Elevers höga frånvaro är en kris för Sverige

Föräldranätverk: Kommer att drabbas oss i årtionden framåt

DEBATT. Med svarta rubriker presenterade Skolverkets senaste rapport om problematisk skolfrånvaro den 20 november.

Skolans misslyckade kan nu beskrivas som ett nationellt kristillstånd. En icke fungerande skola kommer drabba samhället årtionde efter årtionde. 

Forskningen visar att skolfrånvaron riskerar att skapa livslångt lidande och stora sociala problem för de individer som drabbas.

 

Skolverkets rapport visar att hela 16 200 svenska skolelever hade en sammanlagd frånvaro på minst 50 procent under höstterminen 2023. Över 47 000 av eleverna var frånvarande i minst en månad.

Siffrorna bekräftar den frånvarostudie som vi i föräldranätverket Rätten till utbildning gjorde förra året, som visade att frånvaron efter pandemin var dubbelt så högt som 2018-2019.

 

Hur reagerar nu myndigheter och politiker på denna katastrofala situation?

De reagerar knappt alls. I stället spekulerar Skolverket om att utvecklingen skulle bero på ”en förändrad inställning till förkylningssymptom”? Eller att det skulle röra sig om att ”vissa elevgrupper trivdes med undervisning på distans under pandemin”? Inga kraftfulla åtgärder föreslås av Skolverket.

Samtidigt är det värre än någonsin. Skolinspektionen har funnit brister hos 70 procent av de skolor de valt ut för tillsyn, enligt årsrapporten 2023.

”Ibland är det rektor som inte tagit sitt ansvar och ibland har lärare underlåtit att anmäla elevers behov av särskilt stöd till rektor,” beskriver Skolinspektionen, som menar att det är ”bekymrande” att huvudmännen och skolorna inte ger eleverna det stöd de har rätt till.

 

Det allvarliga läget bekräftas av Diskrimineringsombudsmannens nya siffror som visar på kraftigt ökande antal anmälningar om diskriminering i skolan, där anmälningarna om otillgänglig lärmiljö har tredubblats under perioden 2015-2022.

Hela 70 procent av anmälningarna gäller bristande stöd och anpassningar i skolan. ”Elever och vårdnadshavare vittnar om att eleverna ofta utsätts för långvarigt lidande – inte sällan under hela skoltiden,” skriver DO.

 

Orsakerna bakom den lavinartade ökningen av skolfrånvaro är väl belagda både i myndighetsrapporter och forskning.

I en svensk doktorsavhandling av Tobias Forsell om problematisk skolfrånvaro beskrivs hur problematiken för elever byggs upp under en längre tid och kan kopplas till skolans lärandemiljö, elevrelationerna och relationer mellan vuxna och barn i skolan. Misslyckanden på flera områden samtidigt leder till hög risk för problematisk skolfrånvaro.

 

Varken ansvariga myndigheter eller politiker ställs till svars. Regeringen påstår sig satsa på skolan men i realiteten har kommunernas resurser krympt vilket lett till en avveckling av det bristfälliga elevstöd som funnits i skolan.

Hur långt ska denna urholkning av svensk skola tillåtas gå? Var tar den grundläggande rätten till utbildning vägen?

 

Myndigheter och politiker måste ta den kraftigt ökande frånvaron i svensk skola på allvar – och aktivt agera för att minska den.

Skolverkets spekulationer i den senaste rapporten om att utvecklingen skulle bero på ”en förändrad inställning till förkylningssymptom” hjälper knappast.

 

Att vända utvecklingen skulle ha positiva effekter för samhället: Minskande psykisk ohälsa både på kort och lång sikt, färre självmord och självmordsförsök bland unga, förbättrade skolresultat, bättre ranking i Pisa och minskade framtida samhällskostnader för utanförskap och kriminalitet.  

Det är dags för en skola för alla elever! Även för de elever som har funktionsnedsättningar.

Föräldranätverket Rätten till utbildning
Christian Wettergren
Johanna Langhorst
Therese Sjögren
Magnus Back

 

arrow Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTASå skriver du en debattartikel

Läs mer