Denna händelse borde diskvalificera politikern från sitt yrke
Vi kan sluta hitta på egen forskning i området och följa det som dom bäst presterande länderna gör istället.
Dom håller inte på att flumma om att betyg är dåligt. Dom kör hårt på tidiga betyg och centralrättade prov så att betygen inte går till klassens lilla gulling utan dom som kan något.
Fler frågor?
Undrar hur många Liberaler som ligger och fantiserar om att avkriminalisera fysisk bestraffning i skolan.
Också lustigt hur KD snubben tyckte det var helt okej att storföretag plockat ut 4,6miljarder kr i vinst av skattebetalarna.
Det är väl inget konstigt med att ignorera vetenskaplig konsensus, folk tror på allt möjligt.
Forskning blir inte fakta per automatik för att det är forskning, vilket är viktigt att komma ihåg. Det finns stora meningsskiljaktigheter mellan forskare vilket gör att en åsikt håller med en forskare men inte en annan, alltså är det väldigt enkelt att spinna det till “håller med forskningen” eller “inte håller med forskningen” trots att det inte är binärt.
Om man ska argumentera emot en forskare så går det men då bör resonemangen vara starkare än “Det fungerar med mina barn.”.
Tycker man ska vara tydlig med att inte presentera forskare som sanningens budbärare. Studieresultat har ofta fel, även bär studien i sig inte är feldesignad. Sedan är tolkningen av resultaten även dessa ofta fel.
Politiker ska kunna höra avklamp från en forskares mening men man får ju ha goda argument och frågan är väl om han faktiskt hade det.
Märkligt argument från SVT här. Professorn forskar om didaktik, alltså vetenskapen om undervisning och innehållet.
Frågan gäller betygens påverkan på elever som i detta faller borde vara en mer psykologisk fråga. Den är i alla fall inte någon pedagogisk fråga.
Ingen argumenterar för att betyg har någon didaktisk eller pedagogisk inverkan på eleverna.
Betyg är ett mätinstrument för att veta på vilken nivå en elev är på och för att sen kunna veta om deras kunskaper kvalificerar dem att få godkänt, komma in på annan utbildning etc.
Det kan också vara ett verktyg för att veta om åtgärder behöver sättas in för lågpresterande elever.
Sen kan det ha en sporrande effekt på högpresterande/normalbegåvade elever, men har inte sett seriös forskning som visar att den skulle ha en negativ inverkan på lågpresterande elever. De är oftast lågpresterande för att de inte bryr sig, inte för att de är dumma i huvudet.
Vilken forskning? Känns ganska stört av SVT att hävda att en politiker går emot forskningen utan att länka till någon ordentlig metastudie.
Man har frågat elever och lärare vad de tycker om betyg på skolor som infört betyg från årskurs fyra. Man har inte utvärderat hur betyg påverkade objektiva mätvärden t.ex. matematiska färdigheter eller kunskap.
Citat ur rapporten:
>Sammantaget framkommer det att låga betyg, eller lägre betyg än förväntat, får konsekvenser
för en del elever på försöksskolorna i form av besvikelse, stress, oro och självkritik.
D v s helt adekvata affekter.
>Lärarna
försöker tona ned betydelsen av betyg, skicka hem betygen med post, lugna, stötta och trösta,
men de framhåller att de ändå upplever att det är svårt att bemöta och härbärgera elevernas
affektioner.
Detta går tvärs emot forskning inom psykiatri och psykolog. För den som är nyfiken kan man läsa på om neuroticism inom Big 5 och utvecklingen i förhållande till ålder och genetik. Tl;dr: neuroticism är starkt genetiskt betingat, men det är också en av få facetter av vår personlighet som går att påverka med miljö. Många blir t.ex. mindre blyga i takt med de blir äldre av den anledningen att de utsätts för sin “fobi” och med tiden lär sig hantera den.
Barn behöver stöta på motgångar för att utvecklas. Genom att skjuta upp betygsättandet senarelägger man denna typ av (helt ofarliga) motgångar till tonåren. Man skjuter man upp stress under barndomen (låg stress) till tonåren (hög tress). Mindre lyckat då våra unga måste ta itu med ett extra stort lass av motgångar under kortare tidsram.
