>87-åriga Annika Hildebrand drabbades av flera cancersjukdomar och en muskelnedbrytande sjukdom som successivt förvärrade hennes livssituation. **I ett reportage i Aftonbladet, som publicerats efter hennes död, berättar hon om sitt beslut att avsluta sitt liv på egen hand – eftersom dödshjälp är förbjudet i Sverige.**
>Hon kallade det för ett “självvalt slut” och uttryckte en stark rädsla för att tvingas tillbringa sina sista dagar på sjukhus eller vårdhem mot sin vilja. Efter år av lidande och bristfällig vård sa hon att hon ville få dö på ett värdigt sätt.
>– Jag hade ställt mig naken och skrikit på Sergels torg om jag kunnat. Så förbannad är jag. Varför kan jag inte få dö på ett värdigt sätt?
>**Hildebrand ville skapa en debatt om att legalisera dödshjälp i Sverige.** Hon ville visa sitt lidande för att bidra till en förändring, säger hon i Aftonbladet.
>Trots att **en majoritet av svenskarna i dag är positiva till att utreda dödshjälp**, har samtliga regeringar – oavsett färg – konsekvent sagt nej.
>Statens medicinsk-etiska råd har länge efterlyst en utredning och i dag är det bara Socialdemokraterna och Kristdemokraterna som fortfarande motsätter sig ett sådant initiativ.
> Aktiv dödshjälp utövas idag i sju länder (Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Nya Zeeland, Canada, Spanien och Colombia)
Det är ganska sjukt att man inte ens är villiga att ens göra utredningar (som ökänt sällan leder till lagstiftning) om hur dödshjälp skulle kunna utformas.
Tror det är för att det är komplicerat och en rätt redig etik och moraldiskussion som regeringen inte pallar ta.
Drar man det långt nog så är dödshjälp försvarbart. Men när allt ska göras tydligt och regleras så slutar det vara lätt.
It is what it is. Jag lär nog också ta ättestup framför palliativ vård på äldreboende.
Att stjäla en persons frihet på detta sätt är så äckligt skamligt. Varenda person som är emot dödshjälp borde skämmas. Fy fan för er alla, oberoende av vilka motiv och anledningar ni har inbillat er styrker er ståndpunkt.
Det här är inte den komplicerade fråga folk får det till. Meeen åååhhh tänk om ngn egentligen skulle ångrat sig två veckor senare då!? Idioter, låt folk bestämma över sina egna kroppar vare sig ni håller med om deras beslut eller inte.
Edit. En person gjorde mig uppmärksam på att kanske några läsare tror jag menar alla, men ovanstående gäller de vid *sina sinnes fulla bruk*, dvs folk som har full sinnesnärvaro att kunna ta egna beslut om sin egna kropp. Eller som borde få göra det dvs.
Ett land där man hellre avslutar sitt liv än blir fånge i vår vårdapparat.
Det är förjävligt att det inte erbjuds. Det är rätt säkert att hon får dö på ett värdigt sätt på det här viset men det är aldrig 100% säkert när du gör det själv med piller utan läkartillsyn, så inte bara har hon flertalet sjukdomar som förkortar och massivt försvårar den tid hon har kvar det finns en överhängande risk att misslyckas och tappa det hon kallar för mentalt frisk.
Bara man fyllt 18 så ska det vara fritt fram sen.
Tycker det åtminstone borde ske en utredning av det hela. Man kan debattera gråzoner och ”tänk om”-situationer hur man vill men att envist göra allt för att förlänga en människas liv när man gått så långt i en obotbar sjukdom som enbart orsakar oändligt lidande känns omänskligt. Att inte ens ge dessa människor gehör är heller inte värdigt.
Vila i frid Annika. Jag tycker det är väldigt fint att hon fick avsluta sitt liv på sina villkor utan plågor.
Om inget kvarstår utom plågor, varför ska vi tvinga någon att fortsätta leva enbart för våra egna egoistiska känslor? Sorgen kommer förr eller senare, den är oundviklig. Det finns ingen anledning att förlänga någons lidande för att skjuta på sorgen.
Ingen vill vittra bort på palliativ vård.
Jag får fan inte ihop det när det kommer till varför dödshjälp är förbjudet. Det är ju mer eller mindre exakt det vi gör med våra husdjur; en varelse (husdjur eller människa) är väldigt sjukt och dess resterande liv kommer inte vara särskilt värdigt och mest bara bestå av lidande. Vad tycker vi som samhälle är rätt sätt att hantera den här situationen?
