Nya svenska krigsplanen: ”Dominera”

Sverige förbereder sig på krig – utanför Sverige.

En helt ny krigsplan som i dag lämnas till Nato pekar ut vilka förband vi ska skicka vart – för att slå tillbaka ett ryskt anfall.

– De måste vara beredda på den absolut högsta intensiteten och tuffaste krigföringen som över huvud taget existerar, säger generalmajor Fredrik Stålberg.

Som neutralt och alliansfritt land planerade Sverige i decennier för att möta ett ryskt anfall här på hemmaplan.

Som Nato-medlem duger de planerna inte längre.

Därför har Försvarsmakten under hösten skrivit en ny krigsplan, där den första skarpa delen i dag lämnas in till Nato. Därmed börjar processen som integrerar Sverige i Natos regionala planer på allvar.

– Vår plan ligger inom ramen för Natos samlade plan för försvaret av norra Europa. Här reglerar vi vad armén ska göra, och var armén ska göra detta. Samma sak för flygvapnet och för marinen och alla andra delar, säger Fredrik Stålberg, Försvarsmaktens ställföreträdande operationschef.

Planen har lämnats till högkvarteret i Brunssum i Nederländerna, som samordnar försvaret av nordöstra Europa – eller ”Joint Operations Area Center” som det heter på Nato-språk.

Utgångspunkten är scenarion som alliansen kan behöva möta i försvaret av Natos östra gräns.

– Det är en ganska avancerad och nogsam planering vi gjort för att hantera det här, säger Fredrik Stålberg.

– Vi planerar hur vi ska nyttja våra försvarsgrenar och stridskrafter i alla domäner: mark, sjö, luft, cyber och rymd. Vad är det för saker som är möjliga här i olika utfallsrum? Hur försvarar vi oss på bästa sätt? Vilka förmågor använder vi var någonstans för att göra det?

Planerna är detaljerade, ner till vilka förband som ska användas till vad, och på vilken tid de ska vara redo att sättas in.

– Så långt måste man gå. Men sen är krig oförutsägbart. Det finns en motståndare som vill oss illa och fullt med friktioner i genomförandet. Då måste man också planera med mycket handlingsfrihet och stor förmåga till flexibilitet. Vi får inte bli låsta av planen.

Detaljer vill Försvarsmakten inte avslöja, men vissa delar får betraktas som öppna hemligheter:

Till exempel att Sverige förbereder en brigad för att kunna slåss i norra Finland, och markstyrkor i södra Sverige för att snabbt kunna förstärka den svenska bataljonen i Lettland.

Fredrik Stålberg betonar att svenska förband är optimerade för två områden: Nordkalotten och Östersjöområdet.

– Då ska vi så klart i huvudsak använda våra förband där. Sen finns ingen begränsning om vi är i norra eller södra Finland, det beror ju på hur striden utvecklas.

Ett annat viktigt uppdrag blir att upprätta sjökontroll på Östersjön.

– Vi måste kontrollera Östersjön och alla dess flöden för att säkerställa finsk, estnisk, lettisk och litauisk överlevnad i en väpnad konflikt, säger Fredrik Stålberg.

– Vi måste dominera det området. Det är vi som bestämmer här. Det är ingen annan, typ Ryssland, som bestämmer i Östersjön, det gör vi, tillsammans i Nato med de andra länderna. Då kan vi flytta förband, vi kan ta emot civila som kanske flyr, vi kan säkerställa logistikflöden och rörlighet av människor i det här området. Det är vi som ska äga det.

Den viktigaste aspekten av Natos arbete är avskräckningen, enligt Fredrik Stålberg. Helst ska alliansen inte hamna i konflikt över huvud taget.

– Men om det blir så, då måste alla våra förband, på marken, till sjöss eller i luften, vara beredda på den absolut högsta intensiteten och tuffaste krigföringen som överhuvudtaget existerar. Det är inte patrullverksamhet i Afghanistan, utan det är högintensiv strid. Den svåraste uppgift man över huvud taget kan lösa. Det är för det vi tränar. Det är också för det vi planerar.