… än naturreservat. Titeln kan uppfattas som att det är artfattigare än de var innan de höggs.
Naturreservat bildas ju för att de har särskilt höga naturvärden, så det är ju inte så konstigt att de har högre naturvärden än produktionsskog.
De här e ju inte direkt någon ny upptäckt, men ibland kan de va bra att bekräfta kännd kunskap.
>Eftersom det i Sverige sedan 1950-talet varit fokus på kalhyggesbruk
Det där är ju inte riktigt sant. Eller snarare att man utelämnat en viktig detalj: Ja, på den tiden så var det väldigt mycket fokus på storskaliga hyggen men det är ju något som man nästan helt gått bort från. Det vanligaste är fortfarande trakthyggesbruk men det sker nästan alltid på betydligt mindre skala än det gjorde för 50-70 år sedan och man gör inte längre dumheter som att dumpa avlövningsmedel på skogarna för att få bort lövträden.
Det går att artberika produktionsskog. Genom att komplettera med fler arter efter hand. Plantera buskar och annan undervegetation.
Att arberika bör öka biodiversitet och kolinlagrig. Det kanske kan vara ett relativt billigt (och vackert) sätt att öka kolinlgringen i de svenska skogarna.
Fram till 90-talet var normen att man skulle plocka ut allt och att skogen skulle se välstädad ut. Nästan alla vindfällen arbetades upp manuellt av duktiga bönder och all undervegetation sädades bort för att förenkla gallring.
Idag vet vi ju att man inte behöver göra så och skigsägare är mer måna om miljön, men om resultatet av att skapa god biodiversitet är att det blir avverkningsförbud i skog som skötts/brukats av generationer kommer man tyvärr undvika detta.
Vidare är ju stor andel i södra sverige ignplanterat bete o odlingsmark.
Eftersom det är mycket viktigt att hålla nere naturvärdena på produktionsskog så att staten och aktivisterna har mindre att säga till om om ens investering så får dom väl börja med totala kalhyggen igen då.
Det är en myt att trakthyggesbruket är nytt sen 1950-talet, biologerna borde läsa mer skogshistoria.
7 comments
… än naturreservat. Titeln kan uppfattas som att det är artfattigare än de var innan de höggs.
Naturreservat bildas ju för att de har särskilt höga naturvärden, så det är ju inte så konstigt att de har högre naturvärden än produktionsskog.
De här e ju inte direkt någon ny upptäckt, men ibland kan de va bra att bekräfta kännd kunskap.
>Eftersom det i Sverige sedan 1950-talet varit fokus på kalhyggesbruk
Det där är ju inte riktigt sant. Eller snarare att man utelämnat en viktig detalj: Ja, på den tiden så var det väldigt mycket fokus på storskaliga hyggen men det är ju något som man nästan helt gått bort från. Det vanligaste är fortfarande trakthyggesbruk men det sker nästan alltid på betydligt mindre skala än det gjorde för 50-70 år sedan och man gör inte längre dumheter som att dumpa avlövningsmedel på skogarna för att få bort lövträden.
Det går att artberika produktionsskog. Genom att komplettera med fler arter efter hand. Plantera buskar och annan undervegetation.
Här exempel från Skottland:
https://youtu.be/S0cFWXMqTEk?si=85XBjBJac2epcirR
Att arberika bör öka biodiversitet och kolinlagrig. Det kanske kan vara ett relativt billigt (och vackert) sätt att öka kolinlgringen i de svenska skogarna.
Fram till 90-talet var normen att man skulle plocka ut allt och att skogen skulle se välstädad ut. Nästan alla vindfällen arbetades upp manuellt av duktiga bönder och all undervegetation sädades bort för att förenkla gallring.
Idag vet vi ju att man inte behöver göra så och skigsägare är mer måna om miljön, men om resultatet av att skapa god biodiversitet är att det blir avverkningsförbud i skog som skötts/brukats av generationer kommer man tyvärr undvika detta.
Vidare är ju stor andel i södra sverige ignplanterat bete o odlingsmark.
Eftersom det är mycket viktigt att hålla nere naturvärdena på produktionsskog så att staten och aktivisterna har mindre att säga till om om ens investering så får dom väl börja med totala kalhyggen igen då.
Det är en myt att trakthyggesbruket är nytt sen 1950-talet, biologerna borde läsa mer skogshistoria.
Comments are closed.