“Statskontoret är en av Sveriges äldsta myndigheter, grundad 1680 under kung Karl XI:s regeringstid. Den arbetar med att analysera, utvärdera och följa upp hur den offentliga förvaltningen fungerar.
Ett av uppdragen är att främja statliga myndigheters arbete mot korruption. Om två månader ska Statskontoret redovisa en lägesbild till regeringen.
DN kan i dag avslöja att myndighetens generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren i januari i år anställde en person till en hög chefstjänst på ett sätt som står i strid med vad de själva lär ut till andra myndigheter.
Det handlar om en visstidsanställning som administrativ chef, en befattning direkt underställd generaldirektören med placering i myndighetens ledningsgrupp.
Valet föll på Staffan Johansson, en person som både generaldirektören och Statskontorets personalspecialist tidigare arbetat på samma arbetsplats med.
Den 17 januari inleds rekryteringen med att Statskontoret informerar om den lediga anställningen. Men annonsen publiceras bara på ett enda ställe: under fem dagar på Statskontorets anslagstavla bakom receptionen inne på myndighetens kontor. Det sker samtidigt som Statskontoret uppmanar alla sina anställda att arbeta hemifrån på grund av coronapandemin. Väldigt få personer har alltså kunnat ta del av annonsen eftersom myndighetens kontor enligt uppgift till DN i princip var tomt.
Bara en person söker anställningen: Staffan Johansson, som fram tills nyligen var enhetschef på Arbetsförmedlingen. Annelie Roswall Ljunggren och Staffan Johansson arbetade båda på finansdepartementet under en period år 2016 – hon som statssekreterare, han i en tjänstemannaroll med ansvar för frågor som rör god statsförvaltning.
DN:s granskning visar att Annelie Roswall Ljunggren tar kontakt med Staffan Johansson på sms redan den 11 januari – en vecka innan annonsen publiceras på anslagstavlan.
”Hej Staffan och god fortsättning! Jag vill gärna komma i kontakt med dig, passar det dig någon gång under morgondagen?”
Dagen efter följer ett 23 minuter långt samtal mellan de båda, enligt loggdata från telefonen. Annelie Roswall Ljunggren säger att syftet med samtalet var att fråga om han var intresserad av anställningen.
– Jag tipsar honom om att det här jobbet kommer komma ut, säger hon.
I statlig sektor ställs betydligt högre krav på rekryteringar än i privat sektor. Myndigheter är enligt lag skyldiga att rekrytera medarbetare utifrån bedömning av sakliga grunder som ”förtjänst och skicklighet” i en öppen process. Principen bygger på att staten ska anställa de skickligaste personerna. Syftet är att minska risken för korruption.
Men chefsanställningen på Statskontoret annonseras varken hos Arbetsförmedlingen eller på myndighetens egna intranät, vilket brukar vara praxis vid statliga rekryteringar. Inte heller under rubriken ”Lediga jobb” på Statskontorets hemsida. Enda sättet att ta del av annonsen var alltså att besöka myndighetens kontor och titta på anslagstavlan de fem dagar den satt uppe. Staffan Johansson får ändå information om anställningen direkt från generaldirektören.
Två timmar innan annonsen publiceras på anslagstavlan tar Annelie Roswall Ljunggrens kollega kontakt med Staffan Johansson på sms: ”Hej Staffan! Hoppas att allt är bra med dig. Jag undrar om du skulle kunna skicka din mejladress till mig så att jag kan skicka annonsen till dig. Vi har tänkt lägga upp den på anslagstavlan idag”.
Kollegan, som har titeln personalspecialist, har också jobbat på samma arbetsplats som Staffan Johansson. De känner varandra från en anställning på Försvarsmakten.
Annelie Roswall Ljunggren försvarar rekryteringen med att hon har försökt vara smidig och löst en besvärlig situation som uppstått när den förra administrativa chefen sade upp sig.
– Jag ville försöka hitta en tillfällig men snabb lösning. Hade inte det här fungerat hade vi fått gå vidare med att försöka göra ett avrop och upphandla en interimschef.
Vad är poängen med att annonsera en tjänst på en anslagstavla som hänger på ett kontor som i princip var stängt?
– Stängt var det inte. Men jag förstår din poäng. Det var pandemi och de flesta jobbade hemma. Men det här är den typen av anslagstavla myndigheter har. Det är det som är minimikravet i de här bestämmelserna.
Hörde du av dig till någon annan person förutom Staffan?
