>Allt fler ekonomistudenter saknar grundläggande kunskaper i matematik. De kan inte sådant som de borde ha lärt sig redan i grundskolan, så nu måste universitet och högskolor lägga resurser på att hjälpa dem att fylla kunskapsluckorna. Det kan få långtgående konsekvenser för Sverige på flera sätt, skriver representanter från ekonomiska utbildningar.
>Ekonomstudenternas kunskaper i matematik har blivit sämre på senare år och ett ökande antal studenter [saknar baskunskaper i matematik.](https://www.akavia.se/om-akavia/nyheter/redovisning/) Det finns studenter på företagsekonomiska utbildningar som har svårt att avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent och beräkna bråktal, och som saknar en grundläggande förståelse för matematiska prioriteringsregler. Vi har även studenter som har en dålig taluppfattning och som inte reagerar när de efter en beräkning får en andel som är större än helheten.
>Bristerna förvånar, då det handlar om grundläggande kunskaper i matematik som studenterna borde ha inhämtat redan på grundskolenivå.
>En konsekvens av detta är att universitetet och högskolor behöver satsa resurser för att ge studenterna möjlighet att komplettera sina matematikkunskaper, innan eller i samband med att de börjar sina studier. Lärosätena får inga extra resurser för dessa utbildningsinitiativ; kostnaderna måste därmed tas från de statliga medel som egentligen är avsedda för kurser på universitetsnivå.
>För studenterna själva är det faktum att de saknar grundläggande kunskaper i matematik högst problematiskt, eftersom de riskerar att inte få godkänt på kurser som är obligatoriska på de företagsekonomiska utbildningarna. Men studenternas bristande kunskaper i matematik drabbar inte bara enskilda individer; det riskerar också att få negativa konsekvenser för Sverige, på flera sätt.
>Att redovisningsekonomer och revisorer gör ett gott jobb är lika centralt för såväl välfungerande företag som ett välfungerande samhälle. Det är genom redovisning som man säkerställer att skattebetalarnas eller andra ägares medel används korrekt och effektivt.
>Bristen på redovisningskompetens i Sverige har redan medfört att visst arbete kopplat till redovisning utförs av underleverantörer utomlands. Detta kan skapa större distans till beslutsfattare och även innebära en säkerhetsrisk, då ett företags eller en offentlig organisations räkenskaper avslöjar mycket om organisationens verksamhet.
>I takt med den digitala utvecklingen blir den mänskliga förmågan att, exempelvis, intuitivt uppskatta och bedöma sannolikheter allt viktigare. Detta gäller inte enbart de som i sin yrkesroll arbetar med att producera eller granska siffror. Grundläggande matematisk förmåga är central för att möta den kunskapskris som vår ”[genomdigitaliserade värld](https://www.dn.se/kultur/lars-strannegard-nar-vi-inte-kan-lita-pa-vara-ogon-maste-utbildningen-bli-skarpare/)” i dag står mitt i, vilket Handelshögskolans rektor Lars Strannegård påtalade på DN Debatt i fjol (1/11 -24).
>Vi är inte ensamma om att se de negativa konsekvenserna av studenternas bristande matematikkunskaper. Det är ett problem även i [andra utbildningar](https://www.sverigesingenjorer.se/contentassets/d8b5c7d6ecf247e59759cb838ca5c39f/om-matematik-och-behorighet.pdf). Vi noterar dock att dessa utbildningar redan har högre statliga anslag än de samhällsvetenskapliga – dit företagsekonomi hör – vilket innebär att de företagsekonomiska utbildarna får koka soppa på en rätt mager spik, för att använda en talande bild.
Det är väl inte svårare än att de sätter matematik 4 eller 5 som krav för att läsa utbildningen. Problem löst.
Låt ChatGPT göra alla numeriska beräkningar så blir allt bra
Jag läste till ekonom, men hoppade av 2018. Nu har det gått snart 4 år sen jag hoppade av och jag ångrar ingenting.
Det är Jan Björklunds skola som har skapat detta. Alla de förändringar han och resten av alliansen gjorde, och den enorma ökningen av friskolor som hände då tack vare regeringen Reinfeldt har gjort skolan sämre än den var innan.
Högern har haft majoritet i riksdagen i mer än 18 år.
I Sverige stiftar riksdagen lagarna
För att ändra skolan krävs det ändringar av lagen.
Allting som Jan Björklund har rört måste rivas upp.
De kunde inte räkna redan på 90-talet.
