Jag är i Tyskland nu, matpriserna här upplever jag som betydligt billigare, trots att jag är på en flashig semester ö. Någon som kan förklara vad det beror på?
*Förvånad Pikachu*
Butikskedjorna höjde priserna på flera basvaror mer än vad som som motiverades av ökade kostnader under krisåren 2021-2023, visar en ny rapport från Konkurrensverket som släpps i eftermiddag.
Under pandemin ökade butikskedjornas vinster kraftigt.
Nu granskas Ica för misstänkt konkurrensbegränsande samarbete.
Det var upprörda känslor när matpriserna under de tre krisåren skenade med över 28 procent. Finansministern kallade upp butikskedjornas vd:ar och flera myndigheter sattes att utreda branschen.
I dag presenteras en ny rapport av Konkurrensverket, KKV, som går i linje med den som lades fram förra sommaren. Rapporten visar att de ledande aktörernas rörelsemarginaler varit stabila över tid, med en kraftig topp under pandemin.
Den springande punkten är om butikerna skörtar upp konsumenterna?
– Jag skulle inte använda det ordet. Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, prissättningen där sker utifrån förutsättningarna från konkurrens och efterfrågan, säger Arvid Fredenberg, chefsekonom på Konkurrensverket.
Enligt Fredenberg vet man med säkerhet att priserna på basvarorna smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd höjdes mer än vad som var nödvändigt för att täcka de ökade kostnaderna som inflationen medförde.
KKV konstaterar också att här skiljer sig butikerna åt från livsmedelsproducenterna.
– Deras (livsmedelsproducenternas) prissättning är kostnadsbaserad, när de får ökade kostnader höjer de priserna, och tvärtom. Det tror vi är ett resultat av effektiva uppköpare och bra förhandlingar med dagligvaruhandelns grossister. Konsumenter har svårt att förhandla om priserna på samma sätt med butikerna, säger Arvid Fredenberg.
Granskningen visar att rörelsemarginalen (alltså resultatet efter att alla rörelsekostnader är dragna, delat med försäljningen) för dagligvaruhandeln låg på samma nivå efter pandemin som före. På totalen sticker pandemiåren ut med en kraftig lönsamhetsökning, som sedan gått tillbaka till samma nivå som före pandemin. Över tid är vinsterna stabila.
– Rörelsemarginalen har pendlat från 2,5 procent till 3,9 procent och tillbaka till 2,5 procent. Men det skiljer sig mycket mellan de olika aktörerna, säger Arvid Fredenberg.
Här är rörelsemarginalerna för en del av aktörerna, från rapporten, som släpps i dag:
Grossistledet: Ica Sverige 4 procent, Dagab (Axfood) 1-2 procent, Lidl (integrerat grossistled) 0, Coop Sverige 0.
Grossist och butiksled: marginalen är i genomsnitt 3,6 procent för hela branschen, enligt KKV, som använt en ny beräkningsmetod, där resultatet i grossistledet och butiksledet jämkats ihop.
– Då kan man konstatera att Ica, som har halva marknaden, ligger över genomsnittet, Axfood på genomsnittet och Lidl och Coop på 0.
Många av Icas butiker har 3 procent i rörelsemarginal. Större butiker ligger ofta betydligt över. Ica bedöms ha den högsta totala lönsamheten.
Axfood uppvisade en rörelsemarginal på 4 procent år 2023.
Att Lidl inte gör vinst beror till en del på att man fortfarande satsar och bygger ut verksamheten i Sverige.
– De har en ägare som är långsiktig och satsar pengar trots att det inte går så bra i Sverige. Det är väl en långsiktig investering som ska löna sig på sikt, säger Arvid Fredenberg.
Coop har länge brottats med höga kostnader och gått back.
Marknadsledande Ica, som har både grossisten Ica Sverige och ett nätverk av egna och fristående butiker, brukar hålla fram att stordriftsfördelarna och samarbetet varit till nytta för hushållen genom och hållit ned priserna, särskilt i jämförelse med andra länder.
Men nu har KKV inlett en utredning av Ica, som misstänks för konkurrensbegränsande avtal och samarbeten, uppger Dagligvarunytt.
– Båda sakerna kan ju vara sanna samtidigt, att det är effektivt och bra men att konkurrensen kunde vara hårdare.
