Nästan som att det är en naturlig effekt av att behovet av bibliotek minskar
Bokstavligen Alexandria
Gör mig ledsen, använde bibliotek mycket som student men även i vuxen ålder.
Jag har inte känt behovet av att läsa en bok sedan jag skaffade en iPad och ett Netflix-konto cirka år 2013. De flesta läsvärda böcker har redan eller kommer så småningom att filmatiseras i något format. Jag har inte läst 1984, To Kill a Mockingbird, Doktor Glas, Röda rummet, eller Vilhelm Mobergs Utvandrar-serie, men jag har sett dem allihopa i film- eller tv-format och kan föra intelligenta diskussioner om samtliga dessa verk.
>#####Få vill att bibliotek ska bomma igen.
>
>#####Ändå bommar bibliotek igen.
>
>Tidningen Vi hade slagit på stort och anlitat den rutinerade frilansjournalisten och författaren Fredrik Nejman. Han fick i uppdrag att undersöka den påstådda biblioteksdöden.
>
>Det blev en utmaning.
>
>I Sverige går det att på några sekunder ta reda på hur många medborgare som heter Eilert (762), hur många kvinnor som är fackligt anslutna (71,5 procent) och företagssektorns utgifter för interna it-tjänster i förfjol (26,9 miljarder kronor).
>
>Statistik över hur många bibliotek som på senare år har lagts ner var desto svårare att hitta.
>
>– Jag höll på med detta till och från i en månad, säger Fredrik Nejman över telefon.
>
>Han körde slalom mellan Statistiska Centralbyrån, Kulturrådet och Kungliga biblioteket. Han bläddrade och räknade. Skrev på sin artikel.
>
>#####Resultatet: 435 bibliotek har lagts ner – på 22 år.
>Vid månadsskiftet kunde Tidningen Vi publicera resultatet: 435 bibliotek har lagts ner – på 22 år.
>
>Det är mer än var fjärde bibliotek.
>
>I Stockholm har drygt hälften av alla bibliotek stängt, 56 stycken. I Österlens huvudstad, Simrishamn, har sex av sju bibliotek försvunnit. För att ta några exempel.
>
>Tillsammans motsvarar detta, enligt Tidningen Vi, en brasa på 14,4 miljoner böcker sedan ”Fucking Åmål” hade Sverigepremiär och Ernst-Hugo Järegård drog in årorna.
>
>Visst rapporterade en del medier, men som vanligt sträckte sig debatten inte längre än till de närmast sörjande.
>
>Annat kom emellan.
>
>Det är krig i Europa och inflation i världen och upplopp i Sverige.
>
>Men det unika med biblioteksdöden är att bibliotek försvinner både i krig och fred, finanskris och högkonjunktur och alldeles oavsett vem som styr Sverige.
>
>Lagen säger att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”, och det rimmar inte riktigt med 435 nedlagda enheter och 14,4 miljoner brända böcker. Under samma period har endast ett tjog nya enheter tillkommit.
>
>I Fredrik Nejmans granskning tittade han också på förekomsten av bibliotekspolitik i riksdagspartiernas senaste valmanifest. Han fann ett par formuleringar per parti. C, KD och SD nämnde inte ens biblioteken. Det lär inte stå mer i valmanifesten i år heller.
>
>Egentligen spelar det mindre roll.
>
>– Rikspolitiker och kulturtalespersoner kan tala sig varma om bibliotek. Till syvende och sist handlar det om vad kommunerna gör, säger Fredrik Nejman.
>
>#####Kommunpolitik får sällan nationellt genomslag såvida det inte handlar om tiggeriförbud eller feministisk snöröjning.
>Det stämmer, eftersom det är kommunerna som ansvarar för bibliotekens vara eller inte. Och kommunpolitik får sällan nationellt genomslag såvida det inte handlar om tiggeriförbud eller feministisk snöröjning.
>
>Detta trots att få vill se folkbiblioteken tyna bort, de utgör ju vårt gemensamma kulturarv och alla medborgares kostnadsfria källa till bildning.
>
>Problemet påminner om situationen med skolbiblioteken. En halv miljon svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek, trots att ingen vill ha det så.
>
>År 2007 undersökte Lärarstiftelsen hur många sjätteklassare – barn i bokslukaråldern – som under en skoldag läste mer än fem sidor av sammanhängande text: 44 procent av eleverna.
>
>Oroväckande, men kanske inte katastrof.
>
>Tio år senare var siffran nere på 8 procent. I dag är det gissningsvis ännu värre.
>
>I fjol konstaterade SCB att var tredje svensk under ett helår inte läser en enda bok.
>
>Nog är det logiskt, när det finns allt färre bibliotek att gå till.
Jag gillar bibliotek och tycker det vore tråkigt om de skulle försvinna.
Kan någon förklara varför Simrishamn behöver SJU bibliotek dock?
Kanske är en jätte dum fråga. Men kan man inte kombinera bibliotek med annat, typ post?
Jag förstår varför mindre och mindre folk går till bibban… och jag personligen har aldrig direkt varit ofta. Bara på sommaren som tonåring när jag var hos mormor och det inte fanns något internet (långt innan smartphones)
Men jag tycker ändå bibliotek symboliserar en trygghet. Lite som en icke-religiös kyrka?
