Polisen tränar lärare och elever i Ågesta gymnasium på en skolattack

Två före detta elever tar sig in på Ågesta gymnasium i södra Stockholm och börjar skjuta mot lärare och personal. Ytterligare en knivbeväpnad man hugger ner människor i kafeterian på bottenplan. Många skadade och döda elever ligger i korridorer och utanför entrén.

En av de första poliserna som kom dit, cirka fem minuter efter att larmet gick, var Elias Sellin, som i vanliga fall är ingripande polis i Botkyrka.

– Vi får information om att det är en skottlossning på en skola och i det här fallet så måste vi gå in och avbryta pågående dödligt våld. I källaren möts vi av en gärningsperson och det blir skottutväxling.

Ett hundratal elever från Norra Real deltog i den gemensamma skolattack-övningen med blåljuspersonal.

Foto: Daniel Costantini

Men Ågesta gymnasium finns inte i verkligheten och det är ingen riktig skolskjutning utan en övning som polisen, ambulansen och räddningstjänsten genomför tillsammans med ett hundratal gymnasieelever och personal från Norra Real.

I ett hörn utanför skolbyggnaden står polisens utbildningsledare Tomas Koppelman Hellgren och övervakar pådraget tillsammans med räddningsledaren Torbjörn Helge:

De jämför insatsen med gårdagens övning med annan blåljuspersonal och skolpersonal från en annan kommun:

– Det här går extremt bra, vilket samarbete! Det är stor skillnad från igår. Efter 17 minuter är det full aktivitet. Gärningsmännen oskadliggjorda och alla är igång och jobbar för att ta hand om skadade. Alla har gör sitt jobb och bidrar, skrockar Tomas Koppelman Hellgren nöjt.

De måste överrösta allt fler sirener som närmar sig övningsplatsen. De inblandade vet inte vad de ska möta och det är meningen för att situationen ska bli så autentisk som möjligt, förklarar Tomas Koppelman Hellgren.

De första poliserna vet inte riktigt var de ska köra in, och famlar med skyddsutrustningen, men sen går det fort.

När piketen stormar in har det gått nästan 14 minuter sedan det första larmet. De möts direkt av skolans vaktmästare som ledsagar dem rätt. Han får särskild eloge av övningsledarna.

– Precis så ska vi arbeta, säger Tomas Koppelman Hellgren.

Polisen i Region Stockholm får numera larm om misstänkta skolattacker nästan varje vecka, förklarar han. Därför genomför polisen just nu en utbildningsinsats av all skolpersonal vid kommunala gymnasie- grund- och förskolor i regionen.

– Skolan är en plats där det finns risk att någonting kan hända. Många barn mår psykiskt väldigt dåligt i dag. Så skolan blir på så sätt indraget i det här och föräldrar, skola, socialtjänst, polis och alla andra aktörer behöver tillsammans veta hur de ska agera om något fasansfullt händer.

Brandmännen hjälper till att vårda elever som har sminkats och fått i uppdrag att spela skadade.

Foto: Daniel Costantini

Det är ett osannolikt scenario med så många gärningsmän och skadade, men det är viktigt att skolan övar tillsammans med blåljuspersonalen för att vara förberedda på det värsta, förklarar han.

– Vår drivkraft är att vi tillsammans ska kunna rädda så många som möjligt. Det är ett arbete vi försöker driva nationellt för att stärka motståndskraften i skolorna, i Stockholm har vi kommit längst.

Polisen Tomas Koppelgren Hellgren utbildar all skolpersonal i Stockholm i hur de ska agera mot pågående dödligt våld på skolan.

Foto: Daniel Costantini

Vid skolattacken på Campus Risbergska i Örebro kom de första poliserna snabbt, efter cirka fem minuter, men i vissa fall kan det ta långt tid vilket kan vara direkt avgörande för konsekvenserna. Skolpersonalen måste kunna hålla ställningarna under tiden.

– För en skola som ligger en bit utanför stan så är risken större att det tar lite tid för polisen att komma, säger Tomas Koppelman Hellgren.

Statistiskt sett så skördas ett nytt offer var 15:e sekund, om man ser till skoldåd i Europa och USA de senaste tio åren.

Elever från Norra Real har sminkats simulera olika skador, syftet är att träna upp motståndskraften mot en potentiell skolattack. En representant från kommunen i gul väst följer övningen.

Foto: Daniel Costantini

Syftet med polisens utbildning är att ge skolorna konkreta tips på hur de kan förebygga och stå emot en fruktad attack.

Det handlar om alltifrån att se till att det finns gardiner att dra för och lås på alla dörrar, till att upprätta rutiner kring larm och kommunikation mellan skolpersonal:

– Skolpersonal måste göra allt för att fördröja och försvåra gärningspersonens framfart genom att fly, gömma sig och larma.

Vissa elever fick spela döda.

Foto: Daniel Costantini

I de allra flesta fall kan man klara sig genom att låsa in sig, förklarar han.

– En gärningsman agerar inte rationellt och det är högst osannolikt att han börjar försöka bryta upp dörrar.

En av ”skolskyttarna” har gripits och vaktas här av polisen. Bilden kommer från en gemensam övning i pågående dödligt våld och inte en verklig händelse.

Foto: Daniel Costantini

Två av lärarna som fick öva på att hålla ställningarna i varsitt klassrum på övre plan på ”Ågesta gymnasium” den här dagen var svenskläraren Elin Rådberg och idrotts- och naturkunskapsläraren Ludvig Anstren.

