Du svarar inte på frågan om Sverige är viktigare än livet – Kristianstadsbladet

Svar till tidigare skribent som kritiserar Gay Glans.

Istället staplar du invektiv som “nyttiga idioter”, “manus skrivna i Kreml”, och “Ryssland föregångsland”. Du tillskriver mig dessutom åsikter jag aldrig uttryckt. Var har jag påstått att vi inte ska göra motstånd – inklusive sabotage eller väpnad kamp mot en ockupant? Det jag skriver är att katastrofen kan avvärjas på andra sätt än genom kärnvapen och maximal eldkraft.

Jag vidhåller: Det är värre för mina barn och barnbarn att vara döda än att leva under ockupation –oavsett om ockupanten är Ryssland eller Nazityskland. Den som lever kan göra motstånd på andra sätt. Visst, motstånd kostar liv, men långt färre än de 100 miljoner som dog under första och andra världskriget.

Ett par exempel: Jag är tämligen övertygad om att många danska mödrar var tacksamma att Danmark slapp en lång militär konfrontation vid den tyska ockupationen 1940. Genom ett underjordiskt motstånd, sabotage, strejker och mord på tyska officerare och kollaboratörer band man upp stora truppenheter och försvagade ockupationsmakten. Under kriget dog cirka 6 000 danskar, oerhört mycket färre än om Danmark hade fört en långvarig militär konfrontation med Tyskland. (Notera att den danska regeringen samarbetade med tyskarna fram till 1943, innan motståndet eskalerade.)

När Norge 1905 ville bryta sig ur den förhatliga unionen med Sverige, mobiliserade Sverige 100 000 man för att krossa deras frihetssträvan. Förutom att de svenska krigshetsarna möttes av ett enat norskt motstånd, ställde det svenska folket sig på Norges sida. De mobiliserade svenska soldaterna var ovilliga att invadera Norge. Fackföreningar organiserade strejker och demonstrationer, man hotade med generalstrejk. Solidariteten mellan det norska och svenska folket tvingade krigshetsarna i Sverige till demobilisering och Norge fick sin frihet. Exemplet visar att dödandet kan minimeras – och ibland helt undvikas.

Den nuvarande upprustningshysterin leder oss i motsatt riktning: mot ett fruktansvärt blodbad, där inte ens Magdalena Andersson utesluter kärnvapen. Men inte bara det, klimatkrisen som kräver drastiska åtgärder för att undvika den ultimata klimatkatastrofen, lär bli oundviklig. Men det är en aspekt som helt saknas i upprustningsivrarnas tankevärld. Tvärtom ger de krigsmakten allt friare händer att trotsa miljölagar och stoppa viktiga klimatsatsningar.

Unos analys av det ryska folket är oroande, då den tangerar en rasbiologisk föreställning. Att framställa ryssar som av naturen onda, omöjliga att ingå avtal med, eftersom de personifierar ondskan, är farligt lik Hitlers analys av den ”ryske bolsjeviken”. Det är inte det ryska folket som är problemet, utan de makthavare och imperiebyggare som för krig. Därför tror jag att motståndet mot kriget också måste inkludera det ryska folket – inte fjärma oss från dem.

Gay Glans