För husdjur: avliva dem, det är det humana för att rädda de från lidande. Även om inte husdjur själva kan uttrycka en vilja att dö, så tycker vi att det humana värdet i att rädda de från lidande väger så tungt att det är det rätta att göra ändå.
För en männsika som uttrycker en vilja att dö och bli räddad från lidandet: Dödshjälp är olagligt, helt uteslutet att människan ska få dö för att få räddas från lidande, det vore oetiskt.
Om man är för eller emot både avlivning och dödshjälp, visst, då är man konsekvent. Men om man är för avlivning men mot dödshjälp (vilket vårt samhälle i princip är, då det ena är både lagligt och vanligt, och det andra är olagligt) då är det är det något riktigt snett i hur man tänker, enligt mig. Hur kan man tycka att det är rätt och humant gentemot husdjur, som själva inte kan ha en åsikt, men oetiskt gentemot en medmänniska som aktivt uttrycket en vilja att dö för att slippa lidande?
Såg mamma ruttna bort i cancer. När hon fick reda på att hon var döende så var sista tiden i livet hon var rädd för, inte döden.
Hon dog så jävla ovärdigt.
Jag kanske inte fick välja att komma till denna existens men jag skall banne mig kunna välja hur jag lämnar den.
Jag såg några tal av brittiska parlamentariker någon av de gånger det debatterades där. Minns en man, som varit stark motståndare men bytt ståndpunkt efter det han hans cancersjuka pappa dog en utdragen och plågsam död. På sin dödsbädd sa pappan till sin son att han inte kunde förlåta att sonen genom sitt motstånd i parlamentet hindrat honom från att slippa alla plågor – psykiska och fysiska – som han nu fick genomlida. Att på nära håll se en familjemedlem lida och brytas ned i veckor och månader i väntan på det oundvikliga är något helt annat än att sitta på avstånd och tycka till om det.
(I Uk handlade det nu senast om att personer som av två oberoende läkare fått prognosen 6 månader eller mindre kvar att leva skulle få lov att ansöka om dödshjälp. Alltså inte vem som helt med en sjukdom, depression, funktionsnedsättning eller hög ålder, vilket motståndarna ibland vill få det att framstå som.)
I teorin stödjer jag rätten för folk i livets slutskede att slippa en massa lidande. Men hört alldeles för mycket negativt om dödshjälp – det verkar inte bli så bra i praktiken.
Djur får dödshjälp, människor ska plågas till döds eller bli tungt medicinerade till döds
Personligen är jag för dödshjälp som alternativ till palliativ vård, har sett flera exempel där vi aktivt plågar människor som vi vet kommer dö bara för att alternativet inte finns.
Exempel från verkligheten alldeles nyligen: Person med cancer, fått besked om att all behandling måste avbrytas då det inte längre hjälper utan bara skadar. Personen är så sjuk att den inte längre kan ta till sig föda och någon vecka senare inte heller vätska, allt kommer upp även intravenöst. Beslut tas då om att allting avbryts, ingen vätska ingen föda, man låter alltså personen effektivt sett dö av vätskebrist, det KAN inte vara okej att inte erbjuda ett snabbt avslut.
Det är en knivig fråga.
Det finns självklara fall, som det här.
Suicidalitet är också ett symtom på vissa psykiska sjukdomar/tillstånd. Det gör att det är svårt att lagstifta på ett sådant vis att det självklara görs möjligt utan att samtidigt skapa omständigheter där tillfälligt suicidala individer har juridisk rättighet att få hjälp med att ta sina liv i ett ögonblick av tillfällig desperation.
Har ärligt talat aldrig förstått varför folk är emot det. Personer som vill dö kommer avsluta sina liv på ett eller annat sätt, så varför inte ge personer som Annika, som är svårt sjuka, en snabb smärtfri avslutning? Liksom, vem fan kan ha nåt emot det
Så vi har allemansrätten som är grundat i frihet men vi får inte välja att dö när man är gammal och får ett smärtsamt slut?