Det som framför allt hämmar konkurrensen i Sverige är att det är svårt att etablera nya butiker. Att det inte finns några fristående grossister kan också utgöra ett hinder för att en utländsk butikskedja etablerar sig, om man bedömer att man också måste starta en egen grossistverksamhet.
Ica uppger i en kommentar till DN att man ”välkomnar KKV:s granskning och samarbetar fullt ut för att underlätta tillsynen”.
I en första rapport i juni 2024 kom Konkurrensverket fram till att det finns brister i konkurrensen, som förklaras av bland annat en hög marknadskoncentration med få aktörer i flera led.
I Sverige är det i princip fyra aktörer som har oligopol på marknaden, med ett större butiksnät och egen inköpsverksamhet: Ica, Axfood, Coop och Lidl
Konkurrensen hämmas också av att aktörerna har både butiker och eget grossistled.
Bristerna i konkurrensen bidrog till att priserna i butik kunde stiga mer än vad som motiverats av ökade leverantörspriser.
En av slutsatserna var att konsumenter betalar mer för många livsmedel än de skulle behöva göra och att ”pengarna inte alltid hamnar där de behövs för att ge incitament till marknadsinträde, investeringar och ökad produktion.”
Ett annat konstaterande var att det saknas lågprisbutiker i omkring 100 kommuner.
Ica har avböjt att kommentera rapporten.
Fakta.Butikernas lönsamhet
Konkurrensverket undersökt hur lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister utvecklats över tid, och särskilt under pandemiåren och åren med höga matpriser.
● Rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled uppgick i genomsnitt till 2,4 procent under perioden 2008–2019.
● Under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 3,2 respektive 3,9 procent.
● Sedan dess har marginalen återgått till en nivå på cirka 2,5 procent.
● Det är dock stora skillnader mellan olika aktörer. Ica och Axfood ligger på 3-4 procent, Lidl och Coop på 0.
Jävla grisar. Klart dom gjorde, nu när dom redan konkurrerat ut alla småbutiker…
Nähääääää och vår jädrans finansminister…vad gjorde hennes möten med dem?!
Samtidigt ska S också få skit som inte tog tag i problemen under sina år i makten, särskilt under pandemin.
Som vanligt kommer väl Elisabeth Svantesson ta en fika med matjättarnas ägare och snacka skit om oss vanliga svenskar som knappt har råd med mat och sen gå ut och säga att hon “sagt till dom på skarpen” eller något annat.
Uffe kommer väl dra sin klassiker: “Vi ser allvarligt på situationen”
Oväntat
Om vi bara vetat om detta medans det hände…
Right, alla märkte det, men några få kände sig ändå tvungna att gå ut på sociala medier och försvara de stackars aktieägarna.
Men dom gick ju minus..?
/s
No waaaaaaaaay! (Inte alls)
Vad gör vår kära regering och speciellt finansministern åt detta? Bjud in dem till flera möten så löser det sig säkert nog /s
Girigheten visar åter igen sitt vidriga anlete.
Råttor.
Nämen, man kallade ju upp matjättarna och sa ajabaja?
Clownlandet Sverige – igen.
Jaha? Men vi hade ju flera “experter” kommentera I varje tråd som handlar om matpriser och skriva att matbutiker faktiskt går på knäna. Har de verkligen haft fel hela tiden? Otroligt.
*Förvånad gul japansk animeråtta*
Då kan man hoppas att regering nu agerar för att bryta upp det stillastående som finns på marknaden.
– Förbjud EMV (Egna märkesvaror)
– Bryt jättarna; Grossister måste sälja till samtliga för samma peng, bryt koncernerna där man “låser” in kund genom bank, finans, kort, försäkringar och fan allt vad det heter.
– Öka konkurrensen. Börja locka nya matföretag till Sverige.
* Rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled uppgick i genomsnitt till 2,4 procent under perioden 2008–2019.
* Under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 3,2 respektive 3,9 procent.
* Sedan dess har marginalen återgått till en nivå på cirka 2,5 procent.
Undra ifall det kommer vara en massa kommentarer att priserna är för höga just nu mot tidigare i tråden ändå..
Och nu finns det ingen väg tillbaka, synd synd.
Säkert samma här i Finland. Det är fan ångest att åka och handla här nuförtiden.
Alltså, rörelsemarginal på under 5% är ju svinlite.
Fattar inte folk att det liksom inte finns så himla mycket att spela med när det kommer till prissänkningar?
24 comments
Vad förvånad jag blir…..
