Det är tragiskt hur äldreomsorgen i Sverige fungerar både på en politisk nivå, biståndsnivå, och på utförarsidan.

Jag jobbar som biståndshandläggare inom äldreomsorgen och funderar på att byta jobb för att vi varje månad får strängare riktlinjer om att vi måste strama åt vilka insatser vi beviljar våra äldre ytterligare, eftersom budgeten inte räcker. Detta innebär i sin tur att hemtjänsten knappt får tid att utföra insatser och inte hinner tillgodose de äldres behov, för att vi på kommunen tvingas (och uppmuntras) att dra ner på tiderna, för att få budgeten att gå ihop.

När en person beviljas vård- och omsorgsboende (den dyraste insatsen, som vi är ytterst restriktiva med) innebär det att personen verkligen har bedömts ha ett behov av omvårdnad dygnet runt. Jag är alltid glad när jag lyckas få igenom att någon får flytta till ett särskilt boende eftersom jag tror att den äldre äntligen ska få den omsorg hen behöver.

Sedan ser jag sånna här artiklar, och blir så otroligt upprörd över hur lite de som arbetar med äldre bryr sig om dem. Menar inte att alla anställda på boenden och hemtjänsten är så, men tyvärr är det för många med den inställningen. Det är sjukt att verksamhetenschefen för Vardaga sitter och försvarar sig i artikeln nedan, och hävdar att allt skett enligt rutiner, när det helt klart brustit rejält. Även sjukt att man försöker tysta ner problemet och medarbetare förbjudits från att prata om saken.

Är så trött på att äldreomsorgen prioriteras så lågt. Låga löner och stram budget för äldreomsorgen leder till att arbete inom äldreomsorg ses som ett lågstatusjobb. Detta leder i sin till att många som aldrig borde jobba med äldre jobbar där, vilket leder till att våra äldre vanvårdas.

Ursäkta ett rörigt inlägg. Jag har bara länge gått runt med frustration över äldreomsorgen och behöver ventilera lite.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VzB3L6/vardagas-svar-fullt-naturligt-med-fluglarver-i-sar

by TheSilverWasp

28 comments
  1. Bra att detta uppmärksammas. Har sett det med egna ögon. Fy fan säger jag, man ska inte bli gammal i det här landet

  2. Tänk om man inte fortsatte sänka skatten år efter år efter år? Då hade det funnits budget.

  3. Jag håller med. Men som alla offentligfinansierade verksamheter handlar det om politiska prioriteringar. Samma med sjukhusen. Man lägger en alldeles för otillräcklig budget för sjukhusen, sen klagar man på att sjukhusen i linje med sina uppdrag “överskrider budgeten” och lägger drakoniska besparingskrav år efter år.

    Det enda man inte tittar på är självklart chefernas löner och korrupta sidoverksamheter med privata intressen. Samt skatteunderlaget, men det får man inte prata om för det är kommunism.

  4. Jag har jobbat både inom hemtjänst och äldreboende samt har en mamma som varit USKA inom äldreomsorgen i över 20år. Hon har sett hur det gick från trevliga boenden där boendenas röster blir hörda (dom betalar även för för hyra, mat etc) till att budgeten på boendena stramas åt så pass att uskorna byts ut mot outbildade vårdbiträden, boendena får inte önska mat t.ex, och uskor som är stressade som bara den. Tänk er själva man är två på en avdelning med 12 dementa som behöver passning. Samt ska ena kollegan fixa frukost/lunch/middag. Sen ska vissa ha mediciner vid en tid, ena ramlar och slår sig så man måste ringa SSK eller ambulans. Medans chefer sitter och stramar åt mer och mer.

    Det måste ske en ändring.

  5. Jobbade på demensboende under en sommar. Aldrig igen. Personal va tvungna att dricka upp sin kopp kaffe och tjöta skit och visa varandra bilder på nån sommarklänning innan de ville hjälpa de äldre som ej kan gå själva för att kissa. De som faktiskt jobbade var sönderstressade och dränkta i svett medan de andra bara satt på sina äckliga arslen och sa “nej men gumman ta det lugnt! Sätt dig med mobilen en stund och varva ner!” Vi fick inte ens använda mobilerna under arbetstid.

    En dag då jag kom till avdelningen hade dom isolerat en dement kvinna då hon skrämde de andra och sa till mig att låta kvinnan vara. Dom hade alltså “stängt ner” halva avdelningen och där fick hon stå och skrika helt ensam tills jag började jobba. Jag sket såklart i det och efter att ha pratat med henne i bara 5-10 minuter va hon lugnare och hon satte sig bland de andra och drack kaffe. Därefter fick jag ansvaret att prata med alla som va ledsna eller upprörda för de andra saknade uppenbarligen förmågan att prata med nån annan än kärringpersonalen.