– Nej det gjorde jag inte. Men hade jag kommit på eller fått tips om någon mer hade jag såklart hört av mig till fler.”
[Forsättning i underkommentar]
Fyfan vad Nepotism är gött!
Detta har skett på mer eller mindre alla arbetsplatser jag har arbetat på. Det är extremt vanligt helt enkelt. Ny chef? Helt plötsligt kommer det 3-5 nya kollegor som chefen har arbetat med tidigare. Som medarbetare är det svårt att veta varför dessa rekryterats istället för andra sökande och ännu svårare att ifrågasätta.
Kanske det är fråga om det klassiska problemet i svenskan att *mot* kan misstolkas?
Numera rekommenderas väl att man istället använder *emot* för att sådana där missförstånd inte ska uppstå.
Låt mig för diskussionens skull uttrycka en viss förståelse för situationen. Det här är ett tidsbegränsat uppdrag på förekommen anledning. Hade jag varit GD så hade jag:
1. Tagit fram en plan för en långsiktig rekrytering. Kompetensinventering, avtal med eventuell bemanningspartner om utformning av rekryteringsprocessen, osv osv.
2. För att den planen ska hinna verkställas med kvalité, fort som sjutton löst en interimschef till billigast och snabbast möjliga kostnad, inkl ‘ring en kompis’.
Dvs. Jag förstår att man handlade snabbt och effektivt, under förutsättning att det är för att man vill låta en öppen, kvalitetssäkrad, långsiktig rekrytering ske utan tidspress.
Detta sker typ i alla offentliga sektorer känns det som. På universitetet när Professorn ska leta efter en doktorand kan annonsen publiceras typ 24 december till 31 december på ett ställe i stort sätt bara en förvald person vet om.
Sverige är genomkorrupt, alla som säger annat är helt clueless
Jag har alltid reagerat på att man ska ha “kontakter” för att få jobb. Folk säger det som om det vore helt normalt, särskilt HR-folk verkar tycka att det är viktigt utifrån min erfarenhet.
Det är relativt vanligt förekommande. Vet minst ett exempel när en GD direkt rekryterat en direkt underställd chef från sin tidigare arbetsplats. Men det sker givetsvis på alla nivåer.
Rulla fram giljotinen?
”Det finns ingen lag som specificerar hur lediga statliga anställningar ska utannonseras, bara att myndigheten ska informera om det ”på något lämpligt sätt”.
Om detta inte är ett olämpligt sätt vad är då?
Vad blir konsekvenserna? Inga.
Den uppenbara bristen att tjänsten inte utannonserats innebär ju att alla tror att han enbart fått tjänsten utifrån sina kontakter. Dumt skött, och taskigt mot den rekryterade som börjar sin nya tjänst med skriverier i media. Man blir ju matt av att en chef på myndighet inte har bättre koll på hur det bör skötas, och eventuella konsekvenser av att fuska lite för att få till en snabb anställning.
Stockholmsbyråkratin i ett nötskal
Hela ledningen på CEVT (bilmärket som Volvo och Geely skapade ihop) är iprincip enbart gamla Saab anställda som anställde varandra när firman grundades. Vilket har gjort att CEVT är typ Saab, bara under ett annat varumärke.
Vänta tills ni tittar på SIDA…
Där går jobben i arv genom familjen.
Nepotism i Sverige är EXTREMT utbrett.
Tillit är underskattat när det gäller att driva en verksamhet, jag har ingenting emot sånt här ifall personen ifråga är kompetent.
Hon borde få sparken direkt och Staffan kan glömma sin nya tjänst.
Det vore det enda rätta men vi vet alla det kommer aldrig att ske.
Nepotism, den lagliga formen av korruption
När det gäller Sverige, så är detta absolut inget nytt och genomsyrar alla nivåer inom Sveriges ekonomi. Mer förvånande att vi låtsas som att det här är en nyhet, kanske vi har alla varit så vana med det att folk har helt enkelt inte reflekterat.
Det händer lite här i USA men för det mesta så är du anställd baserat på dina meriter och förmågor: så glad att jag inte bor i Sverige längre.
Jag menar, det här är ju knappats ovanligt. Varken i offentliga eller privata sektorn. Av vad jag lärt mig när det gäller chefs positioner och liknande så har de andra cheferna i 95% av fallen redan någon tilltänkt person. Men de måste ändå lägga ut tjänsten för andra att söka den.
Får man betalt av staten bör annonsens finnas på ams kan tyckas.