Det finns en paradox i Sverige gällandes barn och deras mående. I ung ålder har Sverige världens lyckligaste barn. Tonåringar och unga vuxna mår däremot sämre än i andra länder. En föreslagen mekanism är hur vi överbeskyddar barn från jobbiga erfarenheter, vilket gör dem sämre rustade för motgångar i vuxen ålder.
On topic: betyg är mer en bisak till läroplanen, helt ärligt. Det är mer en symbolfråga som i sig inte är avgörande.
När det gäller skolor och undersökningar, varför inte titta på världens mest framgångsrika skolsystem – Finland. De hamnar alltid i topp fem varje år bland de mest utbildade femte klassare, utan att som i Asien, förvänta ytterligare 4 – 6 timmars studier efter skolan varje kväll.
Men de har inga privata eller religiösa skolor, och det får väl varje liberal eller moderat politiker att resa ragg. https://www.dn.se/nyheter/varlden/i-finland-ar-betyg-redan-i-ettan-en-icke-fraga/
Syrrans lärare sa till oss om matten att betyg bara är viktigt i åttan och nian. Så majoriteten av lärare följer inte folkpartiets krav. Så på pappret har vi betyg men ingen bryr sig. Istället för att ha extrema smarta och dumma elever så kan vi rulla tillbaka ändringar för att få en median. Sen ger man inte läxor längre, man pluggar under lektionen.
Hela grejen med betyg fr.o.m förskolan är för att minska antalet högskolebehöriga. det ökar segregation och vi kommer börja se flera realskolor som vi såg i Ondskan.
Forskaren säger att det är dåligt med betyg för vissa grupper och Malm säger att det är bra för hans barn. Ingen motsägelse här.
Jag förstår att betyg i skolan är en frågeställning som många har tankar och åsikter om, och det är många här i tråden som efterfråga forskning i fråga. Så jag tänkte bistå i den frågan!
Jag tänker inte att jag ska försöka ge mig på någon slutsats om vad som är rätt eller fel, utan vad som forskningen säger. Och jag betackar mig Aron Flam-diggare som kör något trött gammalt “nATurVetEnSkaplIg foRskNinG äR deN EnDa forSknIngEn!!!111”. Det är en annan diskussion.
Vi kan börja med i den ena änden, vad var tanken med tidiga betyg?
I implementering av betyg i sexan så var tanken att man skulle ha möjlighet att följa upp elever som var i behov av tidiga insatser. Att dessa elever skulle få dessa insatser utifrån sin prestation på exempelvis nationella prov. Utifrån en undersökning på uppdrag av Skolverket (https://skolvarlden.se/artiklar/betyg-i-sexan-har-inte-lett-till-mer-stod) så fann man att elever inte hade fått tillgång till särskilt stöd i större utsträckning. Källan är något gammal, men jag har inte funnit senare undersökning på att stödet har ökat. Enligt under undersökning av Lärarnas Riksförbund (https://skolvarlden.se/artiklar/2-av-3-larare-elever-saknar-sarskilt-stod) så vittnar lärare om att en majoritet av eleverna som är i behov av särskilt stöd inte får det stöd som de har rätt till, oavsett tidiga betyg eller inte.
Nyligen genomfördes även en reform där skolor har möjlighet att införa betyg från och med årskurs fyra. Dock är denna reform fortfarande väldigt ny och det finns inte så många skolor som har valt att införa detta, då det är frivilligt. Utifrån detta så har jag inte funnit någon undersökning eller forskning kring detta.
Okej, men ni är några som skriker efter forskning! Finns det ingen forskning kring detta? Självklart finns det forskning!
Här i Sverige så gjorde man en metastudie kring betyg och bedömning på uppdrag av Vetenskapsrådet. Christer Lundahl, Magnus Hultén, Alli Klapp och Marissa Wickwitz publicerade 2015 delrapporten “Betygens geografi: forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt.” (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:811676/FULLTEXT01.pdf). Delrapporten är rätt saftig på över 100 sidor och behandlar summativ betygsättning och formativ betygsättning, både i Sverige och internationellt. De har gått igenom ungefär 6000 abstracts, 500 artiklar och omkring 40 avhandlingar. Allt har varit peer-reviewed och publicerade, så man får utgå ifrån att underlaget de har utgått ifrån har varit vetenskapligt granskat. Vad är då summan av kardemumman?