Och tycker det är så synd att man ser så många slå igen eller ha svårt att få finnas kvar…
Nu ska jag ändå vara sån att jag vill se det lite ljusare än vad författaren antyder.
Ja. Många bibliotek har lagt ner.
Och ja, många barn läser mindre.
Om vi börjar med den andra tesen först, så stämmer ju det. Men jag är skeptisk till att det har att göra med just biblioteken. Detta är en ganska global trend, där många barn istället för att läsa, har andra nöjen, huvudsakligen digitala sådana. Och det är jag ganska kritisk till. Men jag tror inte att sammanbandet mellan dessa två saker är jätte starkt.
Men om vi fokuserar på biblioteketen, så visst. Många har lagt ner. Men samtidigt så har utbudet breddats ganska kraftigt, och det finns nu ett ganska starkt samarbete mellan landets bibliotek, på ett sådant sätt det inte fanns innan.
Jag lånar i snitt, kanske 30~40 böcker om året, och när en bok anländer så är det allt som oftast ett fjärrlån. Nu senast så läste jag en bok, som var inlånad från ett bibliotek ca 50 mil bort.
Denna nationella samverkan mellan bibliotek, har gjort att kommuner som har flera bibliotek kan dra ner till endast ett bibliotek.
Men, detta förklarar givetvis inte denna stora nedgång, endast en del av den. Och mycket bottnar sig ju i att många inte lånar från bibblan längre. Och kommuner som letar platser att skära ned på, låter nog bibblan ryka, innan det går ut över äldreomsorgen.
Själv är jag dock tacksam att jag bor i en kommun med ett väldigt bra bibliotek, som nu istället för att skäras ner, ska expandera.
På universitetet använde jag universitetsbibliotekets tjänster en del. Dock så lånade jag inga böcker. Jag var nog knappt änns in i byggnaden då allt skedde digitalt.
En tråkig utveckling, men inte helt oväntad med tanke på att folk verkar läsa mindre idag. Jag läser en bok i månaden när jag läser lite, en per 1-2 veckor när jag läser mycket. Som liten växte jag mer eller mindre upp på det lokala biblioteket, guld värt för en fattig unge vars familj aldrig hade råd att åka någonstans på skolloven. Men gillar man inte att läsa så är det inte så konstigt att behovet för bibliotek minskar. Digitala intressen har tagit över och är väl framtidens melodi.
11 comments
Nästan som att det är en naturlig effekt av att behovet av bibliotek minskar
Bokstavligen Alexandria
Gör mig ledsen, använde bibliotek mycket som student men även i vuxen ålder.
Jag har inte känt behovet av att läsa en bok sedan jag skaffade en iPad och ett Netflix-konto cirka år 2013. De flesta läsvärda böcker har redan eller kommer så småningom att filmatiseras i något format. Jag har inte läst 1984, To Kill a Mockingbird, Doktor Glas, Röda rummet, eller Vilhelm Mobergs Utvandrar-serie, men jag har sett dem allihopa i film- eller tv-format och kan föra intelligenta diskussioner om samtliga dessa verk.
>#####Få vill att bibliotek ska bomma igen.
>
>#####Ändå bommar bibliotek igen.
>
>Tidningen Vi hade slagit på stort och anlitat den rutinerade frilansjournalisten och författaren Fredrik Nejman. Han fick i uppdrag att undersöka den påstådda biblioteksdöden.
>
>Det blev en utmaning.
>
>I Sverige går det att på några sekunder ta reda på hur många medborgare som heter Eilert (762), hur många kvinnor som är fackligt anslutna (71,5 procent) och företagssektorns utgifter för interna it-tjänster i förfjol (26,9 miljarder kronor).
>
>Statistik över hur många bibliotek som på senare år har lagts ner var desto svårare att hitta.
>
>– Jag höll på med detta till och från i en månad, säger Fredrik Nejman över telefon.
>
>Han körde slalom mellan Statistiska Centralbyrån, Kulturrådet och Kungliga biblioteket. Han bläddrade och räknade. Skrev på sin artikel.
>
>#####Resultatet: 435 bibliotek har lagts ner – på 22 år.
>Vid månadsskiftet kunde Tidningen Vi publicera resultatet: 435 bibliotek har lagts ner – på 22 år.
>
>Det är mer än var fjärde bibliotek.
>
>I Stockholm har drygt hälften av alla bibliotek stängt, 56 stycken. I Österlens huvudstad, Simrishamn, har sex av sju bibliotek försvunnit. För att ta några exempel.
>
>Tillsammans motsvarar detta, enligt Tidningen Vi, en brasa på 14,4 miljoner böcker sedan ”Fucking Åmål” hade Sverigepremiär och Ernst-Hugo Järegård drog in årorna.
>
>Visst rapporterade en del medier, men som vanligt sträckte sig debatten inte längre än till de närmast sörjande.
>
>Annat kom emellan.
>
>Det är krig i Europa och inflation i världen och upplopp i Sverige.