Folk är förvånade? Hela vår offentliga sektor är genomkorrupt samt all deras administration. Det är där alla skattepengar förskingras. Inte på babbar eller pundare….
Efter den uppenbara korruption gällande Herman Sundqvist och Skogsförvaltningen, så är detta inte förvånande. Snarare förvånad att det upptäcktes öht.
Jag arbetar statligt sen en tid tillbaka efter många år i näringslivet.
Nyligen skulle kontraktet för ett par tidsbegränsade tjänster förlängas och behövde därför utlysas på nytt. Annonsen formulerades så specifikt att de enda som kunde uppfylla kraven var de som redan utfört samma arbetsuppgifter. De enda som sökte var därför givetvis endast de som redan hade tjänsterna .
En sak som slog mig när jag började mitt jobb var den energi folk lägger ner på att rättfärdiga att man kringgår lagar och regler.
En annan sak som slog mig var allt skitsnack bakom ryggen på folk. I vart och vartannat möte hör jag saker som “hen är värdelös”, “hen tror hen är så jävla bra fast det är hen inte”, “passa dig för hen” etc. Flera av cheferna verkar dessutom lynniga och oberäkneliga.
Som jämförelse sågs regelefterlevnad som självklart i de företag jag arbetat i. Dessutom var skitsnackandet obefintligt och cheferna var i nästan alltid bra och trevliga.
Varför är jag inte förvånad?
Nepotism torde vara väldigt vanligt uppenbarligen.
Sen har vi “välgörenhetsorganisationer” (sida och svenska institutet) som fortsatt skickar pengar till Putte högst upp i “republiken” ryssland.
Men Sverige är inte det minsta korrupt?🤣
26 comments
“Statskontoret är en av Sveriges äldsta myndigheter, grundad 1680 under kung Karl XI:s regeringstid. Den arbetar med att analysera, utvärdera och följa upp hur den offentliga förvaltningen fungerar.
Ett av uppdragen är att främja statliga myndigheters arbete mot korruption. Om två månader ska Statskontoret redovisa en lägesbild till regeringen.
DN kan i dag avslöja att myndighetens generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren i januari i år anställde en person till en hög chefstjänst på ett sätt som står i strid med vad de själva lär ut till andra myndigheter.
Det handlar om en visstidsanställning som administrativ chef, en befattning direkt underställd generaldirektören med placering i myndighetens ledningsgrupp.
Valet föll på Staffan Johansson, en person som både generaldirektören och Statskontorets personalspecialist tidigare arbetat på samma arbetsplats med.
Den 17 januari inleds rekryteringen med att Statskontoret informerar om den lediga anställningen. Men annonsen publiceras bara på ett enda ställe: under fem dagar på Statskontorets anslagstavla bakom receptionen inne på myndighetens kontor. Det sker samtidigt som Statskontoret uppmanar alla sina anställda att arbeta hemifrån på grund av coronapandemin. Väldigt få personer har alltså kunnat ta del av annonsen eftersom myndighetens kontor enligt uppgift till DN i princip var tomt.
Bara en person söker anställningen: Staffan Johansson, som fram tills nyligen var enhetschef på Arbetsförmedlingen. Annelie Roswall Ljunggren och Staffan Johansson arbetade båda på finansdepartementet under en period år 2016 – hon som statssekreterare, han i en tjänstemannaroll med ansvar för frågor som rör god statsförvaltning.
DN:s granskning visar att Annelie Roswall Ljunggren tar kontakt med Staffan Johansson på sms redan den 11 januari – en vecka innan annonsen publiceras på anslagstavlan.
”Hej Staffan och god fortsättning! Jag vill gärna komma i kontakt med dig, passar det dig någon gång under morgondagen?”
[Sms 11 januari 2022](https://cached-images.bonnier.news/swift/bilder/mly/b993811b-73cb-4ae0-8f22-3e7d14391dfd.jpeg?interpolation=lanczos-none&downsize=750:*&output-quality=60)
Dagen efter följer ett 23 minuter långt samtal mellan de båda, enligt loggdata från telefonen. Annelie Roswall Ljunggren säger att syftet med samtalet var att fråga om han var intresserad av anställningen.
– Jag tipsar honom om att det här jobbet kommer komma ut, säger hon.
I statlig sektor ställs betydligt högre krav på rekryteringar än i privat sektor. Myndigheter är enligt lag skyldiga att rekrytera medarbetare utifrån bedömning av sakliga grunder som ”förtjänst och skicklighet” i en öppen process. Principen bygger på att staten ska anställa de skickligaste personerna. Syftet är att minska risken för korruption.