Tycker absolut det borde finnas
Såg en dokumentär om någon som var paralyserad från nacken ned, varje dag var ett rent helvete på sjukhus för honom och han fick inte ens vara hemma för det kostade för mycket. Han fick till slut dö av egen vilja i Nederländerna om jag minns rätt. Det är skamligt att Sverige är så efter i denna fråga, det är förbjudet med tortyr i detta land så länge du inte lider i vården.
Rätten till en värdig död har definitivt blivit en klassfråga, om man ska vara sån. Har du råd kan du få ett avslut på en klinik, annars blir det en lösning som Annika planerat.
Går ju inte att låta bli att tänka på min egen mor. Alzheimers och hon har ingen aning om något sen flera år tillbaka. Hon bara ligger i en säng och väntar på att kroppen ska ge upp.
Och skulle någon sjukdom upptäckas i henne skulle vården göra vad de kan för att se till att hon får fortsätta ligga i sängen så länge det bara går.
Och hon jobbade inom åldringsvården i princip hela livet. Och sade alltid samma sak, “hoppas jag inte själv hamnar här”
Här är ett relevant tankeexperiment:
Tänk dig att du har en nära vän som fysiskt lider enormt, så fruktansvärt att det inte går att beskriva, men är helt förlamad. Hen kommer att dö av sig själv om en månad; det har läkare bevisat. Du har två sprutor.
Den ena sprutan innehåller ett gift som genast dödar din vän smärtfritt.
Den andra sprutan innehåller ett läkemedel som förlänger din väns liv i ett halvår.
Använder du en spruta? Och i så fall, vilken?
Om man anses vara vid sina sinnes fulla bruk så ska man tycker jag kunna be om dödshjälp. Min mormor som gick bort 2021 blev 96 år gammal och dom sista 3-4 åren hade hon noll lust att leva och bara låg på hemmet och ville inte ens gå upp ur sängen.
Jag skulle kunna tänka mig att skriva in något sånt i mitt testamente att om jag inte vill ha några livsuppehållande åtgärder. Staten bestämmer ju så mycket annat så varför ska jag inte kunna få bestämma själv när jag vill lämna jordelivet?
Tycker vården iallafall ska vara tydligare med att man har rätt att neka behandling om man önskar.
Kolla hur de har fungerat med dödshjälp i Canada sen det infördes. Började med just folk som hade sjukdomar där de kommer dö, sedan har de utökats år på år där till och med läkare kan erbjuda patienter dödshjälp utan att patienten frågar om det. Vården i sig får lägre kvalitet då läkare kan se dödshjälp som det “lättare” alternativet. Depression kan leda till dödshjälp medmera.
Finns också de dystopiska argumenten att kostnaden för dödshjälp är mycket lägre än att vårda patienter i flera år som kan leda till att vi lägger ekonomiska värden på människors liv.
Om vi kollar generellt sätt för lagstifning i Sverige och i västvärlden så börjar det ofta med en liten ändring som detta som byggs ut och blir tillslut för stor och har en negativ påverkan för samhället.
Borde vara varje människa rätt att själv få bestämma när och hur denna vill avsluta sitt liv. Oavsett hur frisk eller sjuk denna individuals är så skall detta finnas.
Om inte dödshjälp har blivit laglig när jag har blivit gammal flyttar jag tillbaka till Nederländerna
När jag blir gammal åkler jag till ett grustag med en låda Dynamex.
Har man haft en anhörig som drabbades av ALS så är man för dödshjälp, tro mig. Finns naturligtvis fler sjukdomstillstånd med samma mängd lidande så jag begriper inte varför det inte finns i Sverige.
Jag tycker definitivt att detta borde vara en rättighet. Jobbat många år inom vården och ibland når man till en punkt där medicineringen kan inte hjälpa, om det är nu är mot smärta, andnöd, ångest etc… Finns en ganska fin dokumentär som heter “How to die in Oregon”. Tycker att de belyser så fint vissa aspekter om att det handlar inte endast om att vilja dö för att man är rädd etc utan hur ofta det kan handla om att dö med värdighet. En kvinna med cancer belyste hur hon vill bli ihågkommen som sig själv av sina familjer och vänner, och inte halvdrogad, okontaktbar med massa ångest etc.
Vi behandlar djur bättre. Att en läkare inte ska bli tvingad att ta livet av någon går ja med på. Men att få avsluta sitt liv på ett värdigt sätt ska alla ja möjligheten till. Ja skulle lätt ge dosen om min patient önskar det och vill, sjukt man inte får bestämma själv. Jävla skit sverige
Det här är ett sånt där ämne där man tror att man har rätt så känns det ändå fel. Inte enkelt, alls.