En vän fick för sig att läsa ekonomi. Han fick fel på en fråga i ett prov för att han använde rätt formel för att räkna ut något, istället för att plocka det avrundade värdet ur en tabell.
Med tanke på hur många som jobbar med ekonomi som tycker det är OK att handla (konsumera, inte investera) på avbetalning så har jag insett att man sällan ska lyssna på ekonomer…
Glädjebetyg från friskolor.
Som vanligt urartar denna tråd till att “alla ekonomer är dumma i huvudet” och “det behövs inga fler ekonomer” istället för att konstruktivt diskutera ämnet.
Om man kommer in på en utbildning på högre nivå utan att uppfylla baskunskapskraven är det fel på antagningen och tidigare nivå av skolning.
De studenter som inte hänger med pga brister i kunskap får helt enkelt skaffa nödvändiga kunskaper på egen hand.
Klarar de inte av det så har de inte på utbildningen att göra till att börja med.
Gymnasiestudenter på ekonomilinjen är bokstavligt talat efterblivna. Jag känner ett fåtal ekonomer som är riktigt klipska på stokastisk matematik men dessa är förstås inte representativa. Vem som helst kan med få undantag bli antagen till ekonomiprogrammet och därefter är det ännu lättare att komma in på någon sketen grischbetingad universitetsutbildning, exempelvis företagsekonomi på SU. Att förvänta sig några snillen är fan vanvettigt och jag förstår inte hur folk är så chockade.
Är antagningsprov tillåtna enligt lag?
Finns ju lite olika sätt man kan försöka råda bot på detta. Det ena är ju att se över behörighetskraven för utbildningarna detta skulle nog dock innebära att man får göra om b kurserna i matematik på gymnasiet. Ett annat sätt är ju att sätta en matematik kurs precis i början av utbildning som sedan är spärrkurs.
Bästa är nog att försöka att rätta till orsaken till problemet istället för att försöka rätta till det efteråt. Men det blir nog krångligt oavsett.
Jag förstår inte hur de kom in på universitetet måste man inte ha godkänt i matte längre? På min tid (nu låter det som att jag är hundra år) behövde man godkänt i vissa ämnen för att kunna plugga vidare.
Detta är väl ett ickeproblem? Om de inte klarar av matten får man väl ge dom IG/U/F/- eller vad för betygssystem man numera har.
Sluta dalta, om du inte klarar kraven – välkommen till verkligheten.
Lugna ner er, allihopa. Liberalerna ändrar namnen på betygsnivåerna igen, så det här problemet kommer vara löst inom ett år eller två.
Sluuuta då att anta eleverna
Jag och min fru skrattade högt när vi läste detta. Hon är ekonom, jag ingenjör. Jag brukade hjälpa henne plugga på beräkningsuppgifter ibland. Det var inte helt ovanligt att jag fick ett annat svar än facit för att hennes läroböcker avrundade på helt vansinniga sätt (typ avrundade mitt i beräkningen, avrundade alltid uppåt etc). Så om inte ens läroböckerna kan göra rätt undrar jag hur studenterna ska kunna göra det.
Annat som frustrerade mig var att hennes lärare och läroböcker sällan vissade var formler eller tabeller kom från. De bara slängde fram någon formell eller tabel som studenterna skulle använda istället för att härleda vart den kom från. Förstår inte hur man då ska kunna förstå varför något används? Vi ingenjörer har ju också tabeller för sånt som är tradigt att räkna ut varenda gång men jag har aldrig fått en formel som jag inte också förväntas kunna härleda.
Men kan dom skilja på de, dem och dom?
Avskaffa marknadsskolan punkt
Ekonomer måste ligga pyrt till i AI samhället?
Är inte dyskalkyli lite av ett krav för att få bli ekonom?
Nu är det väldigt länge sedan jag gick i högstadiet, men jag tror lite att det är provens fel.
Man fokuserar för mycket på att man ska ha tillräckligt med poäng procentuellt för att nå upp till A, B, C, D E. Men de kollar inte om man godtyckligt har lärt sig alla del-moment. Det känns ju orimligt på att du kan klara Matten genom att få full pott på allt utom t.ex. bråkdelar där du inte har någon aning om hur du gör utan miniräknare.
Skolan bör delas upp så att dåliga elever inte förstör för normala elever.
25 comments
> DN DEBATT.
>Allt fler ekonomistudenter saknar grundläggande kunskaper i matematik. De kan inte sådant som de borde ha lärt sig redan i grundskolan, så nu måste universitet och högskolor lägga resurser på att hjälpa dem att fylla kunskapsluckorna. Det kan få långtgående konsekvenser för Sverige på flera sätt, skriver representanter från ekonomiska utbildningar.