Men chefsanställningen på Statskontoret annonseras varken hos Arbetsförmedlingen eller på myndighetens egna intranät, vilket brukar vara praxis vid statliga rekryteringar. Inte heller under rubriken ”Lediga jobb” på Statskontorets hemsida. Enda sättet att ta del av annonsen var alltså att besöka myndighetens kontor och titta på anslagstavlan de fem dagar den satt uppe. Staffan Johansson får ändå information om anställningen direkt från generaldirektören.
Två timmar innan annonsen publiceras på anslagstavlan tar Annelie Roswall Ljunggrens kollega kontakt med Staffan Johansson på sms: ”Hej Staffan! Hoppas att allt är bra med dig. Jag undrar om du skulle kunna skicka din mejladress till mig så att jag kan skicka annonsen till dig. Vi har tänkt lägga upp den på anslagstavlan idag”.
[Sms 17 januari 2022](https://cached-images.bonnier.news/swift/bilder/mly/a013a14b-bb68-4756-a97e-4eea697ebec6.jpeg?interpolation=lanczos-none&downsize=750:*&output-quality=60)
Kollegan, som har titeln personalspecialist, har också jobbat på samma arbetsplats som Staffan Johansson. De känner varandra från en anställning på Försvarsmakten.
En stund senare skickar Staffan Johansson ett nytt sms till personalspecialisten: ”Ska bli en spännande resa det här”. Personalspecialisten svarar att de kommer missa varandra eftersom hon ska gå på föräldraledighet. Vid tidpunkten har annonsen inte ens publicerats på anslagstavlan. Ingen annan har haft möjlighet att se annonsen eller söka tjänsten.
[Sms 17 januari 2022](https://cached-images.bonnier.news/swift/bilder/mly/968c8cf3-16d5-464f-909c-b850430e3c96.jpeg?interpolation=lanczos-none&downsize=750:*&output-)
Annelie Roswall Ljunggren försvarar rekryteringen med att hon har försökt vara smidig och löst en besvärlig situation som uppstått när den förra administrativa chefen sade upp sig.
– Jag ville försöka hitta en tillfällig men snabb lösning. Hade inte det här fungerat hade vi fått gå vidare med att försöka göra ett avrop och upphandla en interimschef.
Vad är poängen med att annonsera en tjänst på en anslagstavla som hänger på ett kontor som i princip var stängt?
– Stängt var det inte. Men jag förstår din poäng. Det var pandemi och de flesta jobbade hemma. Men det här är den typen av anslagstavla myndigheter har. Det är det som är minimikravet i de här bestämmelserna.
Hörde du av dig till någon annan person förutom Staffan?
– Nej det gjorde jag inte. Men hade jag kommit på eller fått tips om någon mer hade jag såklart hört av mig till fler.”
[Forsättning i underkommentar]
Fyfan vad Nepotism är gött!
Detta har skett på mer eller mindre alla arbetsplatser jag har arbetat på. Det är extremt vanligt helt enkelt. Ny chef? Helt plötsligt kommer det 3-5 nya kollegor som chefen har arbetat med tidigare. Som medarbetare är det svårt att veta varför dessa rekryterats istället för andra sökande och ännu svårare att ifrågasätta.
Kanske det är fråga om det klassiska problemet i svenskan att *mot* kan misstolkas?
Numera rekommenderas väl att man istället använder *emot* för att sådana där missförstånd inte ska uppstå.
Låt mig för diskussionens skull uttrycka en viss förståelse för situationen. Det här är ett tidsbegränsat uppdrag på förekommen anledning. Hade jag varit GD så hade jag:
1. Tagit fram en plan för en långsiktig rekrytering. Kompetensinventering, avtal med eventuell bemanningspartner om utformning av rekryteringsprocessen, osv osv.
2. För att den planen ska hinna verkställas med kvalité, fort som sjutton löst en interimschef till billigast och snabbast möjliga kostnad, inkl ‘ring en kompis’.
Dvs. Jag förstår att man handlade snabbt och effektivt, under förutsättning att det är för att man vill låta en öppen, kvalitetssäkrad, långsiktig rekrytering ske utan tidspress.
Detta sker typ i alla offentliga sektorer känns det som. På universitetet när Professorn ska leta efter en doktorand kan annonsen publiceras typ 24 december till 31 december på ett ställe i stort sätt bara en förvald person vet om.