En sak de har sett är “Ett övergripande resultat är att
lärarsatta omdömen, som de svenska betygen, har en minskande betydelse internationellt sett.”. Alltså summativa betyg, så som vårat betygsystem (F-A), får mer och mer mindre status i internationella sammanhang. De skrivare vidare “Betyg må vara
en stor fråga i svensk skoldebatt men det är en liten fråga i internationell forskning.”.
“MEN ÄR BETYG BRA ELLER DÅLIGT DÅ?!?!?!”
Det beror på. En slutsats är ” Vuxna högpresterande studenter verkar
påverkas positivt i sitt lärande och prestationer av feedback som innehåller mycket information som kommer i
direkt anslutning till uppgiften och information bör vara positiv.”. Feedback i det är avseende syftar till formativ bedömning, alltså en kommentar eller ett omdöme som syftar till att förbättra eller utveckla. Men äldre elever drabbas inte heller särskilt negativt av en summativ betygsättning, eftersom äldre elever i större utsträckning “lärt sig hur systemet fungerar”. Vidare beskriver de “Lågpresterande och yngre elever verkar påverkas mer negativt av betygsättning jämfört med äldre
och högpresterande elever.”. Så i jämförelse mellan yngre och äldre elever så verkar betyg i yngre åldrar påverka dem mer negativt.
De tar även upp problematiken med att jämföra betygssystem internationellt, eftersom betygssystemet bygger på olika förutsättningar, olika betygsskalor, olika gränsvärden och så vidare. Det är inte bara att jämföra det högsta betyget i ett land med högsta betyget i ett annat land, eftersom betygen vilar på olika kursplaner, skolsystem, riktlinjer och så vidare.
“BLA BLA BLA SVÅRT FORSKNINGSLÄGE BLA BLA BLA SÄG NÅGOT KONKRET!!!”
Okej, något konkret då! En slutsats som de drar ur den här metastudien är följande: “Det är snarare vad lärarna gör i klassrummet som har betydelse”. Det är inte betygen i sig som är intressanta, det är vad lärarna gör i klassrummet som är det intressanta. Och det är kanske någonting som vi alla (förhoppningsvis) kan enas kring. Det viktiga är inte om eleven får ett F eller B eller 5 eller MVG. Det är vad läraren gör i klassrummet som är det viktiga.
En annan slutsats som framkommer är “Vi kan i ljuset av de reservationer som görs i den litteratur vi gått igenom konstatera att vi har ett
betygssystem i Sverige som inte bygger på någon tydlig vetenskaplig grund för hur det bäst ska tjäna sina
syften.”. Vad vill vi att betygssystemet ska leda till i Sverige och vilken forskning baserar vi det på? De skriver vidare “De
svenska betygen har dock fått kritik för att vara för oprecisa för att användas som underlag för utvärdering och
det finns tendenser till betygsinflation mellan skolor och över tid. Samtidigt pekar våra resultat mot
att för hög standardisering av betygssättning hotar lärares professionalitet. För hög frekvens av externa
summativa bedömningar påverkar också lärares arbete negativt. Yngre elever och lågpresterande
elever verkar inte heller gagnas av för mycket summativa bedömningar.”
Nu har jag talat mycket om den metastudie som gjorts i Sverige, men finns det något liknande internationellt? Som sagt, forskning om betyg och dess effekter är inte lika omfattande internationellt. Men som ett exempel så kan jag nämna John Hattie och hans metastudie “Visible Learning”. Brasklapp kan nämnas är att Hattie inte är helt okontroversiell, men utifrån hans underlag på 800 metastudier, 80 miljoner elever och 50000 mindre studier så kan man inte klaga på underlaget (även om underlaget kan hämtas från VITT skilda fält obs kritik).
Ja, betyg är inte så enkelt som “bra” eller “dåligt”, utan det är mer “det beror på”. Vad betyget ska användas till, hur det presenteras, vem som presenterar det, vad det är grundat på, ålder/utbildningsnivå på den som får betyget och så vidare.
Varför lyssnar inte vänstern på forskare som tar upp lafferkurvan
?
Finns det forfarande någon som tror att liberalerna är bäst på skolan?
