Därför har skjutningarna minskat för andra året i rad
De dödliga, gängrelaterade skjutningarna har blivit en av de mest brännande samhällsfrågorna. För andra året i rad minskar de i antal och experter talar om ett trendbrott.
– Men det är inga stora kriminalpolitiska reformer som ligger bakom det här, säger kriminologen Sven Granath.
För två år sedan sattes ett nattsvart rekord. Under 2022 mördades 62 personer i skjutningar, fler än någonsin tidigare i Sverige. Samma år noterade polisen 391 skjutningar och därtill skadades 107 människor i skottlossningar.
Den dystra statistiken kan ses som en logisk fortsättning på en uppåtgående våldstrend som pågått sedan början av 2010-talet. Men så här i backspegeln kanske också som en kulmen.
– Det har skett ett trendbrott gällande skjutningar totalt sett. Det var en minskning även 2023 men då var det ingen stor minskning i dödsoffer. Nu är det en minskning som är mer substantiell, i alla fall om man jämför med de första åren på 2020-talet, säger Sven Granath.
Han är kriminolog och arbetar till vardags på Polismyndigheten, men har en tillfällig tjänst som lektor på Stockholms universitet.
Antalet skjutningar har det gångna året minskat med mer än en tredjedel jämfört med rekordåret 2022 och på samma sätt är det med antalet personer som dödats i skjutvapenvåldet.
Riktigt anmärkningsvärd är utvecklingen gällande antalet skadade, som har halverats. Dessutom har antalet sprängdåd minskat, från 149 i fjol till 113.
– Då är din fråga kanske hur man ska förklara det här? säger Sven Granath retoriskt.
Först och främst:
– Polisen har gjort vad de ska helt enkelt. Det vill säga man har gripit dem som har begått brotten och förhindrat brotten innan de har skett.
Det låter självklart, varför gjorde man inte det tidigare?
– Jag tror att det behövde samlas upp kunskap på det här området. Gängvåldet på den här höga nivån är ändå ett ganska nytt fenomen och nu har man successivt förbättrat metoderna. Man har prioriterat den här brottsligheten mer också.
Sven Granath nämner också att polisen har fått nya verktyg genom möjlighet till exempelvis hemlig avlyssning utan att det föreligger någon konkret brottsmisstanke.
Riksdagspartierna har de senaste åren tävlat i att lägga fram hårda lagförslag för att utöka polisens befogenheter och skärpa straffen för dem som planerar och utför gängrelaterade våldsbrott.
Denna kursändring av den svenska kriminalpolitiken har dock ännu haft liten effekt på brottsligheten, enligt Sven Granath.
– Det är inga stora kriminalpolitiska reformer som ligger bakom det här och inga stora juridiska förändringar, för de har inte hunnit verka.
En reform som Sven Granath dock tror har gett effekt är den successiva höjning av minimistraffet för grovt vapenbrott som skett sedan 2018, och som bland annat innebär automatisk häktning vid misstanke om brott.
– Annars är det traditionella polisiära metoder som man har vässat, säger han.
Här handlar det om att gripa och lagföra personer som ligger bakom gängvåldet, men också om beslag av vapen. Med fler gängmedlemmar i fängelse minskar såväl antalet kvalificerade utförare som antalet måltavlor.
– Det finns förmodligen en trötthet i miljön också. I en Brårapport som kom nyligen har man intervjuat personer och där säger man att statusen på våldsutförandet har sjunkit, säger Sven Granath, som fortsätter:
– Det är troligen för att det utförs av yngre, mindre kompetenta personer. Våldet utförs på ett brutalare, mindre genomtänkt sätt och då blir det ett avståndstagande från dem som kanske är mer luttrade.
Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet och expert på gängrelaterad brottslighet, instämmer i att polisens arbete har gett effekt.
– När man förhindrar brott och dessutom lagför många har det en avkylande effekt. Varje stoppad skjutning kan bli flera stoppade skjutningar, för vi vet att risken för mer våld ökar ungefär fyra gånger efter en skjutning, säger han.
Och inför nästa år, kommer den nedåtgående trenden att hålla i sig?
– Nja… säger Manne Gerell.
– Jag hoppas att det kommer att fortsätta att gå ner. Men vi har en väldigt stor minskning och jag tror inte att vi kommer att se så stora minskningar igen. Förhoppningsvis ligger vi kvar på den här nivån, men det kan gå ner lite eller upp lite.
Sven Granath är möjligen aningen mer optimistisk:
– Jag vet faktiskt inte hur det ser ut med vapenbeslagen 2024, i och med att jag inte sitter i polishuset just nu. Men ja, vi kanske kan få se en minskning, under förutsättning att man fortsätter ligga på en hög nivå i uppklaringen och att man fortsätter att öka vapenbeslagen.