Det är fan jäkligt knepigt.
Å ena sidan tycker jag absolut att man ska få ha kontroll över sitt liv (och då också sin död).
Å andra sidan vete tusan om jag tycker att staten ska få aktivt döda folk. Det skulle väl troligtvis då innebära läkarassisterat, vilket skulle sätta en press på läkare att behöva utföra uppgifter de inte vill. Tänker lite på abort-grejjen som var på tapeten för ett par år sen.
Alternativt att man skapar ett helt nytt typ av jobb som då har statlig rätt att genomföra detta. Jäkligt krångligt…
Helt sjukt att vi kan välja att avliva djur för att de ska slippa lida men en människa kan inte få välja själv när hen vill dö.
En dag ska var man säga godnatt, oberoende vad moralpolitiken säger. Antingen hemma på kammaren, eller på egen vald väg, men tro fan att dessa människor som vägrar ge andra ett anständigt slut kommer ångra sig, aldrig!
Förutom när det är deras patrask och bohag som ligger i sjukdom och inga lösningar längre kan hittas, ingen tröst kan ges. Allt som finns kvar är de sista barnen som ser deras föräldrar sakta tyna bort inför deras ögon.
Med en uppgiven suck, klämtar det urträtade ”nu är det äntligen över, nu får dom äntligen vila, det är bättre så här”.. klingar det falskt måntro?..
36 comments
[Annika, 87, avslutade sitt liv: ”Varför kan jag inte få dö på ett värdigt sätt?”](https://omni.se/annika-87-avslutade-sitt-liv-varfor-kan-jag-inte-fa-do-pa-ett-vardigt-satt/a/xm22jR)
>87-åriga Annika Hildebrand drabbades av flera cancersjukdomar och en muskelnedbrytande sjukdom som successivt förvärrade hennes livssituation. **I ett reportage i Aftonbladet, som publicerats efter hennes död, berättar hon om sitt beslut att avsluta sitt liv på egen hand – eftersom dödshjälp är förbjudet i Sverige.**
>Hon kallade det för ett “självvalt slut” och uttryckte en stark rädsla för att tvingas tillbringa sina sista dagar på sjukhus eller vårdhem mot sin vilja. Efter år av lidande och bristfällig vård sa hon att hon ville få dö på ett värdigt sätt.
>– Jag hade ställt mig naken och skrikit på Sergels torg om jag kunnat. Så förbannad är jag. Varför kan jag inte få dö på ett värdigt sätt?
>**Hildebrand ville skapa en debatt om att legalisera dödshjälp i Sverige.** Hon ville visa sitt lidande för att bidra till en förändring, säger hon i Aftonbladet.
—
[Trots stöd säger politiken nej: “Hon ville skapa debatt”](https://omni.se/trots-stod-sager-politiken-nej-hon-ville-skapa-debatt/a/Rz00ea)
>Trots att **en majoritet av svenskarna i dag är positiva till att utreda dödshjälp**, har samtliga regeringar – oavsett färg – konsekvent sagt nej.
>Statens medicinsk-etiska råd har länge efterlyst en utredning och i dag är det bara Socialdemokraterna och Kristdemokraterna som fortfarande motsätter sig ett sådant initiativ.
—
[Palliativt Kunskapscentrum](https://shorturl.at/z4fdH)
> Aktiv dödshjälp utövas idag i sju länder (Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Nya Zeeland, Canada, Spanien och Colombia)
Det är ganska sjukt att man inte ens är villiga att ens göra utredningar (som ökänt sällan leder till lagstiftning) om hur dödshjälp skulle kunna utformas.
Tror det är för att det är komplicerat och en rätt redig etik och moraldiskussion som regeringen inte pallar ta.
Drar man det långt nog så är dödshjälp försvarbart. Men när allt ska göras tydligt och regleras så slutar det vara lätt.
It is what it is. Jag lär nog också ta ättestup framför palliativ vård på äldreboende.
Att stjäla en persons frihet på detta sätt är så äckligt skamligt. Varenda person som är emot dödshjälp borde skämmas. Fy fan för er alla, oberoende av vilka motiv och anledningar ni har inbillat er styrker er ståndpunkt.
