I december 2001 ställde Argentina in betalningarna på utlandslån till ett värde av närmare 100 miljarder dollar.
Krisen skakade finansmarknaderna, de juridiska turerna fortsatte i åratal och Argentina var länge en paria på de internationella finansmarknaderna.
Ryssland är på väg dit. Staten har lån i utländsk valuta, huvudsakligen i dollar, till ett värde av 40 miljarder dollar.
Men vad värre är: ryska storföretag och banker har utlandslån till ett värde av över 105 miljarder dollar – eller nära tre gånger statens utlandsskuld. Enbart gasjätten Gazprom har utestående obligationer i dollar till ett värde av 25 miljarder dollar, enligt nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning.
Om betalningarna ställs in på hela den summan kommer effekten sprida sig på världens finansmarknader, med följder som i dag är svåra att överblicka.
Inställda betalningar kan få följder som i dag är svåra att överblicka
Långivarna i väst består till stor del av stora kapitalförvaltare som försäkringsbolag, pensionsfonder och andra finansiella institutioner. Innan kriget ansågs deras investeringar i ryska obligationer som trygga. Det beror på att Ryssland har en låg statsskuld, en stor valutareserv och gör enorma vinster på export av olja och gas.
Kriget och sanktionerna som följde, ändrade på det över en natt. Sanktionerna och de ryska åtgärderna mot dem gör det svårt att över huvud taget föra över räntebetalningar – i varje fall i dollar – till de utländska långivarna.
Till detta kommer att utländska företag till stor del har lämnat Ryssland, ekonomin är på väg att krascha och en hyperinflation kan inte uteslutas.
Värdet på ryska obligationer, vare sig de är utgivna av staten eller av störföretagen, har därför fallit som stenar.
Obligationer ges ut och köps och säljs sedan på en andrahandsmarknad där priset bestäms av hur lång löptid som finns kvar, hur stor risken är och vilken ränta innehavaren får.
Ett obligationslån från den ryska staten som förfaller nästa år, var några dagar innan invasionen värd ungefär 105 procent av det nominella värdet. Med andra ord, varje dollar i obligationen var värd en dollar och fem cent.
Nu, i mitten av mars, är den värd runt 22 cent per dollar – ett fall på 80 procent och en svidande förlust för den som köpte den för en månad sedan. Priset är en följd av att placerare runt om i världen räknar med att Ryssland kommer att ställa in betalningarna på sina lån.
Robert Boije, chefsekonom på statliga banken SBAB.
Robert Boije, chefsekonom på statliga banken SBAB. Foto: Erik Ardelius
Robert Boije, chefsekonom på statliga banken SBAB är övertygad om att en betalningsinställelse, en ”default” som det heter internationellt, står för dörren.
– Ja, absolut. Det är bara en fråga om när den kommer, säger han.
– Det måste hända något radikalt med kriget och med sanktionerna för att det inte ska ske, tillägger han.
Men vad som händer därefter är en annan fråga. De som sitter på obligationerna tar en smäll, men de har också motparter som kan påverkas.
Kommer en ”default” fortplanta sig i det finansiella systemet?
– Det är det här som är den stora frågan, säger Boije.
Han tar Lehman Brothers, investmentbanken som kraschade 2008 och vars fall fick finanskrisen att explodera, som exempel.
– Man trodde inte att fallet skulle få sådana spridningseffekter. Det var samma sak med den statsskuldkris som kom efteråt. Det var främst ett problem i ett antal sydeuropeiska länder, men den fick ändå väldiga spridningseffekter, säger han.
– Vilka är det som drabbas i nästa led – det är det som vi inte har kunskap om, fortsätter Boije.
Samtidigt understryker Boije att världen har förändrats sedan finanskrisen. Det internationella finansiella regelverket, i synnerhet för bankerna, har skärpts rejält och de är betydligt bättre kapitaliserade än då. Dessutom går centralbankerna numera in tidigare för att stötta vid en kris.
– Det talar för att vi inte kommer att se lika stora problem som då i det finansiella systemet som helhet, säger Robert Boije.
Det spår även Internationella valutafonden, IMF, som lät meddela i helgen att bankernas exponering mot ryska risker inte innebar en systemrisk.
Nice, kul med annat än business as usual
Kul att de giriga idioterna som lånat ut till Ryssland drar ner oss andra i fallet
Har man lite koll på hur ekonomin gått på senaste kan man ganska lätt se att det förr eller senare kommer bli en rejäl krasch, oavsett vad Ryssland sysslar med. Hur har inflationen sätt ut de senaste 30 åren? Hur såg det ut efter Covid? Är det någon som tror på “evig tillväxt”? Men klart, vi behöver ju någon att skylla på, vore ju helt absurt att ta ansvar för sina egna handlingar, skyller vi på Ryssland nu så kan vi fortsätta i exakt samma bana efter kraschen!
Hade inte Evergreen skulder som riskerade att förfalla upp till 300 miljarder dollar? Det var ett himla liv om det men sen försvann det. Någon som vet vad som hände med det?
Ah ja då lever man väll igenom en till finanskris. Inte mycket man kan göra.