Betyg är ett sätt att försöka mäta saker, en del av kunskap är inte bara komma ihåg informationen den veckan man har prov utan veta hur man hämtar in och/eller tillbakaden efter man glömt den och den delen går inte att betygsätta…
Och en del mår bra av att veta exakt vad som förväntas och veta hur långt de har till nästa “mål post” medans andra (ofta sämre presterande) ger ju logiskt nog upp när de konstant får höra “du är korkad och även om du försöker så kommer det inte hjälpa”
Men även underhållande att “L-politikern” använder anekdotisk data för att stödja sitt påstående “mina barn…” Vilket alltid är bästa beviset för sin tes sas det hela min skoltid också..
Samtidigt får barn i Tyska skolan betyg fr.o.m. årskurs 1 xd
Men han har ju två barn själv!
/s
Varför pumpa ungarna med prestationsångest, låt dom vara barn för fan. Jag hade inte betyg föränns 8:an och då togs det inte seriöst föränns gymnasiet ändå.
Genier var ändå motiverade från början oavsett om det stod en bokstav på deras provpapper eller inte
Grundskolan i min åsikt är till för att lära sig hur socialt umgänge fungerar.
Märkligt att dom bäst presterande PISA-länderna som Singapore, Taiwan, Sydkorea skulle ha en “ovetenskaplig” inställning till betyg. Nästan som att det är bullshit?
fOrSkNinG!!!!!!!
Forskare har inte automatiskt rätt.
Självklart har statsmedia på ett helt neutralt vis handplockat en forskare som representerar och respekteras av det samlade kollegiet inom pedagogik och didaktik.
Liberalen må vara en sopa men tv-formatet att ställa random forskare mot politiker är uruselt.
Äh vad spelar det för roll att forskaren säger så, grabben är ju HELT övertygad, då måste det även vara så.
26 comments
Politiker säger emot forskare i faktafråga
Denna händelse borde diskvalificera politikern från sitt yrke
Vi kan sluta hitta på egen forskning i området och följa det som dom bäst presterande länderna gör istället.
Dom håller inte på att flumma om att betyg är dåligt. Dom kör hårt på tidiga betyg och centralrättade prov så att betygen inte går till klassens lilla gulling utan dom som kan något.
Fler frågor?
Undrar hur många Liberaler som ligger och fantiserar om att avkriminalisera fysisk bestraffning i skolan.
Också lustigt hur KD snubben tyckte det var helt okej att storföretag plockat ut 4,6miljarder kr i vinst av skattebetalarna.
Det är väl inget konstigt med att ignorera vetenskaplig konsensus, folk tror på allt möjligt.
Konstigt argument men han var inte den enda som gick emot vad forskarna sa. [Vänsterpartiets representant spendera många stunder till att påpeka hur näringslivsfinanserade forskarna på SU var och att han inte höll med dem.](https://www.svtplay.se/video/34233410/agenda/agenda-special-skolutmaningen-20-feb-21-05?id=jd1gDJG&position=1660)
Forskning blir inte fakta per automatik för att det är forskning, vilket är viktigt att komma ihåg. Det finns stora meningsskiljaktigheter mellan forskare vilket gör att en åsikt håller med en forskare men inte en annan, alltså är det väldigt enkelt att spinna det till “håller med forskningen” eller “inte håller med forskningen” trots att det inte är binärt.
Om man ska argumentera emot en forskare så går det men då bör resonemangen vara starkare än “Det fungerar med mina barn.”.
Tycker man ska vara tydlig med att inte presentera forskare som sanningens budbärare. Studieresultat har ofta fel, även bär studien i sig inte är feldesignad. Sedan är tolkningen av resultaten även dessa ofta fel.
Politiker ska kunna höra avklamp från en forskares mening men man får ju ha goda argument och frågan är väl om han faktiskt hade det.
Märkligt argument från SVT här. Professorn forskar om didaktik, alltså vetenskapen om undervisning och innehållet.
Frågan gäller betygens påverkan på elever som i detta faller borde vara en mer psykologisk fråga. Den är i alla fall inte någon pedagogisk fråga.
Ingen argumenterar för att betyg har någon didaktisk eller pedagogisk inverkan på eleverna.
Betyg är ett mätinstrument för att veta på vilken nivå en elev är på och för att sen kunna veta om deras kunskaper kvalificerar dem att få godkänt, komma in på annan utbildning etc.
Det kan också vara ett verktyg för att veta om åtgärder behöver sättas in för lågpresterande elever.