Det här är inte den komplicerade fråga folk får det till. Meeen åååhhh tänk om ngn egentligen skulle ångrat sig två veckor senare då!? Idioter, låt folk bestämma över sina egna kroppar vare sig ni håller med om deras beslut eller inte.
Edit. En person gjorde mig uppmärksam på att kanske några läsare tror jag menar alla, men ovanstående gäller de vid *sina sinnes fulla bruk*, dvs folk som har full sinnesnärvaro att kunna ta egna beslut om sin egna kropp. Eller som borde få göra det dvs.
Ett land där man hellre avslutar sitt liv än blir fånge i vår vårdapparat.
Det är förjävligt att det inte erbjuds. Det är rätt säkert att hon får dö på ett värdigt sätt på det här viset men det är aldrig 100% säkert när du gör det själv med piller utan läkartillsyn, så inte bara har hon flertalet sjukdomar som förkortar och massivt försvårar den tid hon har kvar det finns en överhängande risk att misslyckas och tappa det hon kallar för mentalt frisk.
Bara man fyllt 18 så ska det vara fritt fram sen.
Tycker det åtminstone borde ske en utredning av det hela. Man kan debattera gråzoner och ”tänk om”-situationer hur man vill men att envist göra allt för att förlänga en människas liv när man gått så långt i en obotbar sjukdom som enbart orsakar oändligt lidande känns omänskligt. Att inte ens ge dessa människor gehör är heller inte värdigt.
Vila i frid Annika. Jag tycker det är väldigt fint att hon fick avsluta sitt liv på sina villkor utan plågor.
Om inget kvarstår utom plågor, varför ska vi tvinga någon att fortsätta leva enbart för våra egna egoistiska känslor? Sorgen kommer förr eller senare, den är oundviklig. Det finns ingen anledning att förlänga någons lidande för att skjuta på sorgen.
Ingen vill vittra bort på palliativ vård.
Jag får fan inte ihop det när det kommer till varför dödshjälp är förbjudet. Det är ju mer eller mindre exakt det vi gör med våra husdjur; en varelse (husdjur eller människa) är väldigt sjukt och dess resterande liv kommer inte vara särskilt värdigt och mest bara bestå av lidande. Vad tycker vi som samhälle är rätt sätt att hantera den här situationen?
För husdjur: avliva dem, det är det humana för att rädda de från lidande. Även om inte husdjur själva kan uttrycka en vilja att dö, så tycker vi att det humana värdet i att rädda de från lidande väger så tungt att det är det rätta att göra ändå.
För en männsika som uttrycker en vilja att dö och bli räddad från lidandet: Dödshjälp är olagligt, helt uteslutet att människan ska få dö för att få räddas från lidande, det vore oetiskt.
Om man är för eller emot både avlivning och dödshjälp, visst, då är man konsekvent. Men om man är för avlivning men mot dödshjälp (vilket vårt samhälle i princip är, då det ena är både lagligt och vanligt, och det andra är olagligt) då är det är det något riktigt snett i hur man tänker, enligt mig. Hur kan man tycka att det är rätt och humant gentemot husdjur, som själva inte kan ha en åsikt, men oetiskt gentemot en medmänniska som aktivt uttrycket en vilja att dö för att slippa lidande?
Såg mamma ruttna bort i cancer. När hon fick reda på att hon var döende så var sista tiden i livet hon var rädd för, inte döden.
Hon dog så jävla ovärdigt.
Jag kanske inte fick välja att komma till denna existens men jag skall banne mig kunna välja hur jag lämnar den.
Det här är så tungt. Jag är för aktiv dödshjälp under sådana omständigheter. Problemet är att vi ser ju hur Kanada har hanterat deras aktiva dödshjälp med att söka till människor och erbjudit detta alternativ när samhällets resurser inte räckt till. https://youtube.com/shorts/f_gRDTs8l_U?si=8CRQCJTgo24D3D6X
https://youtu.be/Up5k2Lx5SPI?si=LleQsZFciM-4dG-N
Allvaret att man får det erbjudit när man söker hjälp för psykiska problem. https://youtu.be/SobpL1adGq8?si=GsowKPOrKDFXLh2k
Jag såg några tal av brittiska parlamentariker någon av de gånger det debatterades där. Minns en man, som varit stark motståndare men bytt ståndpunkt efter det han hans cancersjuka pappa dog en utdragen och plågsam död. På sin dödsbädd sa pappan till sin son att han inte kunde förlåta att sonen genom sitt motstånd i parlamentet hindrat honom från att slippa alla plågor – psykiska och fysiska – som han nu fick genomlida. Att på nära håll se en familjemedlem lida och brytas ned i veckor och månader i väntan på det oundvikliga är något helt annat än att sitta på avstånd och tycka till om det.
