Skolvinsterna för fyra största koncernerna: 4,6 miljarder på fem år

30 comments
  1. Dags att börja kamma hem vinsterna åt skattebetalarna från den här effektiviseringen genom att minska skolpengen till dem.

  2. Under samma period har utgifterna för skolan varit nästan 2000 miljarder kronor. Kronor som företag rör sig med kan verka stora för enskilda personer, speciellt när man slår ihop de fyra största under fem år för att samla ihop så hög siffra som möjligt, men i det stora hela är det inte så mycket. I genomsnitt 230 miljoner vinst/ år för Sveriges allra största skolkonferener är inte mycket pengar i sammanhanget.

  3. Fy fan, och samtidigt går staten på knäna och har knappt råd att finansiera albansk folkdans och feministporr längre. Vart är det här samhället på väg egentligen? Helt sjukt att pengar hamnar i individers fickor när de skulle kunna gå till samhället.

  4. > Academedia är störst med 13 miljarder i omsättning och 767 miljoner i vinst det senaste räkenskapsåret.

    Kan ni tänka er om någon statlig administratör inom skolverket hade haft liknande siffror, tagit över 5% av pengarna som skulle driva skolorna personen är ansvarig för.

  5. Jaha? Det är ju inget tvång på att gå i de skolorna. Låt de ta ut så mycket vinster de vill, om de tar ut för stora vinster så kommer de ju inte få några elever. Så helt självreglerande.

  6. Hmm. Jag är inte av princip varken för eller emot friskolor (helt ok med stiftelsedrivna friskolor, svagt emot bolag som driftsform), men summan på fem år är fortfarande mellan hälften till en fjärdedel av vad fusket i välfärden kostar *per år*.

    Jag är helt för att vi skall vara jävligt strikta med våra gemensamma pengar, och utifrån det perspektivet är jag för att börja skära där mest finns att hämta.

  7. Vad är problemet?

    Om de kan driva en skola lika bra eller bättre så kan de få behålla mellanskillnaden. Sen får man se till att friskolorna uppfyller samma krav som kommunala skolor, som lärartäthet, rättvisa betyg o.s.v.

    Sen jag iofs tycka att man bör ha något sorts vinsttak.

  8. Jag ser inga problem med vinster i skolan så länge de inte driver en sämre skola än offentliga skolor eller får mer pengar från staten. Men finns det inte en fundamental intressekonflikt i och med privatskolor? Desto högre betyg de ger sina elever desto mer intressant blir det för föräldrar att placera sina barn i dessa skolor vilket ger privatskolorna högre vinster.

    Vi har ju nationella prov åtminstone som väl den egna skolan inte är med och bedömer men det bestämmer ju inte slutbetyget i kurserna.

    Hur man kan undvika betygsinflation när man har privatskolor?

  9. Ni som pratar om vinstförbud eller liknande, borde inte det gälla för alla som säljer tjänster eller varor till staten då?

    Typ Essity som säljer toapappret till typ alla statliga verksamheter, eller de som säljer vårdutrustning.

  10. Väldigt märklig “artikel”, hur stora är dessa koncerner? 1 miljard om året är mycket om dom har 10k elever som går där, men inte så mycket om dom har 1 miljon elever.

  11. Grundproblemet är att det fortfarande är väldigt många som tror att skolan fungerar som annan offentlig upphandlad verksamhet. Därför ser man ibland den rent utsagt hårresande jämförelsen med att Skanska kan göra vinst när de bygger skolan så då borde IES kunna göra vinst på att driva den också. Det här kombineras då med en kommentar att det beror på att den som är kritisk mot detta drivs av kvinnohat eftersom kvinnor driver skolor men inte byggbolag.