Helt klart att antalet skjutningar har minskat, vilket är väldigt bra, men sett till antalet dödsskjutningar så ser det ut att vara på ungefär samma nivå som vi legat på sedan 2017. Vad jag stör mig på är att 2022 ofta anges som referenspunkt, vilket är dåligt då det årets antal dödsskjutningar är en utliggare, och därför orimlig att dra slutsatser av. Sett till antalet sprängningar så är det färre än 2023, men fler än 2018, 2020, 2021 och 2022 – d v s trumfat enbart av två år sedan statistik började föras. Så visst, minskning jämfört med 2023, men >30 fler än 2022.
“Däremot sprängs det utav bara helvete!”
Kriminologer som tidigare har skrikigt att hårdare straff inte fungerar vägrar erkänna hårdare straff har fungerat. Kvacksalveri.
Både Iran och Ryssland har fått prioritera om sin hybridkrigsföringsbudget, så det blir mindre beställt riktat kaos och mer generellt stökande med elkablar och dylikt nu framöver.
DN suger på kriminalpolitik. De har noll kompetens på området, och vinklar alla möjligheter de får.
Svårt att öka från höjderna vi har haft, lite som att påstå att elpriserna är bra när det kostar 5kr per khw för att det inte äe 10kr.
Missledande rubrik av en missledande nyhetsorganisation.
Så vi kunde alltså minska våldet utan att föra igenom alla dessa stasi-lagar som förts igenom det senaste, allt som krävdes var att polisen skärpte sig och började göra sitt jobb.. Vem hade kunnat ana? Inte sweddit iaf.
Han heter Granat, lol!
> – Det är inga stora kriminalpolitiska reformer som ligger bakom det här och inga stora juridiska förändringar, för de har inte hunnit verka.
Vissa juridiska förändringar har ju trätt i kraft. Hur vet han att detta inte haft effekt?
Som den gången när skjutningar slutade i ett område i Sverige för att en person i centralafrikanska republiken hade ringt ett samtal på sin satellitelefon.
Ammunition har också gått upp i pris kanske det är därför
Är det inte bara att en falang har tagit över nu i dessa områden och att konkurrensen är död? Finns ingen att skjuta.
Värt att vara lite skeptisk till svenska kriminologer, det är i praktiken inte en grupp som faktiskt genomför riktig forskning och dom verkar ju haft fel i årtionden. Enligt Socialstyrelsen görs inte effektutverderingar över huvud taget inom denna vetenskapsgren, så dom kommer med åsikter och förslag men inte en enda är kontrollerad av andra.
14 comments
Därför har skjutningarna minskat för andra året i rad
De dödliga, gängrelaterade skjutningarna har blivit en av de mest brännande samhällsfrågorna. För andra året i rad minskar de i antal och experter talar om ett trendbrott.
– Men det är inga stora kriminalpolitiska reformer som ligger bakom det här, säger kriminologen Sven Granath.
För två år sedan sattes ett nattsvart rekord. Under 2022 mördades 62 personer i skjutningar, fler än någonsin tidigare i Sverige. Samma år noterade polisen 391 skjutningar och därtill skadades 107 människor i skottlossningar.
Den dystra statistiken kan ses som en logisk fortsättning på en uppåtgående våldstrend som pågått sedan början av 2010-talet. Men så här i backspegeln kanske också som en kulmen.
– Det har skett ett trendbrott gällande skjutningar totalt sett. Det var en minskning även 2023 men då var det ingen stor minskning i dödsoffer. Nu är det en minskning som är mer substantiell, i alla fall om man jämför med de första åren på 2020-talet, säger Sven Granath.
Han är kriminolog och arbetar till vardags på Polismyndigheten, men har en tillfällig tjänst som lektor på Stockholms universitet.
Antalet skjutningar har det gångna året minskat med mer än en tredjedel jämfört med rekordåret 2022 och på samma sätt är det med antalet personer som dödats i skjutvapenvåldet.
Graf
https://imgur.com/a/2YFxAho
Riktigt anmärkningsvärd är utvecklingen gällande antalet skadade, som har halverats. Dessutom har antalet sprängdåd minskat, från 149 i fjol till 113.
– Då är din fråga kanske hur man ska förklara det här? säger Sven Granath retoriskt.
Först och främst:
– Polisen har gjort vad de ska helt enkelt. Det vill säga man har gripit dem som har begått brotten och förhindrat brotten innan de har skett.
Det låter självklart, varför gjorde man inte det tidigare?
– Jag tror att det behövde samlas upp kunskap på det här området. Gängvåldet på den här höga nivån är ändå ett ganska nytt fenomen och nu har man successivt förbättrat metoderna. Man har prioriterat den här brottsligheten mer också.
Sven Granath nämner också att polisen har fått nya verktyg genom möjlighet till exempelvis hemlig avlyssning utan att det föreligger någon konkret brottsmisstanke.
Riksdagspartierna har de senaste åren tävlat i att lägga fram hårda lagförslag för att utöka polisens befogenheter och skärpa straffen för dem som planerar och utför gängrelaterade våldsbrott.