(I Uk handlade det nu senast om att personer som av två oberoende läkare fått prognosen 6 månader eller mindre kvar att leva skulle få lov att ansöka om dödshjälp. Alltså inte vem som helt med en sjukdom, depression, funktionsnedsättning eller hög ålder, vilket motståndarna ibland vill få det att framstå som.)
I teorin stödjer jag rätten för folk i livets slutskede att slippa en massa lidande. Men hört alldeles för mycket negativt om dödshjälp – det verkar inte bli så bra i praktiken.
Djur får dödshjälp, människor ska plågas till döds eller bli tungt medicinerade till döds
Personligen är jag för dödshjälp som alternativ till palliativ vård, har sett flera exempel där vi aktivt plågar människor som vi vet kommer dö bara för att alternativet inte finns.
Exempel från verkligheten alldeles nyligen: Person med cancer, fått besked om att all behandling måste avbrytas då det inte längre hjälper utan bara skadar. Personen är så sjuk att den inte längre kan ta till sig föda och någon vecka senare inte heller vätska, allt kommer upp även intravenöst. Beslut tas då om att allting avbryts, ingen vätska ingen föda, man låter alltså personen effektivt sett dö av vätskebrist, det KAN inte vara okej att inte erbjuda ett snabbt avslut.
Det är en knivig fråga.
Det finns självklara fall, som det här.
Suicidalitet är också ett symtom på vissa psykiska sjukdomar/tillstånd. Det gör att det är svårt att lagstifta på ett sådant vis att det självklara görs möjligt utan att samtidigt skapa omständigheter där tillfälligt suicidala individer har juridisk rättighet att få hjälp med att ta sina liv i ett ögonblick av tillfällig desperation.
Har ärligt talat aldrig förstått varför folk är emot det. Personer som vill dö kommer avsluta sina liv på ett eller annat sätt, så varför inte ge personer som Annika, som är svårt sjuka, en snabb smärtfri avslutning? Liksom, vem fan kan ha nåt emot det
Så vi har allemansrätten som är grundat i frihet men vi får inte välja att dö när man är gammal och får ett smärtsamt slut?
Tycker absolut det borde finnas
Såg en dokumentär om någon som var paralyserad från nacken ned, varje dag var ett rent helvete på sjukhus för honom och han fick inte ens vara hemma för det kostade för mycket. Han fick till slut dö av egen vilja i Nederländerna om jag minns rätt. Det är skamligt att Sverige är så efter i denna fråga, det är förbjudet med tortyr i detta land så länge du inte lider i vården.
Rätten till en värdig död har definitivt blivit en klassfråga, om man ska vara sån. Har du råd kan du få ett avslut på en klinik, annars blir det en lösning som Annika planerat.
Går ju inte att låta bli att tänka på min egen mor. Alzheimers och hon har ingen aning om något sen flera år tillbaka. Hon bara ligger i en säng och väntar på att kroppen ska ge upp.
Och skulle någon sjukdom upptäckas i henne skulle vården göra vad de kan för att se till att hon får fortsätta ligga i sängen så länge det bara går.
Och hon jobbade inom åldringsvården i princip hela livet. Och sade alltid samma sak, “hoppas jag inte själv hamnar här”
Här är ett relevant tankeexperiment:
Tänk dig att du har en nära vän som fysiskt lider enormt, så fruktansvärt att det inte går att beskriva, men är helt förlamad. Hen kommer att dö av sig själv om en månad; det har läkare bevisat. Du har två sprutor.
Den ena sprutan innehåller ett gift som genast dödar din vän smärtfritt.
Den andra sprutan innehåller ett läkemedel som förlänger din väns liv i ett halvår.
Använder du en spruta? Och i så fall, vilken?
Om man anses vara vid sina sinnes fulla bruk så ska man tycker jag kunna be om dödshjälp. Min mormor som gick bort 2021 blev 96 år gammal och dom sista 3-4 åren hade hon noll lust att leva och bara låg på hemmet och ville inte ens gå upp ur sängen.
