Hamide Jafari, 29, ringde myndigheterna – i tre dagar.
Först på fredagen kom två poliser hem till henne med beskedet:
Maken Ali Mohammed Jafari, 31, mördades på Risbergska.
– Jag ringer till hans telefon, och den är fortfarande på, säger Hamide.
Skräcken inifrån skolan: ”Kommer jag komma hem till barnen”
Hamide Jafari vill gärna att Expressen publicerar mannens bild, men vill inte själv vara med, hon är rädd.
Foto: SVEN LINDWALL
Ali Jafari var en väldigt snäll person som älskade sin familj, säger hustrun Hamide Jafari.
Foto: SVEN LINDWALL
Ali Mohammed Jafari pluggade på Risbergska. Han skulle bli lokalvårdare för att försörja sin familj. I tisdags gick han till skolan och hon väntade hem honom vid 17.30.
Som vanligt.
– Men den dagen kom han inte. Vid nio anmälde jag det till polisen, säger Hamide Jafari.
Efter det bombarderade hon polisen och akuten med samtal. Hon besökte till och med polishuset och förklarade vem hon var – förgäves. Inga svar.
– Jag väntade i tre dagar. ”Vänta” sa de. Men jag kan inte vänta, min man är ju försvunnen.
– I fredags klockan 16 kom de hem till mig. En kvinna och en man. De bara tog in mig i sovrummet: ”Din man har dött”. Jag sa till dem: ”Ni får berätta detta för mina barn”.
Parets båda barn, åtta och elva år, är otröstliga.
– De ligger i sängen och tittar på en bild på sin pappa och gråter.
Familjen hyllar Ali Mohammad Jafari på minnesplatsen vid Risbergska i Örebro.
Foto: SVEN LINDWALL
Nu är de rädda för vad som ska hända med familjen och oroar sig för sin mamma som just nu utbildar sig till vårdbiträde och läser svenska.
– De säger: ”Du får inte plugga mer, pappa är död, du får inte dö också”, säger Hamide Jafari.
Både Hamide och Ali kommer från Afghanistan. De träffades och gifte sig där. Men på grund av situationen flydde de, först till Iran, sedan till Sverige.
– Jag kommer från ett krig. Jag vet inte vad jag ska göra i framtiden.
”Vad hände den dagen?”
Ännu har det inte sjunkit in att maken är död.
– Det känns som att han ska komma hem igen. När barnen kom från skolan gick vi och handlade på Lidl så tänkte vi: Han är hemma nu. Vi såg att hans skor inte stod vid dörren, men vi letade ändå efter honom, här hemma.
Massmordet i Örebro har satt skräck i både Hamide och hennes vänner.
– Många kom och hälsade på mig i går. Men de sa: Vi kommer inte till begravningen. För det kanske är någon som kommer och skjuter, säger Hamide Jafari som bett polisen om hjälp med beskydd men inte har fått något svar.
Hon har fortfarande många frågor till polisen, som anhörig till ett av dödsoffren i Sveriges värsta dåd någonsin. Polisen har mannens telefon. Hon ringer till den och signalerna går fortfarande fram. Men ovissheten är total.
– Jag vill veta: Vad hände den dagen? Vad hände med min man? Vad ska jag säga till hans familj och till våra barn?