Sverige är genomkorrupt, alla som säger annat är helt clueless
Jag har alltid reagerat på att man ska ha “kontakter” för att få jobb. Folk säger det som om det vore helt normalt, särskilt HR-folk verkar tycka att det är viktigt utifrån min erfarenhet.
Det är relativt vanligt förekommande. Vet minst ett exempel när en GD direkt rekryterat en direkt underställd chef från sin tidigare arbetsplats. Men det sker givetsvis på alla nivåer.
Rulla fram giljotinen?
”Det finns ingen lag som specificerar hur lediga statliga anställningar ska utannonseras, bara att myndigheten ska informera om det ”på något lämpligt sätt”.
Om detta inte är ett olämpligt sätt vad är då?
Vad blir konsekvenserna? Inga.
Den uppenbara bristen att tjänsten inte utannonserats innebär ju att alla tror att han enbart fått tjänsten utifrån sina kontakter. Dumt skött, och taskigt mot den rekryterade som börjar sin nya tjänst med skriverier i media. Man blir ju matt av att en chef på myndighet inte har bättre koll på hur det bör skötas, och eventuella konsekvenser av att fuska lite för att få till en snabb anställning.
Stockholmsbyråkratin i ett nötskal
Hela ledningen på CEVT (bilmärket som Volvo och Geely skapade ihop) är iprincip enbart gamla Saab anställda som anställde varandra när firman grundades. Vilket har gjort att CEVT är typ Saab, bara under ett annat varumärke.
Vänta tills ni tittar på SIDA…
Där går jobben i arv genom familjen.
Nepotism i Sverige är EXTREMT utbrett.
Tillit är underskattat när det gäller att driva en verksamhet, jag har ingenting emot sånt här ifall personen ifråga är kompetent.
Hon borde få sparken direkt och Staffan kan glömma sin nya tjänst.
Det vore det enda rätta men vi vet alla det kommer aldrig att ske.
Nepotism, den lagliga formen av korruption
När det gäller Sverige, så är detta absolut inget nytt och genomsyrar alla nivåer inom Sveriges ekonomi. Mer förvånande att vi låtsas som att det här är en nyhet, kanske vi har alla varit så vana med det att folk har helt enkelt inte reflekterat.
Det händer lite här i USA men för det mesta så är du anställd baserat på dina meriter och förmågor: så glad att jag inte bor i Sverige längre.
Jag menar, det här är ju knappats ovanligt. Varken i offentliga eller privata sektorn. Av vad jag lärt mig när det gäller chefs positioner och liknande så har de andra cheferna i 95% av fallen redan någon tilltänkt person. Men de måste ändå lägga ut tjänsten för andra att söka den.
Får man betalt av staten bör annonsens finnas på ams kan tyckas.
Folk är förvånade? Hela vår offentliga sektor är genomkorrupt samt all deras administration. Det är där alla skattepengar förskingras. Inte på babbar eller pundare….
Efter den uppenbara korruption gällande Herman Sundqvist och Skogsförvaltningen, så är detta inte förvånande. Snarare förvånad att det upptäcktes öht.
Jag arbetar statligt sen en tid tillbaka efter många år i näringslivet.
Nyligen skulle kontraktet för ett par tidsbegränsade tjänster förlängas och behövde därför utlysas på nytt. Annonsen formulerades så specifikt att de enda som kunde uppfylla kraven var de som redan utfört samma arbetsuppgifter. De enda som sökte var därför givetvis endast de som redan hade tjänsterna .
En sak som slog mig när jag började mitt jobb var den energi folk lägger ner på att rättfärdiga att man kringgår lagar och regler.
En annan sak som slog mig var allt skitsnack bakom ryggen på folk. I vart och vartannat möte hör jag saker som “hen är värdelös”, “hen tror hen är så jävla bra fast det är hen inte”, “passa dig för hen” etc. Flera av cheferna verkar dessutom lynniga och oberäkneliga.
Som jämförelse sågs regelefterlevnad som självklart i de företag jag arbetat i. Dessutom var skitsnackandet obefintligt och cheferna var i nästan alltid bra och trevliga.
Varför är jag inte förvånad?
Nepotism torde vara väldigt vanligt uppenbarligen.
Sen har vi “välgörenhetsorganisationer” (sida och svenska institutet) som fortsatt skickar pengar till Putte högst upp i “republiken” ryssland.
Men Sverige är inte det minsta korrupt?🤣