Sen kan det ha en sporrande effekt på högpresterande/normalbegåvade elever, men har inte sett seriös forskning som visar att den skulle ha en negativ inverkan på lågpresterande elever. De är oftast lågpresterande för att de inte bryr sig, inte för att de är dumma i huvudet.
Vilken forskning? Känns ganska stört av SVT att hävda att en politiker går emot forskningen utan att länka till någon ordentlig metastudie.
Gissar att denna [forskningsrapporten](https://www.skolverket.se/download/18.675e1d8e17d2dfa8fcf61d/1638176985009/Betyg%20i%20%C3%A5rskurs%204%20-%20F%C3%B6rdjupad%20studie%20av%20bed%C3%B6mningspraktikerna.pdf) ligger till grund för forskarens uttalanden.
Man har frågat elever och lärare vad de tycker om betyg på skolor som infört betyg från årskurs fyra. Man har inte utvärderat hur betyg påverkade objektiva mätvärden t.ex. matematiska färdigheter eller kunskap.
Citat ur rapporten:
>Sammantaget framkommer det att låga betyg, eller lägre betyg än förväntat, får konsekvenser
för en del elever på försöksskolorna i form av besvikelse, stress, oro och självkritik.
D v s helt adekvata affekter.
>Lärarna
försöker tona ned betydelsen av betyg, skicka hem betygen med post, lugna, stötta och trösta,
men de framhåller att de ändå upplever att det är svårt att bemöta och härbärgera elevernas
affektioner.
Detta går tvärs emot forskning inom psykiatri och psykolog. För den som är nyfiken kan man läsa på om neuroticism inom Big 5 och utvecklingen i förhållande till ålder och genetik. Tl;dr: neuroticism är starkt genetiskt betingat, men det är också en av få facetter av vår personlighet som går att påverka med miljö. Många blir t.ex. mindre blyga i takt med de blir äldre av den anledningen att de utsätts för sin “fobi” och med tiden lär sig hantera den.
Barn behöver stöta på motgångar för att utvecklas. Genom att skjuta upp betygsättandet senarelägger man denna typ av (helt ofarliga) motgångar till tonåren. Man skjuter man upp stress under barndomen (låg stress) till tonåren (hög tress). Mindre lyckat då våra unga måste ta itu med ett extra stort lass av motgångar under kortare tidsram.
Det finns en paradox i Sverige gällandes barn och deras mående. I ung ålder har Sverige världens lyckligaste barn. Tonåringar och unga vuxna mår däremot sämre än i andra länder. En föreslagen mekanism är hur vi överbeskyddar barn från jobbiga erfarenheter, vilket gör dem sämre rustade för motgångar i vuxen ålder.
On topic: betyg är mer en bisak till läroplanen, helt ärligt. Det är mer en symbolfråga som i sig inte är avgörande.
När det gäller skolor och undersökningar, varför inte titta på världens mest framgångsrika skolsystem – Finland. De hamnar alltid i topp fem varje år bland de mest utbildade femte klassare, utan att som i Asien, förvänta ytterligare 4 – 6 timmars studier efter skolan varje kväll.
Men de har inga privata eller religiösa skolor, och det får väl varje liberal eller moderat politiker att resa ragg.
https://www.dn.se/nyheter/varlden/i-finland-ar-betyg-redan-i-ettan-en-icke-fraga/
Syrrans lärare sa till oss om matten att betyg bara är viktigt i åttan och nian. Så majoriteten av lärare följer inte folkpartiets krav. Så på pappret har vi betyg men ingen bryr sig. Istället för att ha extrema smarta och dumma elever så kan vi rulla tillbaka ändringar för att få en median. Sen ger man inte läxor längre, man pluggar under lektionen.
Hela grejen med betyg fr.o.m förskolan är för att minska antalet högskolebehöriga. det ökar segregation och vi kommer börja se flera realskolor som vi såg i Ondskan.
Forskaren säger att det är dåligt med betyg för vissa grupper och Malm säger att det är bra för hans barn. Ingen motsägelse här.
Jag förstår att betyg i skolan är en frågeställning som många har tankar och åsikter om, och det är många här i tråden som efterfråga forskning i fråga. Så jag tänkte bistå i den frågan!
Jag tänker inte att jag ska försöka ge mig på någon slutsats om vad som är rätt eller fel, utan vad som forskningen säger. Och jag betackar mig Aron Flam-diggare som kör något trött gammalt “nATurVetEnSkaplIg foRskNinG äR deN EnDa forSknIngEn!!!111”. Det är en annan diskussion.
