Gott folk! Jag hinner inte riktigt ge er alla svar än, men här är den utlovade fortsättningen åtminstone. Hoppas innerligt jag återkommer mer utförligt under aftonen (annars är det torsdag imorgon) men lovar att hon är medveten om och uppskattar ert engagemang!
Vi ser fram emot mer
Jävlar. Jag minns diskoteksbranden 1998.
Jag var typ 9 bast och satt och spelade Red Alert 1. Funderade på hur mycket 60 pers _egentligen_ var visuellt, så tränade 60 infanterister och blev helt mind blown när datorn började lagga.
Brukar se en kille på vagnen som jag tror var med om branden. Hela ansiktet är förstört och sönderbränt. Kul att se ut som… Vet inte hur jag ska beskriva det, resten av livet >.< stackars sate. Lär ha riktigt svårt att dejta och få jobb t ex.
Det här är en intressant textgenre. Den är nästan bara beskrivande, inget kommenterande eller värderande. Var det skolan som uppmuntrade oss att skriva på det här sättet?
😢
Jag önskar att jag skrev dagbok när det där hände. Jag bodde i Biskop men just den natten så sov jag över hos en kompis som bodde precis bakom gamla porslinsfabriken (alltså bara typ 50 meter bort). Vi, 9 år gamla vaknade av ljudet från brandbilar och ambulanser.
Sedan somnade vi om. Dagen efter när jag skulle hem så var spårvagnsspåren på Backaplan blockerade av poliser. Först när jag började gråta och de insåg att jag var ensam lät poliserna mig gå förbi avspärrningarna. Det tog inte ens en arbetsdag innan tavlor på de elever som saknades på skolan efter händelsen – satt på väggarna.
Min storebror var ute den natten, 18 år gammal. Jag minns hur jag om hem och alla förväntade sig det, men när han fortfarande saknades?
Som tur var, var han en nörd. Han hade spenderat kvällen/natten hemma hos en vän spelandes tv-spel. Jag har aldrig sett min mamma så tacksam som hon var när han väl kom hem dagen efter.
Kanske därför jag också blev en nörd.
Fick åka dit med klassen när vi skulle till Liseberg i 6an, på något sätt fick läraren med personer som hade överlevt att berätta deras historier.
Fick även gå in i källaren där branden startades, räcket av järn var böjd på olika sätt eftersom den hade börjat smälta
Helt otroligt, det där är tametusan exakt samma skrivstil som jag hade som barn
Jävlar vilken tidskapsel
Igår åt jag müsli, fick stå på bussen, hittade en bortglömd chokladkaka i bordslådan på jobbet, ringde till Beppe, himlen öppnade sig och Guds härskaror steg ned för att kriga mot djävulen, sen fick jag sitta ner på bussen hem, stekte isterband, och avrundade med en glass innan det var dags att doomscrolla på Reddit igen. 🙂
11 comments
Gott folk! Jag hinner inte riktigt ge er alla svar än, men här är den utlovade fortsättningen åtminstone. Hoppas innerligt jag återkommer mer utförligt under aftonen (annars är det torsdag imorgon) men lovar att hon är medveten om och uppskattar ert engagemang!
Vi ser fram emot mer
Jävlar. Jag minns diskoteksbranden 1998.
Jag var typ 9 bast och satt och spelade Red Alert 1. Funderade på hur mycket 60 pers _egentligen_ var visuellt, så tränade 60 infanterister och blev helt mind blown när datorn började lagga.
Brukar se en kille på vagnen som jag tror var med om branden. Hela ansiktet är förstört och sönderbränt. Kul att se ut som… Vet inte hur jag ska beskriva det, resten av livet >.< stackars sate. Lär ha riktigt svårt att dejta och få jobb t ex.
Det här är en intressant textgenre. Den är nästan bara beskrivande, inget kommenterande eller värderande. Var det skolan som uppmuntrade oss att skriva på det här sättet?
😢
Jag önskar att jag skrev dagbok när det där hände. Jag bodde i Biskop men just den natten så sov jag över hos en kompis som bodde precis bakom gamla porslinsfabriken (alltså bara typ 50 meter bort). Vi, 9 år gamla vaknade av ljudet från brandbilar och ambulanser.
Sedan somnade vi om. Dagen efter när jag skulle hem så var spårvagnsspåren på Backaplan blockerade av poliser. Först när jag började gråta och de insåg att jag var ensam lät poliserna mig gå förbi avspärrningarna. Det tog inte ens en arbetsdag innan tavlor på de elever som saknades på skolan efter händelsen – satt på väggarna.
Min storebror var ute den natten, 18 år gammal. Jag minns hur jag om hem och alla förväntade sig det, men när han fortfarande saknades?
Som tur var, var han en nörd. Han hade spenderat kvällen/natten hemma hos en vän spelandes tv-spel. Jag har aldrig sett min mamma så tacksam som hon var när han väl kom hem dagen efter.
Kanske därför jag också blev en nörd.
Fick åka dit med klassen när vi skulle till Liseberg i 6an, på något sätt fick läraren med personer som hade överlevt att berätta deras historier.
Fick även gå in i källaren där branden startades, räcket av järn var böjd på olika sätt eftersom den hade börjat smälta
Helt otroligt, det där är tametusan exakt samma skrivstil som jag hade som barn
Jävlar vilken tidskapsel
Igår åt jag müsli, fick stå på bussen, hittade en bortglömd chokladkaka i bordslådan på jobbet, ringde till Beppe, himlen öppnade sig och Guds härskaror steg ned för att kriga mot djävulen, sen fick jag sitta ner på bussen hem, stekte isterband, och avrundade med en glass innan det var dags att doomscrolla på Reddit igen. 🙂
Comments are closed.