    Jag lärde mig några ord persiska då en långtidsboende hade glömt all svenska och hon va livrädd för allt och alla. Ingen hade försökt kommunicera med henne och därför slogs hon och skrek så fort dom kom in i hennes rum för att sköta hennes hygien. Personalen varnade mig för henne, hon var våldsam och oberäknelig. Okej.
    Jag va inne i hennes rum, blev nästan slagen en gång. Jag behöll ögonkontakt och log mot henne, tog hennes hand och sa hej på hennes språk. Efter det slutade hon inte kolla på mig och hon höll mig så hårt i handen. Hennes ansiktsuttryck hade ändrats från ilska och rädsla till en så rar och ömsint blick. Blir så jävla ledsen när jag tänker på henne. Det var så lätt att få henne att känna sig lite trygg.

    Skriver inte detta för att skryta eller whatever folk kan få för sig utan för att visa hur lätt det kan vara om man bara är lite medmänsklig. Hade vissa guldkorn till kollegor (tre), men tyvärr många som ej visade en uns av medmänsklighet eller förståelse. Enhetschefen blev såklart meddelad och jag hoppas hon gjorde något åt detta. Jag stod inte ut med dessa fruktansvärda kärringar till kollegor så jag ville ej förnya anställningen. Hoppas de hamnar på ett likadant demensboende om några år. Jaja rant over, förlåt!

  6. Såg i något inlägg här på Reddit att de ibland inte får duscha mer än en gång per vecka. Nästan rikslarm på den alltså. Jag LEVER för mina dagliga duschar/bad, dom får hoppas att jag är bra borta i huvudet om dom vill börja köra den skiten med mig 👊

  7. Jag jobbade på hemtjänsten för många år sen, var riktigt trevligt, brukade ofta ta min fika hos tanterna och gubbarna för att höra deras gamla historier istället för med kollegorna. Så tråkigt att det inte funkar så längre. Man märkte att gamlingarna älskade att ha någon att babbla och dricka kaffe med.

  8. Hej TS!
    Tack!
    Vill bara säga det!
    Tack för att du finns i systemet och bryr dig!

    Det är helt sjukt, hade en förälder i systemet och det var ett helvete varje dag!
    Gick åt många timmar per vecka att fixa till det som egentligen borde vara klart och ingå. Lyckade byta till ett mindre stiftelsestyrt boende och blev bättre, men då var det typ försent…

    Så tack från en som vet!
    Kämpa så länge du kan och prata med politiker, gör det jobbigt för de, det är de som kan ändra beslutet!

    Ta med tråkiga och äckliga historier, de vill oftast inte höra det, men de borde det!

    Lycka till!

    Och tack!

  9. Kan intyga att det är uselt på äldreboenden. Mamma har jobbat där 20+ år här i kommunen (södra Stockholm) och det är tufft..

  10. En annan aspekt är att allt färre äldre bor på äldreboenden utan den vägledande principen har varit att äldre ska kunna bo kvar i sitt hem och få vård där. Det finns en fin tanke med detta och bör såklart vara ett alternativ för äldre som ändå klarar sig ganska bra själva, men det bidrar i praktiken till en hög grad av ofrivillig isolering och ensamhet för många äldre och det är heller inte särskilt mycket omsorgsminuter om man säger så. Hemtjänstens korta besök är otillräckliga jämfört med det stöd som erbjuds på ett äldreboende.

    Jag tror vi måste förstå att vi behöver höja skatteuttaget för att kunna finansiera en värdig äldreomsorg i framtiden. Det handlar om det faktum att personalkostnaderna i omsorgen måste följa den allmänna löneutvecklingen i samhället, samtidigt som arbetet till sin natur är svårt att effektivisera: en undersköterska kan inte ta hand om fler äldre bara för att tiden går och andra branscher blir mer produktiva.

    Detta är vad ekonomer kallar *Baumols kostnadssjuka*, och den drabbar särskilt personalintensiva välfärdstjänster som äldreomsorg. När vi kombinerar denna effekt med en åldrande befolkning där allt fler behöver omsorg, blir slutsatsen att vi behöver antingen acceptera höjda skatter eller en kraftigt försämrad kvalitet i äldreomsorgen. Det finns helt enkelt ingen magisk lösning som ger oss mer för mindre pengar i detta fall.

  11. Jag kan bara instämma. Det är för jäkligt. Äldre är de svagaste i samhället och har ofta svårt att tala för sig och bevaka sina egna intressen, pga demens, afasi, förvirring eller allmänt dålig hälsa som gör att de inte orkar bråka om saker. Det utnyttjar kommunerna till max.