Vi kan börja med i den ena änden, vad var tanken med tidiga betyg?
I implementering av betyg i sexan så var tanken att man skulle ha möjlighet att följa upp elever som var i behov av tidiga insatser. Att dessa elever skulle få dessa insatser utifrån sin prestation på exempelvis nationella prov. Utifrån en undersökning på uppdrag av Skolverket (https://skolvarlden.se/artiklar/betyg-i-sexan-har-inte-lett-till-mer-stod) så fann man att elever inte hade fått tillgång till särskilt stöd i större utsträckning. Källan är något gammal, men jag har inte funnit senare undersökning på att stödet har ökat. Enligt under undersökning av Lärarnas Riksförbund (https://skolvarlden.se/artiklar/2-av-3-larare-elever-saknar-sarskilt-stod) så vittnar lärare om att en majoritet av eleverna som är i behov av särskilt stöd inte får det stöd som de har rätt till, oavsett tidiga betyg eller inte.
Nyligen genomfördes även en reform där skolor har möjlighet att införa betyg från och med årskurs fyra. Dock är denna reform fortfarande väldigt ny och det finns inte så många skolor som har valt att införa detta, då det är frivilligt. Utifrån detta så har jag inte funnit någon undersökning eller forskning kring detta.
Okej, men ni är några som skriker efter forskning! Finns det ingen forskning kring detta? Självklart finns det forskning!
Här i Sverige så gjorde man en metastudie kring betyg och bedömning på uppdrag av Vetenskapsrådet. Christer Lundahl, Magnus Hultén, Alli Klapp och Marissa Wickwitz publicerade 2015 delrapporten “Betygens geografi: forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt.” (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:811676/FULLTEXT01.pdf). Delrapporten är rätt saftig på över 100 sidor och behandlar summativ betygsättning och formativ betygsättning, både i Sverige och internationellt. De har gått igenom ungefär 6000 abstracts, 500 artiklar och omkring 40 avhandlingar. Allt har varit peer-reviewed och publicerade, så man får utgå ifrån att underlaget de har utgått ifrån har varit vetenskapligt granskat. Vad är då summan av kardemumman?
En sak de har sett är “Ett övergripande resultat är att
lärarsatta omdömen, som de svenska betygen, har en minskande betydelse internationellt sett.”. Alltså summativa betyg, så som vårat betygsystem (F-A), får mer och mer mindre status i internationella sammanhang. De skrivare vidare “Betyg må vara
en stor fråga i svensk skoldebatt men det är en liten fråga i internationell forskning.”.
“MEN ÄR BETYG BRA ELLER DÅLIGT DÅ?!?!?!”
Det beror på. En slutsats är ” Vuxna högpresterande studenter verkar
påverkas positivt i sitt lärande och prestationer av feedback som innehåller mycket information som kommer i
direkt anslutning till uppgiften och information bör vara positiv.”. Feedback i det är avseende syftar till formativ bedömning, alltså en kommentar eller ett omdöme som syftar till att förbättra eller utveckla. Men äldre elever drabbas inte heller särskilt negativt av en summativ betygsättning, eftersom äldre elever i större utsträckning “lärt sig hur systemet fungerar”. Vidare beskriver de “Lågpresterande och yngre elever verkar påverkas mer negativt av betygsättning jämfört med äldre
och högpresterande elever.”. Så i jämförelse mellan yngre och äldre elever så verkar betyg i yngre åldrar påverka dem mer negativt.
De tar även upp problematiken med att jämföra betygssystem internationellt, eftersom betygssystemet bygger på olika förutsättningar, olika betygsskalor, olika gränsvärden och så vidare. Det är inte bara att jämföra det högsta betyget i ett land med högsta betyget i ett annat land, eftersom betygen vilar på olika kursplaner, skolsystem, riktlinjer och så vidare.
“BLA BLA BLA SVÅRT FORSKNINGSLÄGE BLA BLA BLA SÄG NÅGOT KONKRET!!!”
Okej, något konkret då! En slutsats som de drar ur den här metastudien är följande: “Det är snarare vad lärarna gör i klassrummet som har betydelse”. Det är inte betygen i sig som är intressanta, det är vad lärarna gör i klassrummet som är det intressanta. Och det är kanske någonting som vi alla (förhoppningsvis) kan enas kring. Det viktiga är inte om eleven får ett F eller B eller 5 eller MVG. Det är vad läraren gör i klassrummet som är det viktiga.
