Djurens rätt: Vilseleder befolkningen – och sig själva

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

share-arrowDela

unsaveSpara

expand-left

helskärmI stället för att förbättra djurskyddet har det under året snarare motarbetats av regeringen. Någonstans längs vägen av att spä på den fläckfria självbilden har man vilselett inte bara befolkningen, utan även sig själva, och börjat tänka att vi faktiskt är så pass bra att vi borde bli sämre, skriver Camilla Bergvall, Djurens rätt.I stället för att förbättra djurskyddet har det under året snarare motarbetats av regeringen. Någonstans längs vägen av att spä på den fläckfria självbilden har man vilselett inte bara befolkningen, utan även sig själva, och börjat tänka att vi faktiskt är så pass bra att vi borde bli sämre, skriver Camilla Bergvall, Djurens rätt. Foto: TT, Lovisa Reeder

DEBATT. För ett år sedan uppmanade Djurens rätt regeringen att stärka det svenska djurskyddet under 2024.

Trots den starka opinionen utfördes inga stordåd, tvärtom. Betesrätten för kor, som nu är under reellt hot, blev i stället den mest aktuella djurskyddsfrågan. Men nu har regeringen en chans att göra om och göra rätt.

 

Det finns en rad allvarliga djurskyddsproblem i Sverige som behöver åtgärdas omgående för att djurskyddslagen ska återspeglas i verkligheten. Det är där vår gemensamma energi behöver ligga, inte på att tumma på det djurskydd som redan är fastslaget.

Sveriges djurskyddslag slår fast att djur ska behandlas väl och få utlopp för sina naturliga beteenden.

Det rimmar inte särskilt väl med att hålla hönor och minkar i trånga burrar eller låta grisars sista tid i livet utgöras av en kamp mot plågsam koldioxidgas.

När det gäller djurförsök slår EU-direktiv fast att de ska fasas ut så fort det är vetenskapligt möjligt. Att i ett sådant läge dra undan mattan för arbetet med att främja djurfri forskning genom att strypa finansieringen av Sveriges 3R-center innebär att aktivt motarbeta detta.

pullquoteDet vore ett dråpslag mot alla de medborgare som vill se starkare skydd

I stället för att förbättra djurskyddet har det under året snarare motarbetats. Det gäller inte bara hotet om en slopad betesrätt i ett desperat och ogenomtänkt försök att stärka konkurrenskraften.

Nej, på konkurrenskraftens altare kan det bli aktuellt att offra betydligt mer än så. Om förslagen som den statliga utredningen ”Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” presenterade i augusti blir verklighet skulle 2025 kunna gå till historien som ett paradigmskifte för svensk djurvälfärd.

Det vore ett dråpslag mot alla de medborgare som vill se starkare skydd för djuren och ett hån mot de miljontals djur som varje år föds upp och slaktas under ovärdiga förhållanden i industriella djurfabriker.

 

Regeringen har länge talat sig så varm om djurskyddet på hemmaplan. ”Starkt djurskydd är en svensk kärnvärdering”, säger statsminister Ulf Kristersson. ”Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd”, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Någonstans längs vägen av att spä på den fläckfria självbilden har man vilselett inte bara befolkningen, utan även sig själva, och börjat tänka att vi faktiskt är så pass bra att vi borde bli sämre. Lagom är bäst.

Detta i ett läge där EU skriker efter föregångsländer för att få den sedan hösten 2023 försenade djurskyddslagstiftningen i rullning. Men där Sverige en gång stolt bar ledartröjan, ekar det nu tomt.

 

Djurens rätts uppmaning till regeringen inför det nya året är tydlig: Släng utredningen om konkurrenskraft i papperskorgen och börja bocka av dessa punkter för en djurskyddslag värd namnet:

Förbjud burhållning av hönor.Fasa ut koldioxidbedövning av grisar. Bibehåll och utöka beteskravet.Inför ett förbud mot pälsdjursfarmning.Genomför ansträngningar för att främja djurfri forskning.

 

Först när detta är gjort kan vi börja prata om ett djurskydd i Sverige värt namnet.

Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt

 

arrow Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTASå skriver du en debattartikel

Vill du också debattera? Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt.

arrow Debattartikel:

Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se

Skicka med bild på dig själv och kontaktuppgifter. Vi läser och svarar så fort vi kan, oftast inom 24 timmar.

arrow Replik:

Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se

arrow Insändare:

Insändare publiceras endast i papperstidningen. Skriv kort, texten kan inte vara längre än 550 tecken inklusive blanksteg. Du kan skriva under med pseudonym men vi behöver namn och kontaktuppgifter för att kunna publicera. 

Mejla ditt bidrag till: inkorgen@aftonbladet.se

Eller skicka till: Aftonbladet Inkorgen, 105 18 Stockholm

Läs mer