igenom.
Det är mer integritetskränkande än om vi har alla uppgifter om oss helt öppet på internet och webben.
Det senare kan vi också åtgärda, men gör saker i rätt ordning – i stället för att smyga in Chat control, i skydd av debatter om annat.
2 comments
##”Svenskar har rätt till skydd för persondata”
**Svenskars personliga uppgifter ligger på nätet öppet för hela världen. Så fungerar det inte i andra EU-länder eftersom det strider mot EU:s regler om dataskydd, skriver professor Ester Herlin-Karnell.**
^^Publicerad ^^2024-12-04
**En statlig utredning** har nyligen föreslagit att grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör och säljer personliga uppgifter ska begränsas (betänkandet ”Personuppgifter och mediegrundlagarna” [SOU 2024:75](https://www.regeringen.se/contentassets/2bd035639bae420f9dcb9eb9a5f52ac1/personuppgifter-och-mediegrundlagarna-sou-202475.pdf)).
Efter många års påpekanden om [brister i dataskydd](https://www.svd.se/a/g7pme5) och om publicering av personliga data på internet har alltså utredningen äntligen föreslagit begränsningar. Sverige har ett söktjänstsystem som skiljer sig från övriga Europa, då företag, enskilda och organisationer med söktjänster kan köpa en licens, [utgivningsbevis](https://mediemyndigheten.se/ansokan-och-registrering/medier-pa-natet/#h_2), från staten. Innehavare av licensen kan sedan fritt fram publicera persondata på nätet och åberopa yttrandefrihet. Problemet är att i majoriteten av fallen handlar det dock inte om yttrandefrihet och journalistisk verksamhet.
**I Sverige är det exempelvis** möjligt att genom en enkel googling se var och hur personer bor – hyresrätt eller stor villa, om någon är samboende, hur gammal någon är, och om det finns en hund på adressen med mera. Information om personliga data i de olika söktjänsterna varvas med reklamintäkter. Inget ”nytt” har skrivits utan informationen har laddats ner från Skatteverket.
Redan [Google Spain](https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:62012CJ0131) fallet, nu 10 år gammalt, visade att journalistisk verksamhet inte avser sökmotorer enligt EU-rätten. På senare tid har det gått att begära sin data dold från några av dessa söktjänster som exempelvis Hitta.se, men andra söktjänster som [Mr Koll](https://mrkoll.se/) vägrar att ta bort persondata på nätet. Frågan är varför söktjänster som Mr Koll vars syfte är att tjäna pengar på att sälja vidare persondata anses ha ett högre skyddsintresse än personers rätt till integritet och dataskydd i Sverige.
**EU-rätten ger** individer rätt till dataskydd, privatliv och värdighet. Detta är anledningen till att sajter som [Lexbase](https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/JQz8e7/databasen-lexbase-kan-stoppas) som säljer domar på nätet nu är under en juridisk granskning (domar i sig kan begäras ut från domstolar). Söktjänster har inte samma pressetik som annan media och publicerar information som inget annat företag eller individ kan göra så länge det inte köpt ett utgivningsbevis.
Det finns alltså flera problem med det nuvarande svenska systemet som det är angeläget att åtgärda snarast då det strider mot EU:s regler om dataskydd, och även äventyrar säkerheten i Sverige. De senaste åren har gängbrottslighet och bedrägerier visat hur utsatt systemet är då även kriminella använder söktjänster. Det kan inte ha varit grundlagens mening att prioritera verksamhet som inte respekterar individers integritet, samt att underlätta för kriminell verksamhet och bedrägerier.
**Svenskars persondata** ligger på nätet öppet för hela världen vilket inte andra EU-länders (eller andra länder utanför EU) medborgare gör. Detta är varken rimligt eller demokratiskt. Det finns andra sätt att säkerställa offentlighetsprincipen och tillgång till information än att lägga allt om alla på nätet. Det är hög tid att svensk lagstiftare tar detta på allvar. Att lägga ut persondata på internet utan medgivande är emot EU:s regler om dataskydd, och EU-rätten står över svensk grundlag och för att undantag ska medges måste det vara proportionerligt. Betänkandet visar hur myndighetsanställda tvekar inför att göra vissa uppgifter av rädsla att utsättas får våld och hot.
Betänkandet föreslår som nämnts ovan att grundlagsskyddet ska begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter. Detta är mycket bra och en efterlängtad förändring som förhoppningsvis träder ikraft så snart om möjligt. De kritiska röster som hörs kanske ska reflektera en gång till kring varför inget annat land har samma system med sökmotorer som Sverige, men ändå har yttrandefrihet, transparens och demokrati.
**Ester Herlin-Karnell**
professor i EU-rätt, Göteborgs universitet
Då kanske vi ska börja med att säkerställa att något som Chat control aldrig någonsin kan klubbas igenom.
Det är mer integritetskränkande än om vi har alla uppgifter om oss helt öppet på internet och webben.
Det senare kan vi också åtgärda, men gör saker i rätt ordning – i stället för att smyga in Chat control, i skydd av debatter om annat.
Comments are closed.