Jag är i Tyskland nu, matpriserna här upplever jag som betydligt billigare, trots att jag är på en flashig semester ö. Någon som kan förklara vad det beror på?
*Förvånad Pikachu*
Butikskedjorna höjde priserna på flera basvaror mer än vad som som motiverades av ökade kostnader under krisåren 2021-2023, visar en ny rapport från Konkurrensverket som släpps i eftermiddag.
Under pandemin ökade butikskedjornas vinster kraftigt.
Nu granskas Ica för misstänkt konkurrensbegränsande samarbete.
Det var upprörda känslor när matpriserna under de tre krisåren skenade med över 28 procent. Finansministern kallade upp butikskedjornas vd:ar och flera myndigheter sattes att utreda branschen.
I dag presenteras en ny rapport av Konkurrensverket, KKV, som går i linje med den som lades fram förra sommaren. Rapporten visar att de ledande aktörernas rörelsemarginaler varit stabila över tid, med en kraftig topp under pandemin.
Den springande punkten är om butikerna skörtar upp konsumenterna?
– Jag skulle inte använda det ordet. Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, prissättningen där sker utifrån förutsättningarna från konkurrens och efterfrågan, säger Arvid Fredenberg, chefsekonom på Konkurrensverket.
Enligt Fredenberg vet man med säkerhet att priserna på basvarorna smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd höjdes mer än vad som var nödvändigt för att täcka de ökade kostnaderna som inflationen medförde.
KKV konstaterar också att här skiljer sig butikerna åt från livsmedelsproducenterna.
– Deras (livsmedelsproducenternas) prissättning är kostnadsbaserad, när de får ökade kostnader höjer de priserna, och tvärtom. Det tror vi är ett resultat av effektiva uppköpare och bra förhandlingar med dagligvaruhandelns grossister. Konsumenter har svårt att förhandla om priserna på samma sätt med butikerna, säger Arvid Fredenberg.
Granskningen visar att rörelsemarginalen (alltså resultatet efter att alla rörelsekostnader är dragna, delat med försäljningen) för dagligvaruhandeln låg på samma nivå efter pandemin som före. På totalen sticker pandemiåren ut med en kraftig lönsamhetsökning, som sedan gått tillbaka till samma nivå som före pandemin. Över tid är vinsterna stabila.
– Rörelsemarginalen har pendlat från 2,5 procent till 3,9 procent och tillbaka till 2,5 procent. Men det skiljer sig mycket mellan de olika aktörerna, säger Arvid Fredenberg.
Här är rörelsemarginalerna för en del av aktörerna, från rapporten, som släpps i dag:
Grossistledet: Ica Sverige 4 procent, Dagab (Axfood) 1-2 procent, Lidl (integrerat grossistled) 0, Coop Sverige 0.
Grossist och butiksled: marginalen är i genomsnitt 3,6 procent för hela branschen, enligt KKV, som använt en ny beräkningsmetod, där resultatet i grossistledet och butiksledet jämkats ihop.
– Då kan man konstatera att Ica, som har halva marknaden, ligger över genomsnittet, Axfood på genomsnittet och Lidl och Coop på 0.
Många av Icas butiker har 3 procent i rörelsemarginal. Större butiker ligger ofta betydligt över. Ica bedöms ha den högsta totala lönsamheten.
Axfood uppvisade en rörelsemarginal på 4 procent år 2023.
Att Lidl inte gör vinst beror till en del på att man fortfarande satsar och bygger ut verksamheten i Sverige.
– De har en ägare som är långsiktig och satsar pengar trots att det inte går så bra i Sverige. Det är väl en långsiktig investering som ska löna sig på sikt, säger Arvid Fredenberg.
Coop har länge brottats med höga kostnader och gått back.
Marknadsledande Ica, som har både grossisten Ica Sverige och ett nätverk av egna och fristående butiker, brukar hålla fram att stordriftsfördelarna och samarbetet varit till nytta för hushållen genom och hållit ned priserna, särskilt i jämförelse med andra länder.
Men nu har KKV inlett en utredning av Ica, som misstänks för konkurrensbegränsande avtal och samarbeten, uppger Dagligvarunytt.
– Båda sakerna kan ju vara sanna samtidigt, att det är effektivt och bra men att konkurrensen kunde vara hårdare.
