Edit:
Shit vi verkar inte leverera fler pjäser till Ukraina innan 2026? Kan vara så att vi borde stå över att producera till oss själva ett tag, även om det tar emot när Ryssland försöker spänna musklerna.
Nu har jag inte tillgång till hela artikeln, men det handlar alltså om kanonrören? Det är rätt normalt. Själva rören lär väl vara exakt samma som FH77? Borde inte vara något större problem att hitta material att byta dem då?
Ganska bra merit att det hinner bli utslitet, tyder på att konceptet Shoot-and-scoot verkar fungera bra även i modernt krig.
Dela gärna hela artikeln
Det har varit mycket snack om drönare men vad som räddade Kyiv i början av kriget var två förstärkta artilleribrigader som hölls i reserv.
Eldrör, eldrör, eldrör. Som vi väl inte längre ens tillverkar i Sverige.
Skicka allt vi har!
Som folk påpekat så är väl utslitna kanonrör oftast ett tecken på att det används flitigt. Om det är materialet som slits ut oväntat fort så hade man förväntat sig se spröda brott utan förvarning mycket tidigare.
Speciellt med tanke på hur helvetes jävla hög genomsnittlig eldgivningshastighet Ukraina har lyckats hålla. De har ju skrikit efter fler granater sedan början av kriget, för de har skjutit så mycket, så ihållande och från så många pjäser att västvärldens militärindustri inte hängt med (då den varit strukturerad för behov i form av asymmetriska krig som Iraq, Afghanistan, et.c.).
Knappt inskjutna, bara o köra på 🚀
#Nödropet från Ukraina: Archer snart utslitna
**DONBASS** I en utgrävd skyttegravsbunker, två mil bakom frontlinjen, sitter bataljonchefen Volodymyr och stirrar intensivt på en storbildsskärm. Han ser hur ett dussintal ryska soldater och längs en trädlinje stormar mot de ukrainska frontlinjepositionerna. Via komradion får han order om att hans Archers behövs precis där – ryssarna riskerar att bryta igenom och inget annat artillerisystem i närheten kan reagera lika snabbt som det svenska.
Den svenska artilleripjäsen rullar ut. Med hjälp av ukrainska drönare oskadliggörs anfallet med kirurgisk precision på blott 25 minuter. Men faran är inte över. Precis när Archer-besättningen ska förbereda sig för att återvända till sitt gömställe får en rysk drönare in en direktträff.
##Skickat åtta Archer till Ukraina
Archer är ett avancerat, självgående artillerisystem utvecklat i Sverige och är vida ansett som ett av världens bästa i sin klass. Kanonröret är monterat på ett terränggående, pansarförstärkt Volvochassi.
Systemet är konstruerat för snabb rörlighet, extrem precision och förmågan att snabbt öppna eld och omedelbart lämna eldställning, vilket anses ge det en hög överlevnadsförmåga på ett modernt slagfält.
2023 skickade Sverige åtta Archer-system till Ukraina. Tidigare i år meddelade regeringen att ytterligare 18 stycken skulle upphandlas för att senare doneras till landet, med leverans beräknad till 2026.
SvD har tidigare besökt en ukrainsk enhet som brukar Archer i östra Ukraina vid Charkivfronten, tillhörande den 45:e brigaden. De prisades då som en “maktmaskin” och lovordades för sin pricksäkerhet.
Sedan dess har de bytt brigad – och det svenska artillerisystemets hemvist har länge hållits hemligt.
Tills nu – SvD kan berätta att Archersystem i dag brukas av den 43:e brigaden, och tills nyligen opererat inne på ryskt territorium i samband med Ukrainas offensiv in i Kurskregionen.
##Dolt under trädkronor
Efter det ukrainska uttåget ur Ryssland är de nu stationerade längs Pokrovksfronten – en av krigets hetaste frontlinjer.
Vid en kommandobunker två mil från fronten, dold under ett par tjocka trädkronor, gömmer sig den svenska artilleribjässen.
Samtidigt som dova explosioner dånar i fjärran hälsar bataljonchef Volodymyr oss välkomna. Han lovordar det svenska artilleriet – enligt honom möjliggör det en typ av snabbreagerande försvar som annars inte är möjligt, och läget längs fronten skulle vara märkbart sämre ifall de inte haft Archers.
– Ryssarna har koll på de här. När de vet om att Archers skjuter på dem får de panik, säger han.
Tillsammans med besättningen berättar de hur systemet fungerar. Det första som de tar fram är en stor plåtbit, som inte alls tillhör artilleriet – utan är tillverkad i Ryssland.
27-åriga Jurij, förare som är utbildad i Sverige, tar upp den. Han berättar att den tillhörde en rysk Lancet-drönare.
– Den slog ned rakt på kanontornet för några dagar sedan, säger han.
Under det uppdraget satt han i förarhytten, och skulle just förbereda sig för att lämna avfyrningsplatsen.
– Jag hörde smällen och trodde först att vi råkat avfyra ännu ett skott. Men när datorerna visade varningstecken förstod jag att vi hade blivit träffade, säger han.
Fick dom inte extra kanonrör???!!!!???!!
Tror jag läste att andra kanoner där skjuter långt fler skott än vad som rekommenderas, antar att det är svårt att få upp produktionen på rör precis som för skotten
Och Ryssarna är helt utslitna. Snart inga stridsflyg, attackhelikoptrar, stridsvagnar och soldater. Kan inte vara många månader kvar av den Röda Armén.
13 comments
Svenskt stål biter tydligen!
