Demokratin är under hot även i Sverige

Debattörerna: Vi får inte dras in i samma destruktiva spiral som USA

DEBATT. När Trumpanhängare stormade Kapitolium den 6 januari 2021, chockades världen. Här såg vi hur lögner, misstro och en försvagad demokratisk kultur ledde till direkta angrepp mot demokratins kärna. Men det vore ett misstag att tro att detta bara är ett amerikanskt problem.

Också i Sverige ser vi hur auktoritära tendenser och polarisering frodas. Den svenska demokratin är en av världens stabilaste. Men med stormningen av Kapitolium i minnet måste även vi våga fråga oss: Hur länge kan vi ta den för given? 

 

Demokratins förfall börjar sällan med stora, dramatiska händelser. Det börjar med små sprickor. När retoriken hårdnar, institutioner ifrågasätts och människor vänder ryggen åt det offentliga samtalet, växer de sig allt större. 

Vi är sedan länge inne i en period av global demokratisk nedgång. Det så kallade supervalåret 2024 befäste den tyvärr den trenden.

Enligt V-Dem-institutets rapport fortsatte utvecklingen mot mer autokratiska styren i världen, med 42 länder som uppvisade en pågående sådan utveckling under 2023. Detta mönster fortsatte in i 2024, där hälften av de drygt 60 länder som höll nationella val befann sig i en demokratisk tillbakagång.

35 länder uppvisade en försämring vad gäller fria och rättvisa val, vilket var en fördubbling jämfört med de senaste fyra åren. 2024 präglades också av ökad polarisering och spridning av desinformation, särskilt med hjälp av AI och sociala medier. Detta fenomen var särskilt märkbart i stora demokratier som USA och Indien.

 

Även i Sverige ser vi hur auktoritära idéer normaliseras. Retorik som underminerar förtroendet för demokratin blir allt vanligare.

Politiska angrepp mot journalister som stämplas som “motståndare” är inte längre något som bara hörs från extremister – det kommer från ledande politiker.  Vi ser också hur polariseringen i samhället växer.

Sociala medier har blivit plattformar där desinformation och hat sprids snabbare än någonsin. Falska nyheter får fotfäste, inte minst bland människor som redan känner sig svikna av samhället. 

Det svenska civilsamhället har länge varit en stark kraft för demokrati. Fackföreningar, idrottsföreningar, folkhögskolor, studieförbund och andra organisationer har byggt broar mellan människor från olika bakgrunder.

De har också gett marginaliserade grupper en röst och en möjlighet att påverka samhället.

Men i dag hotas civilsamhället av både minskat engagemang och politiska angrepp.

När statliga anslag skärs ner och organisationer som värnar om mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling ifrågasätts eller stämplas som “aktivistiska”, är det ett tydligt tecken på att något håller på att gå fel.

 

Om vi vill motverka auktoritära tendenser måste vi stärka dessa organisationer – inte underminera dem. Civilsamhället är den plats där vi möts, lär oss samarbeta och bygger tillit. Utan ett starkt civilsamhälle står demokratin på en bräcklig grund.

Vi kan inte låta Sverige dras in i samma destruktiva spiral som vi ser i USA. För att skydda demokratin krävs att vi handlar – nu. 

Därför har vi tre löften som vi, som samhälle, behöver uppfylla tillsammans. Vi uppmanar alla från höger till vänster att skriva under på dem.

 

Stärka civilsamhället och föreningslivet: Vi lovar verka för att på alla sätt stödja och värna organisationer som skapar mötesplatser och bygger broar mellan människor. Ett levande civilsamhälle är den bästa försäkringen mot splittring och misstro.  Avvisa auktoritära tendenser: Vi lovar att stå upp mot alla försök att underminera oberoende medier, domstolar och andra demokratiska institutioner. Oavsett politisk färg ska vi aldrig acceptera retorik som förminskar demokratins grundpelare.  Motverka desinformation och polarisering: Vi lovar att sprida fakta, föra respektfulla samtal och stå upp mot hat och lögner – både på sociala medier och i vardagen. Demokratin kräver att vi alla tar ansvar för det offentliga samtalet.

 

Trump och stormningen av Kapitolium var en väckarklocka. Men hotet mot demokratin är globalt – och Sverige är inte immunt. Om vi ska försvara vår demokrati måste vi göra det tillsammans, över partigränser och samhällsnivåer. 

För demokratin är inte självklar. Den är vår att försvara.

Ulrica Schenström, chef tankesmedjan Fores
Johan Sjölander, chef tankesmedjan Tiden
Cecilia Malmström, fd EU kommissionär
Jan Scherman, producent filmen ”Make democracy great again”
Anna Ekström, fd utbildningsminister
Jesper Bengtsson, chefredaktör Dagens arena
Maria Arkeby, biträdande chef Tankesmedjan Tiden
(Debattörerna är medlemmar i Tisdagsklubben, ett initiativ av och med röster som spänner från arbetarrörelsen till den kristdemokratiska rörelsen)

 

arrow Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTASå skriver du en debattartikel

Läs mer