Jag skulle kunna tänka mig att skriva in något sånt i mitt testamente att om jag inte vill ha några livsuppehållande åtgärder. Staten bestämmer ju så mycket annat så varför ska jag inte kunna få bestämma själv när jag vill lämna jordelivet?
Tycker vården iallafall ska vara tydligare med att man har rätt att neka behandling om man önskar.
Kolla hur de har fungerat med dödshjälp i Canada sen det infördes. Började med just folk som hade sjukdomar där de kommer dö, sedan har de utökats år på år där till och med läkare kan erbjuda patienter dödshjälp utan att patienten frågar om det. Vården i sig får lägre kvalitet då läkare kan se dödshjälp som det “lättare” alternativet. Depression kan leda till dödshjälp medmera.
Finns också de dystopiska argumenten att kostnaden för dödshjälp är mycket lägre än att vårda patienter i flera år som kan leda till att vi lägger ekonomiska värden på människors liv.
Om vi kollar generellt sätt för lagstifning i Sverige och i västvärlden så börjar det ofta med en liten ändring som detta som byggs ut och blir tillslut för stor och har en negativ påverkan för samhället.
Borde vara varje människa rätt att själv få bestämma när och hur denna vill avsluta sitt liv. Oavsett hur frisk eller sjuk denna individuals är så skall detta finnas.
Om inte dödshjälp har blivit laglig när jag har blivit gammal flyttar jag tillbaka till Nederländerna
När jag blir gammal åkler jag till ett grustag med en låda Dynamex.
Har man haft en anhörig som drabbades av ALS så är man för dödshjälp, tro mig. Finns naturligtvis fler sjukdomstillstånd med samma mängd lidande så jag begriper inte varför det inte finns i Sverige.
Jag tycker definitivt att detta borde vara en rättighet. Jobbat många år inom vården och ibland når man till en punkt där medicineringen kan inte hjälpa, om det är nu är mot smärta, andnöd, ångest etc… Finns en ganska fin dokumentär som heter “How to die in Oregon”. Tycker att de belyser så fint vissa aspekter om att det handlar inte endast om att vilja dö för att man är rädd etc utan hur ofta det kan handla om att dö med värdighet. En kvinna med cancer belyste hur hon vill bli ihågkommen som sig själv av sina familjer och vänner, och inte halvdrogad, okontaktbar med massa ångest etc.
Vi behandlar djur bättre. Att en läkare inte ska bli tvingad att ta livet av någon går ja med på. Men att få avsluta sitt liv på ett värdigt sätt ska alla ja möjligheten till. Ja skulle lätt ge dosen om min patient önskar det och vill, sjukt man inte får bestämma själv. Jävla skit sverige
Det här är ett sånt där ämne där man tror att man har rätt så känns det ändå fel. Inte enkelt, alls.
Det är fan jäkligt knepigt.
Å ena sidan tycker jag absolut att man ska få ha kontroll över sitt liv (och då också sin död).
Å andra sidan vete tusan om jag tycker att staten ska få aktivt döda folk. Det skulle väl troligtvis då innebära läkarassisterat, vilket skulle sätta en press på läkare att behöva utföra uppgifter de inte vill. Tänker lite på abort-grejjen som var på tapeten för ett par år sen.
Alternativt att man skapar ett helt nytt typ av jobb som då har statlig rätt att genomföra detta. Jäkligt krångligt…
Helt sjukt att vi kan välja att avliva djur för att de ska slippa lida men en människa kan inte få välja själv när hen vill dö.
En dag ska var man säga godnatt, oberoende vad moralpolitiken säger. Antingen hemma på kammaren, eller på egen vald väg, men tro fan att dessa människor som vägrar ge andra ett anständigt slut kommer ångra sig, aldrig!
Förutom när det är deras patrask och bohag som ligger i sjukdom och inga lösningar längre kan hittas, ingen tröst kan ges. Allt som finns kvar är de sista barnen som ser deras föräldrar sakta tyna bort inför deras ögon.
Med en uppgiven suck, klämtar det urträtade ”nu är det äntligen över, nu får dom äntligen vila, det är bättre så här”.. klingar det falskt måntro?..
Kanske.
Comments are closed.