”Detta är en betydelsefull utveckling som understryker Ukrainas orubbliga engagemang för sin suveränitet” triumferar Ukrainas generalstab på Telegram sent på tisdagen. Meddelandet påkallades av nyss genomförda attacker mot militära mål cirka 17 mil in i på rysk mark, i Voronezj med bland annat utbildningsanläggningen Pogonovo – Kreml hävdar att det rör sig om fyra robotar och att man sköt ner alla.
Det ovanliga handlar inte bara om det förhållandevis djupgående tillslaget utan mer om att vapnet man använt är amerikanska Atacms. Ukraina meddelar att det ska bli fler anfall av detta slag, men det är väldigt mycket som är okänt om landets arsenal – det kan ändå vara en viktig händelseutveckling enligt Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.
Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.
Foto: Anders G Warne
– Det är ju en utmaning för Ukraina att nå en bit in i Ryssland och när man gör det är det relativt få vapen, oftast drönare, så det här kan bidra. Den här ballistiska roboten har ju andra egenskaper, till exempel troligtvis en mycket större sprängladdning, säger Hans Liwång.
Atacms far fram med mycket högre hastighet och kommer mer uppifrån, medan drönare är långsammare men har fördelar som att liksom kunna smyga sig in eller gömma sig bland träd eller annat. De olika egenskaperna innebär att också försvaret måste anpassa sig.
– Det är helt andra funktionsprinciper som gör att det blir ändå svårare för Ryssland att skydda sig. De behöver sprida sitt försvar på andra sätt, de måste förhålla sig till att det också kan komma ballistiska robotar, och det kan ju potentiellt också göra deras försvar mot drönare svagare för de tvingas omplanera, säger Hans Liwång.
En del av en ukrainsk Atacms som ryskt försvar säger sig ha skjutit ner.
Foto: Ryska försvarsdepartementet
Mycket lite är officiellt bekräftat om mängden Atacms som USA skickat till Ukraina. En första leverans kom troligen under 2023 då den första skarpa användningen av dem noterades i oktober det året och då gällde fortfarande villkoret att de bara fick användas mot militära mål på annekterad eller ryskkontrollerad ukrainsk mark.
Därefter har man luckrat upp reglerna till att Ukraina också ska få använda Atacms med längre räckvidd in på ryskt territorium, även motsvarande Storm Shadow-missiler från Storbritannien och Frankrike. Tisdagskvällens beskjutning är de första av sitt slag sedan Donald Trump återfick presidentmakten.
– Det är så att USA inte nödvändigtvis har så många själv, så man kan kanske inte avvara så många. Då måste Ukraina verkligen hushålla med resurserna och bara använda dem när man har kunnat förbereda sig och hittat mål som de är lämpliga för. Om det är fler saker som ligger bakom, exempelvis politiska saker, det är väldigt svårt att bedöma, säger Hans Liwång.
Enligt uppgift till Wall Street Journal kom den sista Joe Biden-signerade Atacms-leveransen i våras, men hur många projektiler den innehöll är okänt. En källa har sagt till AP att Ukraina dessförinnan fått totalt färre än 40 stycken och att USA bara har några tusen.