Vi behöver bygga fler, och snabbare.
Edit:
Shit vi verkar inte leverera fler pjäser till Ukraina innan 2026? Kan vara så att vi borde stå över att producera till oss själva ett tag, även om det tar emot när Ryssland försöker spänna musklerna.
Nu har jag inte tillgång till hela artikeln, men det handlar alltså om kanonrören? Det är rätt normalt. Själva rören lär väl vara exakt samma som FH77? Borde inte vara något större problem att hitta material att byta dem då?
Ganska bra merit att det hinner bli utslitet, tyder på att konceptet Shoot-and-scoot verkar fungera bra även i modernt krig.
Dela gärna hela artikeln
Det har varit mycket snack om drönare men vad som räddade Kyiv i början av kriget var två förstärkta artilleribrigader som hölls i reserv.
Eldrör, eldrör, eldrör. Som vi väl inte längre ens tillverkar i Sverige.
Skicka allt vi har!
Som folk påpekat så är väl utslitna kanonrör oftast ett tecken på att det används flitigt. Om det är materialet som slits ut oväntat fort så hade man förväntat sig se spröda brott utan förvarning mycket tidigare.
Speciellt med tanke på hur helvetes jävla hög genomsnittlig eldgivningshastighet Ukraina har lyckats hålla. De har ju skrikit efter fler granater sedan början av kriget, för de har skjutit så mycket, så ihållande och från så många pjäser att västvärldens militärindustri inte hängt med (då den varit strukturerad för behov i form av asymmetriska krig som Iraq, Afghanistan, et.c.).
Knappt inskjutna, bara o köra på 🚀
#Nödropet från Ukraina: Archer snart utslitna
**DONBASS** I en utgrävd skyttegravsbunker, två mil bakom frontlinjen, sitter bataljonchefen Volodymyr och stirrar intensivt på en storbildsskärm. Han ser hur ett dussintal ryska soldater och längs en trädlinje stormar mot de ukrainska frontlinjepositionerna. Via komradion får han order om att hans Archers behövs precis där – ryssarna riskerar att bryta igenom och inget annat artillerisystem i närheten kan reagera lika snabbt som det svenska.
Den svenska artilleripjäsen rullar ut. Med hjälp av ukrainska drönare oskadliggörs anfallet med kirurgisk precision på blott 25 minuter. Men faran är inte över. Precis när Archer-besättningen ska förbereda sig för att återvända till sitt gömställe får en rysk drönare in en direktträff.
##Skickat åtta Archer till Ukraina
Archer är ett avancerat, självgående artillerisystem utvecklat i Sverige och är vida ansett som ett av världens bästa i sin klass. Kanonröret är monterat på ett terränggående, pansarförstärkt Volvochassi.
Systemet är konstruerat för snabb rörlighet, extrem precision och förmågan att snabbt öppna eld och omedelbart lämna eldställning, vilket anses ge det en hög överlevnadsförmåga på ett modernt slagfält.
2023 skickade Sverige åtta Archer-system till Ukraina. Tidigare i år meddelade regeringen att ytterligare 18 stycken skulle upphandlas för att senare doneras till landet, med leverans beräknad till 2026.
SvD har tidigare besökt en ukrainsk enhet som brukar Archer i östra Ukraina vid Charkivfronten, tillhörande den 45:e brigaden. De prisades då som en “maktmaskin” och lovordades för sin pricksäkerhet.
Sedan dess har de bytt brigad – och det svenska artillerisystemets hemvist har länge hållits hemligt.
Tills nu – SvD kan berätta att Archersystem i dag brukas av den 43:e brigaden, och tills nyligen opererat inne på ryskt territorium i samband med Ukrainas offensiv in i Kurskregionen.
##Dolt under trädkronor
Efter det ukrainska uttåget ur Ryssland är de nu stationerade längs Pokrovksfronten – en av krigets hetaste frontlinjer.
Vid en kommandobunker två mil från fronten, dold under ett par tjocka trädkronor, gömmer sig den svenska artilleribjässen.
Samtidigt som dova explosioner dånar i fjärran hälsar bataljonchef Volodymyr oss välkomna. Han lovordar det svenska artilleriet – enligt honom möjliggör det en typ av snabbreagerande försvar som annars inte är möjligt, och läget längs fronten skulle vara märkbart sämre ifall de inte haft Archers.
– Ryssarna har koll på de här. När de vet om att Archers skjuter på dem får de panik, säger han.
Tillsammans med besättningen berättar de hur systemet fungerar. Det första som de tar fram är en stor plåtbit, som inte alls tillhör artilleriet – utan är tillverkad i Ryssland.
27-åriga Jurij, förare som är utbildad i Sverige, tar upp den. Han berättar att den tillhörde en rysk Lancet-drönare.
– Den slog ned rakt på kanontornet för några dagar sedan, säger han.
Under det uppdraget satt han i förarhytten, och skulle just förbereda sig för att lämna avfyrningsplatsen.
– Jag hörde smällen och trodde först att vi råkat avfyra ännu ett skott. Men när datorerna visade varningstecken förstod jag att vi hade blivit träffade, säger han.
Fick dom inte extra kanonrör???!!!!???!!
Tror jag läste att andra kanoner där skjuter långt fler skott än vad som rekommenderas, antar att det är svårt att få upp produktionen på rör precis som för skotten
Och Ryssarna är helt utslitna. Snart inga stridsflyg, attackhelikoptrar, stridsvagnar och soldater. Kan inte vara många månader kvar av den Röda Armén.
Comments are closed.