Denna kursändring av den svenska kriminalpolitiken har dock ännu haft liten effekt på brottsligheten, enligt Sven Granath.
– Det är inga stora kriminalpolitiska reformer som ligger bakom det här och inga stora juridiska förändringar, för de har inte hunnit verka.
En reform som Sven Granath dock tror har gett effekt är den successiva höjning av minimistraffet för grovt vapenbrott som skett sedan 2018, och som bland annat innebär automatisk häktning vid misstanke om brott.
– Annars är det traditionella polisiära metoder som man har vässat, säger han.
Här handlar det om att gripa och lagföra personer som ligger bakom gängvåldet, men också om beslag av vapen. Med fler gängmedlemmar i fängelse minskar såväl antalet kvalificerade utförare som antalet måltavlor.
– Det finns förmodligen en trötthet i miljön också. I en Brårapport som kom nyligen har man intervjuat personer och där säger man att statusen på våldsutförandet har sjunkit, säger Sven Granath, som fortsätter:
– Det är troligen för att det utförs av yngre, mindre kompetenta personer. Våldet utförs på ett brutalare, mindre genomtänkt sätt och då blir det ett avståndstagande från dem som kanske är mer luttrade.
Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet och expert på gängrelaterad brottslighet, instämmer i att polisens arbete har gett effekt.
– När man förhindrar brott och dessutom lagför många har det en avkylande effekt. Varje stoppad skjutning kan bli flera stoppade skjutningar, för vi vet att risken för mer våld ökar ungefär fyra gånger efter en skjutning, säger han.
Och inför nästa år, kommer den nedåtgående trenden att hålla i sig?
– Nja… säger Manne Gerell.
– Jag hoppas att det kommer att fortsätta att gå ner. Men vi har en väldigt stor minskning och jag tror inte att vi kommer att se så stora minskningar igen. Förhoppningsvis ligger vi kvar på den här nivån, men det kan gå ner lite eller upp lite.
Sven Granath är möjligen aningen mer optimistisk:
– Jag vet faktiskt inte hur det ser ut med vapenbeslagen 2024, i och med att jag inte sitter i polishuset just nu. Men ja, vi kanske kan få se en minskning, under förutsättning att man fortsätter ligga på en hög nivå i uppklaringen och att man fortsätter att öka vapenbeslagen.
Helt klart att antalet skjutningar har minskat, vilket är väldigt bra, men sett till antalet dödsskjutningar så ser det ut att vara på ungefär samma nivå som vi legat på sedan 2017. Vad jag stör mig på är att 2022 ofta anges som referenspunkt, vilket är dåligt då det årets antal dödsskjutningar är en utliggare, och därför orimlig att dra slutsatser av. Sett till antalet sprängningar så är det färre än 2023, men fler än 2018, 2020, 2021 och 2022 – d v s trumfat enbart av två år sedan statistik började föras. Så visst, minskning jämfört med 2023, men >30 fler än 2022.
“Däremot sprängs det utav bara helvete!”
Kriminologer som tidigare har skrikigt att hårdare straff inte fungerar vägrar erkänna hårdare straff har fungerat. Kvacksalveri.
Både Iran och Ryssland har fått prioritera om sin hybridkrigsföringsbudget, så det blir mindre beställt riktat kaos och mer generellt stökande med elkablar och dylikt nu framöver.
DN suger på kriminalpolitik. De har noll kompetens på området, och vinklar alla möjligheter de får.
Svårt att öka från höjderna vi har haft, lite som att påstå att elpriserna är bra när det kostar 5kr per khw för att det inte äe 10kr.
Missledande rubrik av en missledande nyhetsorganisation.
Så vi kunde alltså minska våldet utan att föra igenom alla dessa stasi-lagar som förts igenom det senaste, allt som krävdes var att polisen skärpte sig och började göra sitt jobb.. Vem hade kunnat ana? Inte sweddit iaf.
Han heter Granat, lol!
> – Det är inga stora kriminalpolitiska reformer som ligger bakom det här och inga stora juridiska förändringar, för de har inte hunnit verka.
Vissa juridiska förändringar har ju trätt i kraft. Hur vet han att detta inte haft effekt?
Som den gången när skjutningar slutade i ett område i Sverige för att en person i centralafrikanska republiken hade ringt ett samtal på sin satellitelefon.
Ammunition har också gått upp i pris kanske det är därför
Är det inte bara att en falang har tagit över nu i dessa områden och att konkurrensen är död? Finns ingen att skjuta.
Värt att vara lite skeptisk till svenska kriminologer, det är i praktiken inte en grupp som faktiskt genomför riktig forskning och dom verkar ju haft fel i årtionden. Enligt Socialstyrelsen görs inte effektutverderingar över huvud taget inom denna vetenskapsgren, så dom kommer med åsikter och förslag men inte en enda är kontrollerad av andra.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-3-24.pdf#page=17
Comments are closed.