Det som framför allt hämmar konkurrensen i Sverige är att det är svårt att etablera nya butiker. Att det inte finns några fristående grossister kan också utgöra ett hinder för att en utländsk butikskedja etablerar sig, om man bedömer att man också måste starta en egen grossistverksamhet.
Ica uppger i en kommentar till DN att man ”välkomnar KKV:s granskning och samarbetar fullt ut för att underlätta tillsynen”.
I en första rapport i juni 2024 kom Konkurrensverket fram till att det finns brister i konkurrensen, som förklaras av bland annat en hög marknadskoncentration med få aktörer i flera led.
I Sverige är det i princip fyra aktörer som har oligopol på marknaden, med ett större butiksnät och egen inköpsverksamhet: Ica, Axfood, Coop och Lidl
Konkurrensen hämmas också av att aktörerna har både butiker och eget grossistled.
Bristerna i konkurrensen bidrog till att priserna i butik kunde stiga mer än vad som motiverats av ökade leverantörspriser.
En av slutsatserna var att konsumenter betalar mer för många livsmedel än de skulle behöva göra och att ”pengarna inte alltid hamnar där de behövs för att ge incitament till marknadsinträde, investeringar och ökad produktion.”
Ett annat konstaterande var att det saknas lågprisbutiker i omkring 100 kommuner.
Ica har avböjt att kommentera rapporten.
Fakta.Butikernas lönsamhet
Konkurrensverket undersökt hur lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister utvecklats över tid, och särskilt under pandemiåren och åren med höga matpriser.
● Rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled uppgick i genomsnitt till 2,4 procent under perioden 2008–2019.
● Under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 3,2 respektive 3,9 procent.
● Sedan dess har marginalen återgått till en nivå på cirka 2,5 procent.
● Det är dock stora skillnader mellan olika aktörer. Ica och Axfood ligger på 3-4 procent, Lidl och Coop på 0.
Jävla grisar. Klart dom gjorde, nu när dom redan konkurrerat ut alla småbutiker…
Nähääääää och vår jädrans finansminister…vad gjorde hennes möten med dem?!
Samtidigt ska S också få skit som inte tog tag i problemen under sina år i makten, särskilt under pandemin.
Som vanligt kommer väl Elisabeth Svantesson ta en fika med matjättarnas ägare och snacka skit om oss vanliga svenskar som knappt har råd med mat och sen gå ut och säga att hon “sagt till dom på skarpen” eller något annat.
Uffe kommer väl dra sin klassiker: “Vi ser allvarligt på situationen”
Oväntat
Om vi bara vetat om detta medans det hände…
Right, alla märkte det, men några få kände sig ändå tvungna att gå ut på sociala medier och försvara de stackars aktieägarna.
Men dom gick ju minus..?
/s
No waaaaaaaaay! (Inte alls)
Vad gör vår kära regering och speciellt finansministern åt detta? Bjud in dem till flera möten så löser det sig säkert nog /s
Girigheten visar åter igen sitt vidriga anlete.
Råttor.
Nämen, man kallade ju upp matjättarna och sa ajabaja?
Clownlandet Sverige – igen.
Jaha? Men vi hade ju flera “experter” kommentera I varje tråd som handlar om matpriser och skriva att matbutiker faktiskt går på knäna. Har de verkligen haft fel hela tiden? Otroligt.
*Förvånad gul japansk animeråtta*
Då kan man hoppas att regering nu agerar för att bryta upp det stillastående som finns på marknaden.
– Förbjud EMV (Egna märkesvaror)
– Bryt jättarna; Grossister måste sälja till samtliga för samma peng, bryt koncernerna där man “låser” in kund genom bank, finans, kort, försäkringar och fan allt vad det heter.
– Öka konkurrensen. Börja locka nya matföretag till Sverige.
* Rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled uppgick i genomsnitt till 2,4 procent under perioden 2008–2019.
* Under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 3,2 respektive 3,9 procent.
* Sedan dess har marginalen återgått till en nivå på cirka 2,5 procent.
Undra ifall det kommer vara en massa kommentarer att priserna är för höga just nu mot tidigare i tråden ändå..
Och nu finns det ingen väg tillbaka, synd synd.
Säkert samma här i Finland. Det är fan ångest att åka och handla här nuförtiden.
Alltså, rörelsemarginal på under 5% är ju svinlite.
Fattar inte folk att det liksom inte finns så himla mycket att spela med när det kommer till prissänkningar?
Nähä?
Och absolut ingen är förvånad..
Otippat
Comments are closed.