Birdlife Sverige stoppade 36 avverkningar på en dag – Östersunds-Posten

På ett dygn överklagade Birdlife Sverige överväldigande 36 avverkningar enbart i Jämtlands län.

Efter aktionen hanterar nu Mark- och miljödomstolen i Östersund mer än dubbelt så många ärenden om överklagan – hela 64 stycken. Av dessa 64 stycken ärenden har Birdlife Sverige lämnat in totalt 43 stycken.

Mark- och Miljödomstolen i Östersund hanterar inte bara fall i Jämtlands län utan också i Västernorrlands län och i Västerbottens inland. Av domstolens 64 ärenden av överklagan har 43 stycken lämnats in av Birdlife Sverige. Den som har lämnat in näst flest överklaganden är Naturskyddsföreningen i Jämtland med 7 stycken. Totalt berör 16 av ärendena skog utanför Jämtlands län och av dessa 16 ärenden har Naturskyddsföreningen i Västernorrland lämnat in 12 stycken. Förutom dessa har en överklagan lämnats in av en privatperson en överklagan har lämnats in av ett skogsbolag.

Det är häpnadsväckande vad enbart en förening kan skapa för arbetsbörda för en domstol – och det på endast ett dygn.

En överväldigande majoritet har alltså lämnats in av ideella organisationer med en tydlig politisk agenda. Tydligt är att Birdlife Sverige sticker ut och har radikalt ökat antalet överklaganden man lämnar in – kanske som en politisk protest mot beslut på Skogsstyrelsen?

Att Birdlife Sverige och andra intresseföreningar har möjlighet att överklaga beror på Århuskonventionen som ger dessa föreningar talerätt. I normala fall krävs det att man av rättsordningen har ett erkänt intresse för den sak som rättegången gäller, det vill säga att man är berörd. Den svenska tolkningen av Århuskonventionen tycks vara att föreningar som Birdlife Sverige har rätten att föra rättslig talan för fåglarna.

Talerätt är rätten att föra talan inför domstol i en rättslig angelägenhet. För att kunna göra det krävs det att rättsordningen erkänner att man har ett legitimt intresse i den sak som rättegången gäller.

Är det rimligt att politiska organisationer har talerätt i rättsliga frågor? Det beror på. I Sverige gör vi en alldeles för vid och generös tolkning av Århuskonventionen. Det rimliga hade varit att begränsa talerätten till en förening som representerar en särskild art på en avgränsad geografisk yta. Det är rimligt att säg Föreningen blåmesens vänner i Berg (fingerat exempel) har talerätt för blåmesen i Bergs kommun. Att en förening har nationell talerätt för samtliga fågelarter är däremot alldeles för generöst.

Lidande blir såklart personalen på domstolen som har ett berg av ärenden att hantera precis innan jul, men också alla som berörs av överklagandena som nu måste vänta på ett svar. Till exempel skogsägare och avverkningsgrupper. Även andra ärenden som inte omfattas av överklagandet kan bli lidande, det kan handla om en konflikt kring ett bygglov eller en gränsdragning om man tittar på de fall som Mark- och miljödomstolen hanterar.

Ett överklagande kan ta upp till sex månader att hantera. Ibland går det fortare, ibland tar det längre tid. Den arbetstid som läggs på att hantera okynnesöverklaganden måste trots allt tas från något annat eftersom domstolen inte är ett gummiband som kan töja ut sig själv vid behov. Det är samma domstol som ska hantera dessa 64 ärenden som det var innan Birdlife Sverige lämnade in 36 stycken på ett dygn.

Det är inte rimligt att någon oavsett om man är en ideell förening, ett bolag eller en privatperson lägger en sådan arbetsbörda på våra domstolar.

Privatpersoner, bolag och föreningar – alla har vi kapacitet till ett etiskt rättsmedvetande. I det ingår att använda våra rättigheter med ansvar och förstånd. Att okynneöverklaga är inte etiskt försvarbart.