– Vi fick larmet i vår säkerhetsapp i telefonen. Sedan skulle vi bara stänga, låsa och se till att alla elever gömde sig i hörnet, säger Elin Rådberg och fortsätter:

– Man får verkligen adrenalinpåslag när man hör hur det skjuts och någon börjar banka på dörren. När polisen kom inrusande med full mundering och skrek ”upp med händerna” så kändes det som på riktigt.

Svenskläraren Elin Rådberg och idrotts- och naturkunskapsläraren Ludvig Anstren vid Norra Real medverkade i polisens PDV-övning.

Foto: Daniel Costantini

De får väl godkänt betyg av övningsledaren och polisen Tomas Koppelman Hellgren:

– Dörrarna låstes snabbt som tusan och gärningsmannen kom inte in.

Lärarna har nu anvisats till uppsamlingsplatsen där ett hav med ett trettiotal ungdomar ligger på en gräsplätt och vårdas för olika typer av skador. De är överens om att de har fått med sig lärdomar som de kan använda om det skulle hända i verkligheten:

– Det jobbigaste var att tvingas lämna skadade elever som ligger och blöder på golvet när polisen kom och hämtade oss, säger Ludvig Anstren.

Enligt den rutin de har lärt sig ska de inrymma klassrummet och låsa in sig själva och eleverna om någon skulle larma och sen inte släppa in någon även om den ropar ”polis”. Något som visade sig vara lättare sagt än gjort under övningen:

– Om vi har några elever ute i korridoren som är ute och rör sig eller har gått på toa så ska vi låsa och inte släppa in dem. Det går emot vår instinkt som lärare, men förhoppningsvis klarar man det i ett skarpt läge, säger Ludvig Anstren.

Lärare och elever tågar ut ur skolan efter att ”gärningsmännen” oskadliggjorts av polisen under den gemensamma övningen.

Foto: Daniel Costantini

– Ja, det blir en tankeställare. Man får lite kvitto på hur man skulle agera i verkligheten, säger Elin Rådberg.

Reagerade du som du hade trott?

– Svårt att veta, men jag tror inte att man har så mycket val tyvärr. Jag har ansvar för 33 elever och någon måste ju behålla lugnet och ha sunt förnuft. Och även om man kanske inte är det i vanliga fall så i det här läget tror jag nog att många kommer klara av det.

Trots att polisens övningsledare är nöjd med insatsen så är många av eleverna och lärarna överens om att det kändes som att det tog väldigt lång tid innan blåljuspersonalen kom till undsättning.

18-årige Folke Norell var en av de sista som bars ut på bår, nästan en timme efter att larmet gick.

– Jag var skjuten genom axeln, så jag låg ”medvetslös” i princip. Det känns ju som att det går ganska lång tid och man fattar inte vad som händer över huvud taget. Jag hade tänkt att det skulle vara mer kaosartat men det kändes ändå som att de hade kontroll, säger han.

18-årige Folke Norell fick spela skottskadad i nästan en timme, i korridoren på skolans övervåning, innan han bars ut av brandmännen.

Foto: Daniel Costantini

Ändå menar Tomas Koppelman Hellgren att polisen i det här fiktiva fallet kom lika snabbt som vid det verkliga scenariot under skolskjutningen på Campus Risbergska tidigare i år när tio personer dödades.

– När vi går in kan vi inte börja ta hand om skadade direkt, utan vi kommer kliva över offer för att leta upp gärningsmannen och säkra platsen, Jag förstår att de kan uppleva att det tar tid men vi måste prioritera. Så ser verkligheten ut.

Det är bland annat med erfarenheter från insatsen vid Campus Risbergska som Stockholmspolisen har riktat särskilt fokus på att förbereda skolpersonalen på det värsta.

Att låta lärare träna tillsammans med poliser, räddningstjänst och sjukvård menar han är viktigt för att både förebygga och bygga upp motståndskraft mot exempelvis ett skoldåd:

– Man lurar hjärnan att tro att det här är på riktigt och då gör man det mycket bättre i verkligheten sen när man har varit med om det en gång, säger Tomas Koppelman Hellgren.

En av de första poliserna som kom dit var Elias Sellin, som i vanliga fall arbetar som ingripande polis i Botkyrka.

Foto: Daniel Costantini

Både de lärare och elever på Norra Real håller med.

– Det har varit väldigt lärorikt och jag tycker att det är viktigt att alla elever och personal i skolan får göra det här, säger läraren Elin Rådberg.

När eleverna i klass SM23 låg utspridda i den fiktiga skolbyggnaden var de i stundens allvar inte beredda på sin kraftiga reaktion:

– Jag flinch:ade till rejält när de droppade den där flashbangen (reds. anm. distraktionsgranat) som blixtrade till nära oss. Jag tänkte att jag skulle brösta det men det smäller ju på riktigt och kommer gnistor ur pistolen när de skjuter, säger Joakim Strömberg.

– Jag visste inte hur det skulle kännas förrän jag låg där och det var verkligen jätteobehagligt, säger en av tjejerna som vill vara anonym.

Hon tror att övningen till och med kan hjälpa till att förebygga attacker genom att avskräcka framtida attentatsmän:

– När jag låg där tänkte jag att alla som upplever det här som jag är med om nu måste bli mindre benägna att begå ett sånt dåd. För att man kanske förstår offrens perspektiv och får mer sympati när man själv har varit i situationen.