  12. Kapitalismens offer. Starta bolag, fixa lokal, anlita så få samt så billig personal som möjligt. Ta sedan in så många brukare som möjligt och sen rullar pengarna in. 👍🏻

  13. Har många i släkten inklusive mig själv som jobbar inom äldreomsorgen, och de flesta av oss tycker samma sak på jobbet, och det är det att det finns ingen struktur, dålig kommunikation och alldeles för lite ansvarstagande. Har pratat med chefen om det här men det alltid bara “känn ingen press över det”. Det fungerar inte i längden.

  14. Tacka Ryssland. På grund av deras militärpolitik måste Europa rusta upp igen, dit kommer pengarna gå närmsta fem åren. Tacka Ryssland.

  15. Började jobba i hemtjänsten för 2 månader sedan. Problemet är oftast att vi är för lite personal. Jag har 30+ insatser per dag, har många dagar inte ens hunnit ta min rast då jag prioriterar att göra mitt arbete och ta min tid med de äldre.

  16. Vad kan vi göra för att lösa dessa problem?

  17. Ett exempel från förr, som jag undrar om det ens förekommer idag.
    Uppvuxen i ett vårdsläkte. Dvs större delen av familjen en generation uppåt jobbade i vården på något sätt. Som palt var traditionen att vi firade dagen före midsommar på äldreboendet, tillsammans med övriga familjer då som jobbade där. Det var ett eget centralkök, köksbiträdena ordnade kakbuffé och tårta. De som inte orkade sitta i rullstol körde de ut i sina sängar till midsommarstången. Alla som kunde deltog i ringdans, och det fanns en gubbe med dragspel som spelade på varenda firande runtom i trakten under många år. Det var lite mer flytande mellan yrkeslivet och privatlivet, på gott och ont. Ur många avseenden bidrog det definitivt till att humanisera vården och de boende

  18. Oavsett hur tragiskt varje enskilt fall kan vara, är det en matematisk omöjlighet att ordna äldreomsorg av bra kvalitet.

    Anta att genomsnittslönen i Sverige är 40k per månad och att en människa arbetar i 40 år under sin livstid. Denna kommer då att ha tjänat ca 20 miljoner, varav runt hälften tillfaller staten i form av skatt.

    10 miljoner ska därför räcka för allt staten (inkl kommun och region) gör för en medborgare under hela livet. Inte bara dagis, skola, eventuellt universitet, bidrag och sjukvård, men även infrastruktur, rättsväsendet, försvaret m fl.

    Med tanke på att en plats på äldreboende [kostar uppemot 1 miljon per år](https://web.archive.org/web/20210210175423/https://karlstad.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Ekonomi-och-budget/Budget/Sa-mycket-kostar-det/) är det uppenbart att budgeten bränns alldeles för snabbt.

    Jag har heller ingen bra lösning på problemet, och såvitt jag vet finns inget land i västvärlden som har lyckats med detta särskilt mycket bättre än Sverige.

  19. Jag överväger seriöst eutanasi som ett bättre alternativ än äldrevård när det blir dags. Vem fan vill torteras i 10-20 år?

  20. Politiska eliten skiter ju i svenska folket och de äldre. Pengar finns ju till Ukraina och Sveriges militär. Bankerna har ju trollat fram betalmedel genom tangentborden i många årtionden nu va, så handlar enkom om att de skiter i oss. Störta regeringen och hugg huvudena av Wallenbergfamiljen så löser det sig.

  21. Jag är fan livrädd för att bli gammal i det här landet.

  22. Om ni tror att det här är illa kan ni ju bara föreställa er hur det blir när ni själva är gamla om födelsetalen fortsätter att sjunka. Om bara några årtionden kommer mer än hälften av alla svenskar att vara 65+

  23. Mamma jobbar som undersköterska, natt på demensboende. Hon är en av de som sliter som fan när andra sitter på sina ändor. 30 år i yrket, lysande arbetsprestation (enligt hennes chef), fick ingen löneförhöjning för att hon tjänar för bra (30,5 k brutto). Facket hjälpte inte. De försöker aktivt bli av med folk som har erfarenhet inom yrket för att de kostar för mycket helt enkelt.

  24. 10% av befolkningen är arbetslös. Kring 20 % bland ungdomar. Det måste gå att hitta folk. Ställ mer krav. Tror många hellre jobbar i äldreomsorgen än är hemlösa.

  25. “Vi kan inte kommentera den enskilda fallen.” Alla instanser gömmer sig bakom detta meningen och ingen ansvarar för nånting. Och under tiden folk bokstavligen ruttnar.

  26. Chefen för vardaga bryr sig inte om äldre. Hen bryr sig enbart om förtjänst och att kunna maximera sin inkomst, oftast genom att minimera utgifter. Ex genom att sänka löner, ta bort saker äldre behöver med mera.

Comments are closed.