Vi står i ett kaos av tyghögar, säckar och symaskiner. En fläkt surrar i taket för att ge svalka i den fuktiga värmen. Arbetare med böjda nackar sitter koncentrerade över knattrande symaskiner.
Xiao Wei vaggar och vyssjar sin lilla dotter Xiao Xinchen vid en symaskin. Så lägger hon flickan i en vagn och placerar en fläkt ovanför hennes huvud.
Vi befinner oss i Panyu, en förort till storstaden Guangzhou i södra Kina. På vägen dit passerar vi gatustånd som osar av mat från Kinas alla hörn. Grönsakshandlare säljer allt ifrån den taggiga frukten durian till vindruvor. Klädförsäljare kränger billiga byxor, klänningar och tröjor med tryck som ”Gan Vogh”.
**Efter ett tag ändrar** gatan karaktär. Gatumyllret avtar och matvagnarna är utbytta mot flakmoppar överlastade med klädsäckar som levereras till låga enkla hus med stora öppna fönster. Där inne, under skenet av starka lysrör, hörs ett smattrande ljud. Det pågår tillverkning av skjortor, klänningar och morgonrockar som snart ska skeppas till [hushåll i USA, Sverige](https://www.dn.se/ekonomi/sa-blev-kladjatten-shein-h-ms-varsta-utmanare/) och övriga Europa.
Panyu har en lång historia av textiltillverkning för klädkedjor i Kina och utlandet. Men de senaste åren har området ändrat karaktär. Anledningen är nätbutiken Sheins inträde på marknaden. Det är här bolaget tillverkar sina kläder, dess dominans har blivit så stor att Panyu fått smeknamnet ”Shein Village”. Och det är inte bara positivt, ska vi få veta.
– När vi tar jobb för Shein tjänar vi knappt några pengar. De erbjuder lägre ersättning och beställer mindre mängder än andra beställare, säger Yang.
Han kommer från Jianxi-provinsen och är sedan tio år arbetsledare vid en av tusentals underleverantörer i området som jobbar med textil. Hans fabrik syr ihop kläder. Andra sätter i knappar, åter andra klipper tyger. Här finns hela produktionskedjan.
Är tbh mest fascinerad av att folk inte vet om detta redan. Köper man så pass billigt så kan man inte förvänta sig att det kommer vara vare sig bra kvalitet eller drägliga arbetsförhållanden för de som tillverkar produkterna. Ingen normalbegåvad kan på riktigt hävda att de inte visste.
Minns ni när man gav HM skit för sina fabriker i Bangladesh?
Gränna Polkagrisfabrik minns
Alla vet redan detta, men önskan att kunna se fin ut på krogen gör många helt villiga att medvetet utnyttja slaveri.
Har man massa stålar och handlar där bara för att det är billigt så känns det ju lite fel, men jag förstår de som har dåligt med pengar.
Känner flera personer som beställer/har beställt från SHEIN. Det sticker i mina ögon, hur i helvete kan man på något sätt tro att billigt = bra?
Jag skiter fullständigt i om man inte har råd med kläder, då får man spara ihop pengar istället för att utnyttja slavarbete för att man ska få en tröja som går sönder efter 2 tvättningar. De som bor i västvärlden som köper därifrån borde skämmas
6 comments
Vi står i ett kaos av tyghögar, säckar och symaskiner. En fläkt surrar i taket för att ge svalka i den fuktiga värmen. Arbetare med böjda nackar sitter koncentrerade över knattrande symaskiner.
Xiao Wei vaggar och vyssjar sin lilla dotter Xiao Xinchen vid en symaskin. Så lägger hon flickan i en vagn och placerar en fläkt ovanför hennes huvud.
Vi befinner oss i Panyu, en förort till storstaden Guangzhou i södra Kina. På vägen dit passerar vi gatustånd som osar av mat från Kinas alla hörn. Grönsakshandlare säljer allt ifrån den taggiga frukten durian till vindruvor. Klädförsäljare kränger billiga byxor, klänningar och tröjor med tryck som ”Gan Vogh”.
**Efter ett tag ändrar** gatan karaktär. Gatumyllret avtar och matvagnarna är utbytta mot flakmoppar överlastade med klädsäckar som levereras till låga enkla hus med stora öppna fönster. Där inne, under skenet av starka lysrör, hörs ett smattrande ljud. Det pågår tillverkning av skjortor, klänningar och morgonrockar som snart ska skeppas till [hushåll i USA, Sverige](https://www.dn.se/ekonomi/sa-blev-kladjatten-shein-h-ms-varsta-utmanare/) och övriga Europa.
Panyu har en lång historia av textiltillverkning för klädkedjor i Kina och utlandet. Men de senaste åren har området ändrat karaktär. Anledningen är nätbutiken Sheins inträde på marknaden. Det är här bolaget tillverkar sina kläder, dess dominans har blivit så stor att Panyu fått smeknamnet ”Shein Village”. Och det är inte bara positivt, ska vi få veta.
– När vi tar jobb för Shein tjänar vi knappt några pengar. De erbjuder lägre ersättning och beställer mindre mängder än andra beställare, säger Yang.
Han kommer från Jianxi-provinsen och är sedan tio år arbetsledare vid en av tusentals underleverantörer i området som jobbar med textil. Hans fabrik syr ihop kläder. Andra sätter i knappar, åter andra klipper tyger. Här finns hela produktionskedjan.
Är tbh mest fascinerad av att folk inte vet om detta redan. Köper man så pass billigt så kan man inte förvänta sig att det kommer vara vare sig bra kvalitet eller drägliga arbetsförhållanden för de som tillverkar produkterna. Ingen normalbegåvad kan på riktigt hävda att de inte visste.
Minns ni när man gav HM skit för sina fabriker i Bangladesh?
Gränna Polkagrisfabrik minns
Alla vet redan detta, men önskan att kunna se fin ut på krogen gör många helt villiga att medvetet utnyttja slaveri.
Har man massa stålar och handlar där bara för att det är billigt så känns det ju lite fel, men jag förstår de som har dåligt med pengar.
Känner flera personer som beställer/har beställt från SHEIN. Det sticker i mina ögon, hur i helvete kan man på något sätt tro att billigt = bra?
Jag skiter fullständigt i om man inte har råd med kläder, då får man spara ihop pengar istället för att utnyttja slavarbete för att man ska få en tröja som går sönder efter 2 tvättningar. De som bor i västvärlden som köper därifrån borde skämmas
Comments are closed.