Nato har satt upp nya militära mål – nu måste EU hitta pengar till mer försvar

HAAG. Lättnaden var påtaglig när USA:s labila president gick ombord på Air Force One sent på onsdagseftermiddagen för att flyga hem efter mindre än en dag av Nato-toppmöte med stela leenden i Nederländerna.

Ur de europeiska allierades synvinkel var den främsta uppgiften att hålla tillbaka Donald Trump och undvika nya tvivel om Natos gemensamma försvarsåtagande. Den andra uppgiften var att anta en deklaration om ambitiösa nya mål för de allierades investeringar i försvaret. Båda verkar ha lyckats, åtminstone på kort sikt.

– Det är en monumental seger för USA, men också för Europa och för den västerländska civilisationen, sade Trump när han gratulerade sig själv efter toppmötet och tackade de andra allierade för ett ”fantastiskt” toppmöte.

Donald Trump är inte direkt känd för att underskatta sin egen betydelse, men han är inte ensam om att beskriva resultatet i Haag som ”historiskt”.

– Många kom fram till mig i dag och sa: ‘Ni gjorde det, sir! Jag vet inte om jag gjorde det. Ja, jag tror faktiskt att jag gjorde det, sade presidenten.

Efter förklaringen i Haag är scenen klar för en enorm upprustning av Europa, som nu på allvar måste börja hitta pengar för att finansiera den.

Ett stort steg på 10 år

Ett nytt övergripande mål om att vart och ett av de 32 medlemsländerna ska vara uppe i fem procent av sin BNP på försvaret år 2035 är så ambitiöst att ingen tog det på allvar för bara ett år sedan.

Visserligen bör endast 3,5 procent av BNP gå till militären, medan de övriga 1,5 procenten kan användas under en mycket bredare försvarsrelaterad definition, såsom ”kritisk infrastruktur, civil beredskap, innovation och förstärkning av den försvarsindustriella basen”, som det står i uttalandet från toppmötet.

Men bara de 3,5 procenten är ett stort steg jämfört med det faktum att de flesta europeiska Nato-länder har haft mycket svårt att nå två procent under de senaste 10 åren.

Sveriges, och även de övriga nordiska samt de baltiska länderna, hade gärna hade sett ett gemensamt mål om att nå dem redan 2030 istället för 2035. Men andra länder som Spanien har mindre pengar och ser Ryssland som ett mindre hot än vad Ulf Kristersson och andra nordiska och östliga ledare gör.

Arbetsfördelning mellan Nato och EU

Nu är det upp till européerna att ta reda på hur de realistiskt sett kan uppnå en så hög nivå av militära och andra försvarsrelaterade investeringar. Det kommer inte att bli en lätt debatt, och den kommer att börja redan när statsminister Ulf Kristersson (M) och de andra europeiska ledarna på torsdagen möts i Bryssel för att hålla ett EU-toppmöte.

Enligt den danska statsministern Mette Frederiksen, vars land nästa vecka tar över EU-ordförandeskapet, kommer det att bli en svår debatt.

– Det är inte lätt för någon att komma upp i fem procent. Det är en väldigt, väldigt stor summa pengar, så det är inget lätt beslut, sade hon i Haag om de nya Natomålen.

Mette Frederiksen beskriver det som en ”arbetsfördelning” mellan Nato och EU.

– Vilka konkreta militära installationer och förmågor behöver vi tillhandahålla för att kunna försvara oss och avskräcka Ryssland? Det är vad vi beslutar i Nato, plus den övergripande finansiella ramen. Sedan går vi vidare till EU-toppmötet i morgon, och sedan kommer det danska ordförandeskapet, sade hon och fortsatte:

– Jag ser det som EU:s uppgift nu att stödja att Natos beslut genomförs. För nästa stora utmaning är att öka vår försvarsproduktionskapacitet. Det gäller de enskilda länderna och det gäller hela Europa, sade Mette Fredriksen.

Svår debatt om lån till försvaret

Debatten om att stärka Europas försvarskapacitet genom investeringar, upphandling och utökad försvarsproduktion har redan inletts i EU.

Nyligen kom en vitbok om försvaret från EU-kommissionen, och för några veckor sedan beslutade länderna att skapa en ny militär lånemekanism med upp till 1000 miljarder kronor i lån för gemensam upphandling och produktion av försvarsmateriel.

Men diskussioner om mycket större gemensamma lån verkar fortfarande orealistiska, och ganska många medlemsländer kommer att få svårt att få fram de pengar som krävs för en så stor upprustning som Nato nu planerar.

Det är därför troligt att det inom en snar framtid kommer att uppstå nya armbrytningar inom EU om huruvida främst sydeuropéer ska få extra hjälp för att leva upp till de nya kraven.

Det är bara en av anledningarna till att den positiva stämningen från Haag snabbt kan visa sig inte vara så djup. Ett annat skäl är att man aldrig kan vara säker på hur länge president Trumps löften om att fortfarande stödja Nato faktiskt kommer att gälla.

Är vi vänner med Trump nu?

Visserligen säger deklarationen från Haag att alla allierade bekräftar sitt ”orubbliga åtagande för kollektivt försvar”, men Donald Trump sade ändå längs vägen att det kan finnas ”flera definitioner” av den gemensamma försvarsplikten i Natos artikel 5.

Strax under den sista dagens stora ord och den enorma ansträngningen att svepa in Donald Trump i smicker och förgyllda löften finns det fortfarande en hel del europeiskt tvivel om hans avsikter. Inte minst med tanke på att den amerikanske presidenten fortfarande hotar att utlösa ett handelskrig mot sina ”vänner” i Europa.

Just det hotet kan också bli ett huvudämne för torsdagens EU-toppmöte i Bryssel. Den franske presidenten öppnade balen redan när han var på väg ut genom dörren i Haag:

– Som allierade kan vi inte säga att vi ska lägga mer pengar på försvaret och sedan samtidigt gå in i ett handelskrig med varandra. Även när det gäller handel måste vi ha fred, sade Emmanuel Macron.

Texten är översatt, kortad och omarbetad från Altinget.dk.