6 comments
I december 2001 ställde Argentina in betalningarna på utlandslån till ett värde av närmare 100 miljarder dollar.
Krisen skakade finansmarknaderna, de juridiska turerna fortsatte i åratal och Argentina var länge en paria på de internationella finansmarknaderna.
Ryssland är på väg dit. Staten har lån i utländsk valuta, huvudsakligen i dollar, till ett värde av 40 miljarder dollar.
Men vad värre är: ryska storföretag och banker har utlandslån till ett värde av över 105 miljarder dollar – eller nära tre gånger statens utlandsskuld. Enbart gasjätten Gazprom har utestående obligationer i dollar till ett värde av 25 miljarder dollar, enligt nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning.
Om betalningarna ställs in på hela den summan kommer effekten sprida sig på världens finansmarknader, med följder som i dag är svåra att överblicka.
Inställda betalningar kan få följder som i dag är svåra att överblicka
Långivarna i väst består till stor del av stora kapitalförvaltare som försäkringsbolag, pensionsfonder och andra finansiella institutioner. Innan kriget ansågs deras investeringar i ryska obligationer som trygga. Det beror på att Ryssland har en låg statsskuld, en stor valutareserv och gör enorma vinster på export av olja och gas.
Kriget och sanktionerna som följde, ändrade på det över en natt. Sanktionerna och de ryska åtgärderna mot dem gör det svårt att över huvud taget föra över räntebetalningar – i varje fall i dollar – till de utländska långivarna.
Till detta kommer att utländska företag till stor del har lämnat Ryssland, ekonomin är på väg att krascha och en hyperinflation kan inte uteslutas.
Värdet på ryska obligationer, vare sig de är utgivna av staten eller av störföretagen, har därför fallit som stenar.
Obligationer ges ut och köps och säljs sedan på en andrahandsmarknad där priset bestäms av hur lång löptid som finns kvar, hur stor risken är och vilken ränta innehavaren får.
Ett obligationslån från den ryska staten som förfaller nästa år, var några dagar innan invasionen värd ungefär 105 procent av det nominella värdet. Med andra ord, varje dollar i obligationen var värd en dollar och fem cent.
Nu, i mitten av mars, är den värd runt 22 cent per dollar – ett fall på 80 procent och en svidande förlust för den som köpte den för en månad sedan. Priset är en följd av att placerare runt om i världen räknar med att Ryssland kommer att ställa in betalningarna på sina lån.
Robert Boije, chefsekonom på statliga banken SBAB.
Robert Boije, chefsekonom på statliga banken SBAB. Foto: Erik Ardelius
Robert Boije, chefsekonom på statliga banken SBAB är övertygad om att en betalningsinställelse, en ”default” som det heter internationellt, står för dörren.
– Ja, absolut. Det är bara en fråga om när den kommer, säger han.
– Det måste hända något radikalt med kriget och med sanktionerna för att det inte ska ske, tillägger han.
Men vad som händer därefter är en annan fråga. De som sitter på obligationerna tar en smäll, men de har också motparter som kan påverkas.
Kommer en ”default” fortplanta sig i det finansiella systemet?
– Det är det här som är den stora frågan, säger Boije.
Han tar Lehman Brothers, investmentbanken som kraschade 2008 och vars fall fick finanskrisen att explodera, som exempel.
– Man trodde inte att fallet skulle få sådana spridningseffekter. Det var samma sak med den statsskuldkris som kom efteråt. Det var främst ett problem i ett antal sydeuropeiska länder, men den fick ändå väldiga spridningseffekter, säger han.
– Vilka är det som drabbas i nästa led – det är det som vi inte har kunskap om, fortsätter Boije.
Samtidigt understryker Boije att världen har förändrats sedan finanskrisen. Det internationella finansiella regelverket, i synnerhet för bankerna, har skärpts rejält och de är betydligt bättre kapitaliserade än då. Dessutom går centralbankerna numera in tidigare för att stötta vid en kris.
– Det talar för att vi inte kommer att se lika stora problem som då i det finansiella systemet som helhet, säger Robert Boije.
Det spår även Internationella valutafonden, IMF, som lät meddela i helgen att bankernas exponering mot ryska risker inte innebar en systemrisk.
Nice, kul med annat än business as usual
Kul att de giriga idioterna som lånat ut till Ryssland drar ner oss andra i fallet
Har man lite koll på hur ekonomin gått på senaste kan man ganska lätt se att det förr eller senare kommer bli en rejäl krasch, oavsett vad Ryssland sysslar med. Hur har inflationen sätt ut de senaste 30 åren? Hur såg det ut efter Covid? Är det någon som tror på “evig tillväxt”? Men klart, vi behöver ju någon att skylla på, vore ju helt absurt att ta ansvar för sina egna handlingar, skyller vi på Ryssland nu så kan vi fortsätta i exakt samma bana efter kraschen!
Hade inte Evergreen skulder som riskerade att förfalla upp till 300 miljarder dollar? Det var ett himla liv om det men sen försvann det. Någon som vet vad som hände med det?
Ah ja då lever man väll igenom en till finanskris. Inte mycket man kan göra.