Den har länge betraktats som en framtidsteknik, blockkedjan, med potential att omforma affärslogik, inte minst inom finans, logistik och offentlig sektor. Men i den senaste branschrapporten från Blockchain Sweden, baserad på intervjuer och enkätsvar från branschföreträdare och entreprenörer inom branschen målas en bild upp av blockkedjetekniken som ett ekosystem som lite står och stampar.
”Näringslivsklimatet för blockchainindustrin i Sverige har förbättringspotential”, konstateras lite syrligt i rapporten.
Svenska beslutsfattare och finansaktörer kritiseras för bristande drivkraft och engagemang i den globala blockkedjeutvecklingen, vilket står i kontrast till Sveriges tidigare ledande roll inom it-sektorn. I synnerhet svårigheterna att etablera funktionella bankrelationer har visat sig vara ett signifikant hinder för branschen.
Fortfarande väldigt tydligt avståndstagande när man försöker starta någonting.
Trots att antalet aktörer i Sverige har ökat är majoriteten fortfarande små bolag med begränsade resurser. Endast ett fåtal företag, främst inom finans och legal tech, har hittat skalbara användningsområden.
Rapporten identifierar tre huvudsakliga flaskhalsar: brist på kunskap och förståelse hos beslutsfattare, både i näringslivet och inom offentlig sektor, en fragmenterad och ibland föråldrad lagstiftning, särskilt vad gäller datalagring, digital identitet och smarta kontrakt samt ett fortsatt dåligt rykte, präglat av kryptospekulation och bedrägerier, som smittar av sig på den seriösa delen av industrin.
En vanlig missuppfattning är att blockkedjeteknik och kryptovalutor är samma sak. I själva verket är blockkedjan en distribuerad databas som registrerar transaktioner på ett säkert och verifierbart sätt, medan kryptovalutor är en tillämpning av denna teknik, ofta den mest kända, konstateras i rapporten.
”Det är fortfarande väldigt tydligt avståndstagande när man försöker starta någonting som har med blockchain att göra från banker, revisorer och försäkringsbolag”, säger en branschföreträdare i rapporten.
Inte konstigt att svenska blockkedjeföretag sneglar utomlands. Enligt rapporten har 84 procent av alla tillfrågade bolag funderat på att lämna Sverige. Internationellt ses också tydliga rörelser. EU har lanserat ett regelverk för kryptotillgångar, Mica. Rapporten lyfter fram Schweiz, Tyskland, Frankrike och Portugal som förebilder i Europa som främjat blockkedjetekniken.
Rapporten visar samtidigt att det skett en generell förskjutning, från teknikentusiasm till affärsnytta. Flera svenska pilotprojekt, särskilt inom spårbarhet, digital identitet och automatiserade avtal, börjar nu visa konkreta resultat. Projekt inom läkemedelsindustrin och byggbranschen har visat att blockkedjan kan effektivisera processer, säkra datakvalitet och minska risken för fusk.