    Skolor upphandlas INTE av kommunen eller staten när de ser ett behov. Redan där faller hela parallellen. Hade de upphandlats skulle man kanske kunna få en del positiva effekter. Man skulle kunna presentera ett tilltänkt elevunderlag för ett nytt område och ställt minimumkrav på bemanning och kvalitet för att sedan valt det lägsta priset. En lång kontraktstid hade säkerställt eleverna en trygg skolgång och skalat bort de mest kortsiktiga. Då hade man fått ett press neråt i kostnad i alla fall och vinsten hade uppstått genom att man var med effektiva en det kommunala.

    **Det systemet har vi dock inte**. Istället är det fritt fram för den som vill starta en skola att identifiera ett behov och lämna in en ansökan till Skolinspektionen. De ska visserligen ta hänsyn till kommunens övriga skolor men man har hittills aldrig avslagit en ansökan på den grunden trots klagomål från kommunen.

    Ett vanligt exempel är att en kommun har två grundskolor med 200 barn i ett område och en skola med 150 barn i andra området. En ny skola öppnas då som genom undervisning på engelska eller genom marknadsföring i övrigt gör tydligt att man är intresserad av de 60 bästa barnen från den ena och de 50 bästa barnen från andra andra. Den nya skolan har nu tagit 110 av de billigaste och enklaste barnen och lämnat kvar de barn som kräver stöd och resurser. Behöver kommunen kompensera för ökad kostnader för de här barnen ska den nya skolan också ha samma ökade skolpeng.

    Ska man göra en parallell till Skanska så är det snarare att de hade kunnat bygga väg där de själva ser ett behov och ta ett betalt för användningen.

  12. Lysande älskar att mina skattepengar går till profit för människor som redan är bemedlade. Vi är det enda landet i världen som har kvar det här systemet, Donald Trump tycker det är ett bra system borde säga allt om det hela.

  13. Mycket hörsägen här. Privata skolor är mer effektiva (precis som privata alternativ alltid är) därmed får de en minimal marginal. Det är alltid positivt.

    Att döda friskolan vore förödande för Sverige. Vi bör minska staten och kommunala tjänstemäns inblandning så mycket som möjligt.

  14. Det sorgliga är att sossarna kommer knyta denna frågan till varenda jävla problem som kommer upp i debatt till valet, medans de (som vanligt) gjort noll åt det medans de hade makten.

    Nog för att ett vinsttak och standardiserade prov behövs för mer jämlika betyg osv men om folk tycker att detta ens är i topp 3 problem i Sverige blir man ju mörkrädd.

  15. Värt att veta är att lagen om offentlig upphandling fördyrar många inköp i kommunala skolor.

    Det finns 1-2st leverantörer som får avtal och de är MYCKET dyrare än andra alternativ.

  16. Vad är alternativkostnaden?

    Tar kommunerna över kommer de kunna ge minst samma kvalitet och spara 4,6 miljarder?

    4,6 miljarder på 1,3 miljoner grundskole- och gymnasieelever är 700 kr per elev. Det är inte mycket när en kommunal ersättning per elev kan vara 100 000. Lägger vi ner friskolor kommer det inte magiskt finnas 920 miljoner per år till mer resurser.

  17. Största problemet med privata friskolor är den elevsegregering de skapar. Genom att placera sig i höginkomstområden får de elever med högutbildade föräldrar och kan således ha en lägre lärartäthet.

    Vidare så byter högpresterande elever från kommunala skolor till de skolor med bättre betygsgenomsnitt. Vilket i sin tur leder till att de kommunala skolorna är kvar med elever som presterar sämre.

    Därför behöver de kommunala skolorna nu högre lärartäthet eftersom de får handskas med elever från sämre socioekonomiska förhållanden. Elever som inte kan få hjälp hemma eller från de nu frånvarande högpresterande eleverna.

  18. Man fullkomligt öser pengar på de kommunala kaosskolorna och det gör ändå ingen skillnad men gud nåde att friskolor är mer framgångsrika och samtidigt går med vinst.

  19. Om resten av valåret håller lika låg nivå som dessa politiska utspel och mediers bevakning av dom så är vi alla förlorare.

Leave a Reply