>
>Men det unika med biblioteksdöden är att bibliotek försvinner både i krig och fred, finanskris och högkonjunktur och alldeles oavsett vem som styr Sverige.
>
>Lagen säger att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”, och det rimmar inte riktigt med 435 nedlagda enheter och 14,4 miljoner brända böcker. Under samma period har endast ett tjog nya enheter tillkommit.
>
>I Fredrik Nejmans granskning tittade han också på förekomsten av bibliotekspolitik i riksdagspartiernas senaste valmanifest. Han fann ett par formuleringar per parti. C, KD och SD nämnde inte ens biblioteken. Det lär inte stå mer i valmanifesten i år heller.
>
>Egentligen spelar det mindre roll.
>
>– Rikspolitiker och kulturtalespersoner kan tala sig varma om bibliotek. Till syvende och sist handlar det om vad kommunerna gör, säger Fredrik Nejman.
>
>#####Kommunpolitik får sällan nationellt genomslag såvida det inte handlar om tiggeriförbud eller feministisk snöröjning.
>Det stämmer, eftersom det är kommunerna som ansvarar för bibliotekens vara eller inte. Och kommunpolitik får sällan nationellt genomslag såvida det inte handlar om tiggeriförbud eller feministisk snöröjning.
>
>Detta trots att få vill se folkbiblioteken tyna bort, de utgör ju vårt gemensamma kulturarv och alla medborgares kostnadsfria källa till bildning.
>
>Problemet påminner om situationen med skolbiblioteken. En halv miljon svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek, trots att ingen vill ha det så.
>
>År 2007 undersökte Lärarstiftelsen hur många sjätteklassare – barn i bokslukaråldern – som under en skoldag läste mer än fem sidor av sammanhängande text: 44 procent av eleverna.
>
>Oroväckande, men kanske inte katastrof.
>
>Tio år senare var siffran nere på 8 procent. I dag är det gissningsvis ännu värre.
>
>I fjol konstaterade SCB att var tredje svensk under ett helår inte läser en enda bok.
>
>Nog är det logiskt, när det finns allt färre bibliotek att gå till.
Jag gillar bibliotek och tycker det vore tråkigt om de skulle försvinna.
Kan någon förklara varför Simrishamn behöver SJU bibliotek dock?
Kanske är en jätte dum fråga. Men kan man inte kombinera bibliotek med annat, typ post?
Jag förstår varför mindre och mindre folk går till bibban… och jag personligen har aldrig direkt varit ofta. Bara på sommaren som tonåring när jag var hos mormor och det inte fanns något internet (långt innan smartphones)
Men jag tycker ändå bibliotek symboliserar en trygghet. Lite som en icke-religiös kyrka?
Och tycker det är så synd att man ser så många slå igen eller ha svårt att få finnas kvar…
Nu ska jag ändå vara sån att jag vill se det lite ljusare än vad författaren antyder.
Ja. Många bibliotek har lagt ner.
Och ja, många barn läser mindre.
Om vi börjar med den andra tesen först, så stämmer ju det. Men jag är skeptisk till att det har att göra med just biblioteken. Detta är en ganska global trend, där många barn istället för att läsa, har andra nöjen, huvudsakligen digitala sådana. Och det är jag ganska kritisk till. Men jag tror inte att sammanbandet mellan dessa två saker är jätte starkt.
Men om vi fokuserar på biblioteketen, så visst. Många har lagt ner. Men samtidigt så har utbudet breddats ganska kraftigt, och det finns nu ett ganska starkt samarbete mellan landets bibliotek, på ett sådant sätt det inte fanns innan.
Jag lånar i snitt, kanske 30~40 böcker om året, och när en bok anländer så är det allt som oftast ett fjärrlån. Nu senast så läste jag en bok, som var inlånad från ett bibliotek ca 50 mil bort.
Denna nationella samverkan mellan bibliotek, har gjort att kommuner som har flera bibliotek kan dra ner till endast ett bibliotek.
Men, detta förklarar givetvis inte denna stora nedgång, endast en del av den. Och mycket bottnar sig ju i att många inte lånar från bibblan längre. Och kommuner som letar platser att skära ned på, låter nog bibblan ryka, innan det går ut över äldreomsorgen.
Själv är jag dock tacksam att jag bor i en kommun med ett väldigt bra bibliotek, som nu istället för att skäras ner, ska expandera.
På universitetet använde jag universitetsbibliotekets tjänster en del. Dock så lånade jag inga böcker. Jag var nog knappt änns in i byggnaden då allt skedde digitalt.
Visste ni om att biblioteket har [en streamingtjänst](https://www.cineasterna.com/sv/)?
En tråkig utveckling, men inte helt oväntad med tanke på att folk verkar läsa mindre idag. Jag läser en bok i månaden när jag läser lite, en per 1-2 veckor när jag läser mycket. Som liten växte jag mer eller mindre upp på det lokala biblioteket, guld värt för en fattig unge vars familj aldrig hade råd att åka någonstans på skolloven. Men gillar man inte att läsa så är det inte så konstigt att behovet för bibliotek minskar. Digitala intressen har tagit över och är väl framtidens melodi.