En annan slutsats som framkommer är “Vi kan i ljuset av de reservationer som görs i den litteratur vi gått igenom konstatera att vi har ett
betygssystem i Sverige som inte bygger på någon tydlig vetenskaplig grund för hur det bäst ska tjäna sina
syften.”. Vad vill vi att betygssystemet ska leda till i Sverige och vilken forskning baserar vi det på? De skriver vidare “De
svenska betygen har dock fått kritik för att vara för oprecisa för att användas som underlag för utvärdering och
det finns tendenser till betygsinflation mellan skolor och över tid. Samtidigt pekar våra resultat mot
att för hög standardisering av betygssättning hotar lärares professionalitet. För hög frekvens av externa
summativa bedömningar påverkar också lärares arbete negativt. Yngre elever och lågpresterande
elever verkar inte heller gagnas av för mycket summativa bedömningar.”
Nu har jag talat mycket om den metastudie som gjorts i Sverige, men finns det något liknande internationellt? Som sagt, forskning om betyg och dess effekter är inte lika omfattande internationellt. Men som ett exempel så kan jag nämna John Hattie och hans metastudie “Visible Learning”. Brasklapp kan nämnas är att Hattie inte är helt okontroversiell, men utifrån hans underlag på 800 metastudier, 80 miljoner elever och 50000 mindre studier så kan man inte klaga på underlaget (även om underlaget kan hämtas från VITT skilda fält obs kritik).
Men vad säger Hattie då? Jo, Hattie har sammanställt en lista på faktorer som hjälper eller stjälper lärandet utifrån effekt (https://visible-learning.org/hattie-ranking-influences-effect-sizes-learning-achievement/). Bäst? Att eleverna bedömer sig själva eller lärares formativa bedömning.
“MEN JAHA DET HÄR VAR JU KRÅNLIGT!!!”
Ja, betyg är inte så enkelt som “bra” eller “dåligt”, utan det är mer “det beror på”. Vad betyget ska användas till, hur det presenteras, vem som presenterar det, vad det är grundat på, ålder/utbildningsnivå på den som får betyget och så vidare.
Varför lyssnar inte vänstern på forskare som tar upp lafferkurvan
?
Finns det forfarande någon som tror att liberalerna är bäst på skolan?
Betyg är ett sätt att försöka mäta saker, en del av kunskap är inte bara komma ihåg informationen den veckan man har prov utan veta hur man hämtar in och/eller tillbakaden efter man glömt den och den delen går inte att betygsätta…
Och en del mår bra av att veta exakt vad som förväntas och veta hur långt de har till nästa “mål post” medans andra (ofta sämre presterande) ger ju logiskt nog upp när de konstant får höra “du är korkad och även om du försöker så kommer det inte hjälpa”
Men även underhållande att “L-politikern” använder anekdotisk data för att stödja sitt påstående “mina barn…” Vilket alltid är bästa beviset för sin tes sas det hela min skoltid också..
Samtidigt får barn i Tyska skolan betyg fr.o.m. årskurs 1 xd
Men han har ju två barn själv!
/s
Varför pumpa ungarna med prestationsångest, låt dom vara barn för fan. Jag hade inte betyg föränns 8:an och då togs det inte seriöst föränns gymnasiet ändå.
Genier var ändå motiverade från början oavsett om det stod en bokstav på deras provpapper eller inte
Grundskolan i min åsikt är till för att lära sig hur socialt umgänge fungerar.
Märkligt att dom bäst presterande PISA-länderna som Singapore, Taiwan, Sydkorea skulle ha en “ovetenskaplig” inställning till betyg. Nästan som att det är bullshit?
fOrSkNinG!!!!!!!
Forskare har inte automatiskt rätt.
Självklart har statsmedia på ett helt neutralt vis handplockat en forskare som representerar och respekteras av det samlade kollegiet inom pedagogik och didaktik.
Liberalen må vara en sopa men tv-formatet att ställa random forskare mot politiker är uruselt.
Äh vad spelar det för roll att forskaren säger så, grabben är ju HELT övertygad, då måste det även vara så.
jamen dåså.