>Ekonomstudenternas kunskaper i matematik har blivit sämre på senare år och ett ökande antal studenter [saknar baskunskaper i matematik.](https://www.akavia.se/om-akavia/nyheter/redovisning/) Det finns studenter på företagsekonomiska utbildningar som har svårt att avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent och beräkna bråktal, och som saknar en grundläggande förståelse för matematiska prioriteringsregler. Vi har även studenter som har en dålig taluppfattning och som inte reagerar när de efter en beräkning får en andel som är större än helheten.
>Bristerna förvånar, då det handlar om grundläggande kunskaper i matematik som studenterna borde ha inhämtat redan på grundskolenivå.
>En konsekvens av detta är att universitetet och högskolor behöver satsa resurser för att ge studenterna möjlighet att komplettera sina matematikkunskaper, innan eller i samband med att de börjar sina studier. Lärosätena får inga extra resurser för dessa utbildningsinitiativ; kostnaderna måste därmed tas från de statliga medel som egentligen är avsedda för kurser på universitetsnivå.
>För studenterna själva är det faktum att de saknar grundläggande kunskaper i matematik högst problematiskt, eftersom de riskerar att inte få godkänt på kurser som är obligatoriska på de företagsekonomiska utbildningarna. Men studenternas bristande kunskaper i matematik drabbar inte bara enskilda individer; det riskerar också att få negativa konsekvenser för Sverige, på flera sätt.
>Att redovisningsekonomer och revisorer gör ett gott jobb är lika centralt för såväl välfungerande företag som ett välfungerande samhälle. Det är genom redovisning som man säkerställer att skattebetalarnas eller andra ägares medel används korrekt och effektivt.
>Bristen på redovisningskompetens i Sverige har redan medfört att visst arbete kopplat till redovisning utförs av underleverantörer utomlands. Detta kan skapa större distans till beslutsfattare och även innebära en säkerhetsrisk, då ett företags eller en offentlig organisations räkenskaper avslöjar mycket om organisationens verksamhet.
>Även om utvecklingen av automatiseringsmjukvaror gör det sannolikt att det arbete som ekonomer gör [kommer att förändras](https://www.akavia.se/siteassets/04-om-akavia/rapporter/aiekonomer-och-robotcontrollers_ekonomers-framtida-arbetsmarknad.pdf) under de kommande åren kan vi inte luta oss tillbaka och sluta lära våra elever och studenter att räkna och skriva. Matematisk förståelse och förmågan att tolka och kommunicera med siffror kommer att behövas även i framtiden.
>I takt med den digitala utvecklingen blir den mänskliga förmågan att, exempelvis, intuitivt uppskatta och bedöma sannolikheter allt viktigare. Detta gäller inte enbart de som i sin yrkesroll arbetar med att producera eller granska siffror. Grundläggande matematisk förmåga är central för att möta den kunskapskris som vår ”[genomdigitaliserade värld](https://www.dn.se/kultur/lars-strannegard-nar-vi-inte-kan-lita-pa-vara-ogon-maste-utbildningen-bli-skarpare/)” i dag står mitt i, vilket Handelshögskolans rektor Lars Strannegård påtalade på DN Debatt i fjol (1/11 -24).
>Vi är inte ensamma om att se de negativa konsekvenserna av studenternas bristande matematikkunskaper. Det är ett problem även i [andra utbildningar](https://www.sverigesingenjorer.se/contentassets/d8b5c7d6ecf247e59759cb838ca5c39f/om-matematik-och-behorighet.pdf). Vi noterar dock att dessa utbildningar redan har högre statliga anslag än de samhällsvetenskapliga – dit företagsekonomi hör – vilket innebär att de företagsekonomiska utbildarna får koka soppa på en rätt mager spik, för att använda en talande bild.
Det är väl inte svårare än att de sätter matematik 4 eller 5 som krav för att läsa utbildningen. Problem löst.
Låt ChatGPT göra alla numeriska beräkningar så blir allt bra
Jag läste till ekonom, men hoppade av 2018. Nu har det gått snart 4 år sen jag hoppade av och jag ångrar ingenting.
[Inget nytt under solen](https://youtu.be/F-OgXq4Lqyw)
Är väl problemet med DEI?
Det är Jan Björklunds skola som har skapat detta. Alla de förändringar han och resten av alliansen gjorde, och den enorma ökningen av friskolor som hände då tack vare regeringen Reinfeldt har gjort skolan sämre än den var innan.
Högern har haft majoritet i riksdagen i mer än 18 år.
