En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Stenbeck är en verklighetsbaserad men fiktiv serie om den mycket kontroversiella men framgångsrika finansmannen, företagsledaren och mediepionjären Jan Stenbeck (1942–2002).
En man som bland annat förde in mobiltelefonin i Sverige och grundade Tele2, startade Sveriges första kommersiella tv-kanaler, TV3 och ZTV, lanserade gratistidningen Metro och blev huvudägare i familjeföretaget och investmentbolaget Kinnevik AB – efter en bitter arvsstrid med sina två systrar.
I serien beskrivs han via kontraster, hur han är både stark och svag. Att han är lyckad i företagsvärlden men misslyckas på hemmaplan, trots att han älskar sin fru och sina barn.
Öppna bildvisare
Mat och alkohol var Jan Stenbecks tröst. Bild: Niklas Maupoix / SVT
Men han är också orädd, han utmanar och testar alla gränser, tänjer på regler och system och kommer därför att förändra Sverige.
Eller som en ung man från Handelshögskolan beundrande säger åt Stenbeck – det är bra, du gör Sverige mer amerikanskt.
Ond och vacker
Han är väldigt hatad i Sverige, säger manusförfattaren Alex Haridi då jag får en distansintervju med honom och regissören Goran Kapetanović.
– Han är liksom ”ondskan, en ond kapitalist”, säger Haridi.
Och fortsätter med att beskriva nidbilden av Jan Stenbeck, en pajas som var kolerisk, som skällde ut folk, som åt och drack för mycket och vägde 200 kg.
Öppna bildvisare
Regissören Goran Kapetanović som tidigare regisserat bland annat serierna Knutby och Kalifat. Och manusförfattaren Alex Haridi som bland annat gjort bearbetningar på Mumin-böckerna. Bild: Eva Edsjö/SVT
Det var den här förvrängda bilden som Haridi hade då han fick frågan om han var intresserad av att göra en serie om Stenbeck utifrån Per Anderssons bok Stenbeck: En biografi.
– I början av arbetet pratade jag med min granne som är en äldre dam, hennes första reaktion var ”åh, han var så vacker!”
Haridi beskriver hur han började skratta, ingen under 60 år skulle ha den reaktionen i Sverige, avslöjar han. Men tittar man på bilder så ser man att ja, han var jättesnygg. Så hur blev den här glada människan ett slags ”monster” i folks ögon?
Kapetanovic säger i sin tur att han alltid är skeptisk då man svartmålar en person, samtidigt blev han väldigt fascinerad av hur mycket Jan Stenbeck förändrade samhället.
– För mig handlar det om ett Sverige i förändring och om en man som kommer in och rör om i grytan. Det kräver mod.
Den motvilliga kronprinsen
Serien börjar i New York i mitten av 1970-talet och då vi möter Jan Stenbeck (Jacob Oftebro) är han i toppform. Han jobbar på att få de första licenserna för mobiltelefoner och är nykär i Merrill (Zoe Boyle).
Han kommer från en överklassfamilj, men hem till Sverige åker han bara om han måste, förhållandet är stramt till den auktoritära pappan Hugo Stenbeck, som på 1930-talet var med och grundade investmentbolaget Kinnevik.
Och den unga Stenbeck irriteras också på ”regel-Sverige” – som att alla matrestauranger stänger klockan åtta på kvällen.
Öppna bildvisare
Klanen Stenbeck på den årliga jakten. Bild: Niklas Maupoix / SVT
I Sverige finns också den äldre brodern, han är vd för Kinnevik men också allvarligt sjuk, och de två systrarna Elisabeth (Julia Marko Nord) och Margareta (Malin Crépin) konspirerar för att få ut brodern från företaget.
Men det blir yngsta sonen Jan Stenbeck som tar över, som en mycket motvillig kronprins.
När Stenbeck sedan får makten i Kinnevik vänds allt upp och ner – ”skog och stål” är föråldrat, konstaterar han och skapar i stället ett medieimperium.
Serien skildrar en man som går från att vara en ung och glad guldgosse till att bli en allt mer hårdkokt affärsman, men också en man som förlöjligar folk eller kläcker cyniska kommentarer.
Öppna bildvisare
Spydiga kommentarer och utskällningar fick anställda ta emot då Jan Stenbeck blev tillräckligt irriterad. Bild: Niklas Maupoix / SVTShakespeare och grekiska gudar
Då jag talar med den norska skådespelaren Jacob Oftebro, som spelar Jan, berättar han att det var en rolig karaktär att spela men också utmanande, då han är med i nästan alla scener.
Och trots det är Stenbeck fortfarande lite av en gåta för Oftebro.
Han tycker att man kan se Jan Stenbecks liv som taget ur ett drama av Shakespeare eller Ibsen.
– Han var så hatad men också älskad och det hela blir till en historia om familjekonflikter och arv. Han fick väl aldrig den respekt som han kanske önskade sig och hade antagligen varit mycket lyckligare om han fått fortsätta jobba på Morgan Stanley, bo i New York med Merrill och deras barn, än att åka hem till Sverige och ta över Kinnevik.
Öppna bildvisare
Jan Stenbeck (Jakob Oftebro) hemma i USA med hustrun Merrill (Zoe Boyle). Bild: Niklas Maupoix
Oftebro spelar skickligt ut Stenbecks häftiga temperament, en man som kan vara glad och rolig men sedan på nolltid bli rasande arg. Själv ser Oftebro på Stenbeck som en man med två sidor.
– Så som jag uppfattat honom så tror jag att han absolut kände tillhörighet till Kinnevik, hela arvet och allt vad det innebär. Men det var finansmannen och kapitalisten Jan som insåg att företaget måste utvecklas, att man måste göra någonting annat.
Öppna bildvisare
Bild: SVT
Haridi var å sin sida fascinerad av Stenbecks komplicerade relation med både pappan och mamman, för att inte tala om bråket med systrarna. Och hur det bråket i princip kom att bli en del av de stora samhällsförändringarna i Sverige på 1970-talet.
– När Jan vill retas med sin syster slutar det med att 5 000 människor blir avskedade i en fabrik i Fagersta.
Här syftar Haridi på hur Jan Stenbeck använde Fagersta stålbruk för att intrigera ut sina systrar, en händelse som även finns skildrad i serien.
Här drar Haridi också paralleller till berättelserna om de grekiska gudarna, hur de strider, slåss och har sex med varandra och hur det sedan påverkar den lilla människan.
– Jag tycker det är så fascinerande med en familj med makt och otroliga resurser och hur deras vardagliga så att säga ”sandlådegräl” påverkar oss alla.
Språk och rötter
Till sist blir det också prat om språk. Jakob Oftebro är norrman men har de senaste åren gjort en massa filmer och serier på både danska och svenska, bland annat Drottning Margaretha, Agent Hamilton och Stockholms blodbad.
– Jag har lyssnat mycket på radio och på ljudböcker och så ska man prata språket väldigt mycket. Och språken har gett mig väldigt många jobberbjudanden, säger han glatt.
Och språk blir det även tal om med Haridi då jag frågar om bearbetningarna av Tove Janssons muminböcker.
– Ja, det kanske beror på att jag också är finländsk, säger han och ler lite finurligt.
Och då jag frågar om han kan finska byter han direkt om och berättar hur hans mamma är från södra Karelen. Och visst hör man spår av karelsk dialekt då han talar om ”mie” och sie”.