unsaveSpara
expand-left
helskärm
Över 200 arter räknas som nationellt utdöda i Sverige. Nu får de snart sällskap av både tornuggla och fjälluggla.
– Fjällugglan är så klart en symbolart. Alla har väl sett Harry Potter, säger Mikael Svensson på SLU.
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) publicerar vart femte år en uppdaterad rödlista över enskilda arters risk att dö ut i Sverige.
Nästa uppdatering publiceras i vår, men redan i somras kom en preliminär lista där bland annat älg och iller fanns med som rödlistade arter.
Nyligen kom också den preliminära listan över fåglar – där både fjäll- och tornuggla föreslås få klassningen nationellt utdöd. De senaste kända häckningarna för arterna är från 2015 respektive 2003.
Samtidigt är både pärluggla och hökuggla nya på rödlistan.
– Det är ett litet överraskande utfall att det ser dåligt ut för så många av ugglorna, säger Mikael Svensson, som är biolog på SLU Artdatabanken.
– Det går ju dåligt även för till exempel pärluggla, så det är ju något som händer nattetid kan man säga.
”Kraschat” system
När det gäller just fjällugglan – som blivit känd inte minst tack vare ugglan Hedwig i Harry Potter-filmerna – är det tillgången till smågnagare som verkar vara problemet.
– Man har ju tidigare pratat om lämmelår, med gnagartoppar i fjällen ungefär vart fjärde år. Men det systemet har ju kraschat sedan tidigt 1980-tal, säger Mikael Svensson.
– Det har påverkat fjällugglan och andra rovfåglar i fjällen jättemycket.
Vad gnagarbristen i sin tur beror på är inte helt klarlagt, men klimatförändringarna tros vara en viktig faktor.
– Gnagarna är beroende av ett stabilt snötäcke, som de kan bygga gångsystem under. Men om snön omväxlande smälter och fryser till blir det bara isbark på marken.
Två däggdjur
På SLU:s förra rödlista fanns drygt 200 arter som klassades som nationellt utdöda. Det handlar till stor del om olika insekter, samt kärlväxter, mossor och lavar.
Det finns dock också två däggdjur på listan – vildren och svartråtta – samt åtta andra fågelarter sedan tidigare.
Att en art är nationellt utdöd innebär dock inte att den är försvunnen globalt, poängterar Mikael Svensson.
– Nej, det finns ju till exempel fjällugglor kvar i Norge, även om det är jättedåligt läge där också, säger han.
FAKTARödlistning – bedömning av arters risk att dö ut
SLU:s rödlista uppdateras vart femte år och är en bedömning av hur stor risk det är att en art ska dö ut i Sverige.
En rödlistad art är en art som inte bedöms ha en långsiktigt livskraftig population i Sverige och som riskerar att försvinna från landet.
Uppskattningsvis finns cirka 60 000 flercelliga arter i Sverige. För cirka 22 000 av dem är kunskapen tillräckligt god för att de ska kunna bedömas inom arbetet med SLU:s rödlista.
I den senaste uppdateringen, 2020, fanns drygt 4 700 rödlistade arter med varav knappt hälften bedömdes som hotade.
Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Läs merFAKTAFåglar som är nationellt utdöda i Sverige
Utöver fjällugglan och tornugglan, som föreslås bli klassade som nationellt utdöda på nästa rödlista från SLU, finns sedan tidigare åtta andra fågelarter som bedöms som utdöda i Sverige.
Det handlar om svartbent strandpipare, svart stork, blåkråka, mellanspett, lunnefågel, tofslärka, stortrapp och härfågel.
En handfull arter klassas som akut hotade på den kommande listan: fältpiplärka, pungmes, svarthuvad mås, ortolansparv och sydlig kärrsnäppa (en underart till kärrsnäppa).
Sju arter föreslås lämna rödlistan, bland dem havsörn och dubbelbeckasin. Däremot tillkommer åtta arter, till exempel hökuggla och pärluggla.
Källor: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Birdlife.se.
Läs mer