I Sverige stiftar riksdagen lagarna
För att ändra skolan krävs det ändringar av lagen.
Allting som Jan Björklund har rört måste rivas upp.
De kunde inte räkna redan på 90-talet.
En vän fick för sig att läsa ekonomi. Han fick fel på en fråga i ett prov för att han använde rätt formel för att räkna ut något, istället för att plocka det avrundade värdet ur en tabell.
Med tanke på hur många som jobbar med ekonomi som tycker det är OK att handla (konsumera, inte investera) på avbetalning så har jag insett att man sällan ska lyssna på ekonomer…
Glädjebetyg från friskolor.
Som vanligt urartar denna tråd till att “alla ekonomer är dumma i huvudet” och “det behövs inga fler ekonomer” istället för att konstruktivt diskutera ämnet.
Om man kommer in på en utbildning på högre nivå utan att uppfylla baskunskapskraven är det fel på antagningen och tidigare nivå av skolning.
De studenter som inte hänger med pga brister i kunskap får helt enkelt skaffa nödvändiga kunskaper på egen hand.
Klarar de inte av det så har de inte på utbildningen att göra till att börja med.
Gymnasiestudenter på ekonomilinjen är bokstavligt talat efterblivna. Jag känner ett fåtal ekonomer som är riktigt klipska på stokastisk matematik men dessa är förstås inte representativa. Vem som helst kan med få undantag bli antagen till ekonomiprogrammet och därefter är det ännu lättare att komma in på någon sketen grischbetingad universitetsutbildning, exempelvis företagsekonomi på SU. Att förvänta sig några snillen är fan vanvettigt och jag förstår inte hur folk är så chockade.
Är antagningsprov tillåtna enligt lag?
Finns ju lite olika sätt man kan försöka råda bot på detta. Det ena är ju att se över behörighetskraven för utbildningarna detta skulle nog dock innebära att man får göra om b kurserna i matematik på gymnasiet. Ett annat sätt är ju att sätta en matematik kurs precis i början av utbildning som sedan är spärrkurs.
Bästa är nog att försöka att rätta till orsaken till problemet istället för att försöka rätta till det efteråt. Men det blir nog krångligt oavsett.
Jag förstår inte hur de kom in på universitetet måste man inte ha godkänt i matte längre? På min tid (nu låter det som att jag är hundra år) behövde man godkänt i vissa ämnen för att kunna plugga vidare.
Detta är väl ett ickeproblem? Om de inte klarar av matten får man väl ge dom IG/U/F/- eller vad för betygssystem man numera har.
Sluta dalta, om du inte klarar kraven – välkommen till verkligheten.
Lugna ner er, allihopa. Liberalerna ändrar namnen på betygsnivåerna igen, så det här problemet kommer vara löst inom ett år eller två.
Sluuuta då att anta eleverna
Jag och min fru skrattade högt när vi läste detta. Hon är ekonom, jag ingenjör. Jag brukade hjälpa henne plugga på beräkningsuppgifter ibland. Det var inte helt ovanligt att jag fick ett annat svar än facit för att hennes läroböcker avrundade på helt vansinniga sätt (typ avrundade mitt i beräkningen, avrundade alltid uppåt etc). Så om inte ens läroböckerna kan göra rätt undrar jag hur studenterna ska kunna göra det.
Annat som frustrerade mig var att hennes lärare och läroböcker sällan vissade var formler eller tabeller kom från. De bara slängde fram någon formell eller tabel som studenterna skulle använda istället för att härleda vart den kom från. Förstår inte hur man då ska kunna förstå varför något används? Vi ingenjörer har ju också tabeller för sånt som är tradigt att räkna ut varenda gång men jag har aldrig fått en formel som jag inte också förväntas kunna härleda.
Men kan dom skilja på de, dem och dom?
Avskaffa marknadsskolan punkt
Ekonomer måste ligga pyrt till i AI samhället?
Är inte dyskalkyli lite av ett krav för att få bli ekonom?
Nu är det väldigt länge sedan jag gick i högstadiet, men jag tror lite att det är provens fel.
Man fokuserar för mycket på att man ska ha tillräckligt med poäng procentuellt för att nå upp till A, B, C, D E. Men de kollar inte om man godtyckligt har lärt sig alla del-moment. Det känns ju orimligt på att du kan klara Matten genom att få full pott på allt utom t.ex. bråkdelar där du inte har någon aning om hur du gör utan miniräknare.
Skolan bör delas upp så att dåliga elever inte förstör för normala elever.
Comments are closed.