En lång rad samtal på olika nivåer har präglat veckans händelseutveckling i det diplomatiska spelet om ett framtida slut på Rysslands krig i Ukraina. En kulmen är att USA:s president Donald Trump bjuder in sin ryska motsvarighet Vladimir Putin till ett toppmöte i Alaska på fredag.
Nu säger Trump via Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt att han är öppen för att välkomna också Ukrainas statschef Volodymyr Zelenskyj. Enligt ett tidigare uttalande från Trump är ”vissa territoriella förändringar till gagn för bägge sidor” utgångsläget för samtalen, men eftergifter av det slaget frågan är helt uteslutna av Ukraina.
Att Zelenskyj och Putin i detta skede skulle ses vid samma förhandlingsbord vore en sensation – de har över huvud taget bara träffats en gång, och det var i Paris i december 2019 för att diskutera ett slut på stridigheter i Donbass. Trump lär också först ha krävt att det skulle vara trepartssamtal i Alaska, men fått nobben av Putin.
Parallellt har ledare och höga tjänstemän från en rad andra aktörer samlats för att inte hamna på efterkälken i utvecklingen. Toppar från Storbritannien, Frankrike och Tyskland möttes med bland andra vicepresident JD Vance i brittiska Kent på lördagen för att kontra den amerikansk-ryska fredsskissen och han kallar mötet konstruktivt.
– Våra argument blir hörda. Alla farhågor tas i beaktande, säger han på Telegram. Det är viktigt att USA har beslutsamhet och förmåga att avsluta kriget, och vi välkomnar president Trumps ansträngningar för att stoppa dödandet.
Frankrikes president Emmanuel Macron deltog i samtalen och inskärper vikten av att Ukraina, men också andra europeiska länder, ska vara med i förhandlingarnas centrum. ”Ukrainas framtid kan inte avgöras utan de ukrainare som i över tre år har kämpat för sin frihet och säkerhet”, skriver han i sociala medier. ”Européerna måste också nödvändigtvis vara en del av lösningen, eftersom det rör deras säkerhet.”
Från europeiskt håll har territoriella eftergifter också varit ett absolut nej. I det hypotetiska fall så ändå skulle ske måste Ryssland gå med på att Ukraina bland annat skulle tillåtas ansluta till försvarsalliansen Nato, enligt förslaget som presenterats för Vance och de särskilda sändebuden Steve Witkoff och Keith Kellogg.
Bland andra europeiska krav finns säkerhetsgarantier från USA och är en verklig fredsplan, inga tillfälliga eldupphör eller liknande.
– En bräcklig vapenvila skulle bara gynna ryssarna, befästa deras erövringar och begränsa Ukrainas möjligheter att slå tillbaka, säger Kaja Kallas, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, i ett uttalande efter lördagens förhandlingar.
Ukrainaveckan började med ett möte mellan Witkoff och Putin i Moskva där den senare föreslog att Ryssland under vapenvila ska få behålla hela Donbassregionen och Krim, samt tömma områdena på ukrainsk militär närvaro. I ett andra steg skulle Trump och Putin enas om ett slutligt fredsavtal som först därpå skulle förhandlas med Zelenskyj.