Friskolor sätter glädjebetyg – ”Skapar rättsäkerhetsproblem”

31 comments
  1. Problemet är större än vad som syns på grund av flera faktorer.

    1. Elever från friskolor presterar sämre än elever från kommunala skolor på högskolan. Det finns inte ett enda undantag inom någon kategori heller.

    2. Elever på kommunala skolor får **lägre** betyg än vad de presterar på nationella proven.

    3. Som forskaren i artikeln säger så sätter friskolor generösare betyg på nationella proven och utöver det generösare slutbetyg efter det. Det blir alltså dubbelt upp.

    Alltså är det så att elever från friskolor lär sig mindre men får mycket högre betyg medans elever från kommunala skolor lär sig mer men får snäppet lägre betyg.

  2. Det kanske ”Skapar rättsäkerhetsproblem” och annat jäkelskap, men det skapar också en möjlighet att forsla en enorm mängd skattepengar till vissa människors privata fickor, har ni tänkt på det? Upp och nedsidor så att säga

  3. “Betygssättning är djupt olikvärdig i Sverige och det är ett problemeftersom betygen har en väldigt stor roll som urvalsinstrument”

    Ett icke-problem då det saknas evidens för att bra betyg i gymnasiet korrelerar med yrkeslämplighet. Det korrelerar sannolikt ej bra för hur väl elever klarar högskolestudier efter att gymnasieexamen ej längre är färsk.

    Däremot korrelerar gymnasiebetyg sannolikt mycket väl med unga som har haft socioekonomiska fördelar.

    Dessutom tycker jag att det är intressant hur man inte bryr sig om hur gymnasiebetygssystemet i sin helhet är skevt. Faktum är att vi har en brutal betygsinflation inom privata såväl som offentliga skolor. Faktum är att det är betydligt mycket lättare att få ett perfekt snitt i mindre attraktiva skolor och utbildningar, ex. omvårdnadsprogrammet. Vi kan även titta på kön där det är tydligt att pojkar och unga män diskrimineras med livsformande konsekvenser.

    Men visst finns det problem med att många privata skolor ger bättre betyg i relation till vilka kunskaper eleverna har… men det e lite som att peka på en skit å säga att det är en fluga på den.

    Vi kanske borde sluta låtsas som att betygssystem är rättvisa.

    “Gymnasiebetyg är orättvisa!”

    NÄHÄÄÄ?!

  4. Har gjort en liten observation; enda sedan det uppdagats att de facto glädjebetyg är det som genomsyrat i princip hela friskolevärlden så har också mystisk nog de sedvanliga krönikorna från “MVG i alla ämnen”-tjejerna, som klagar på att HP är orättvist, försvunnit. Annars kom det som på beställning dagen efter HP rättades – varenda gång.

    Men aa vi har ju faktiskt inte säkra betyg som mäter kunskap längre. Förmodligen har vi inte haft det på väldigt länge, om ens alls. Min radikala åsikt är att vi avskaffar betygen helt och hållet på alla programmen som är högskoleförberedande, de ska bara finnas godkänt och icke godkänt. Sen kör man test a la HP två gånger per år och det högsta resultatet är din ansökningspoäng till högskola.

    Jag tycker det är otroligt orättvist att ofta 2/3 av intagna platser ska gå till de som har gått på “rätt skola”, inte de som har högst objektiv kompetens. Det här är onekligen inte ett lärarproblem utan ett system problem.

    Diskutera i smågrupper nedan.

  5. Hur kommer det då sig att de politiker som är emot friskolor också är emot att nationella proven rättas slumpmässigt av lärare på andra skolor?

  6. I iaf minst 10 år så har koncerner som Jensen education erbjudigt bl.a mig 200kr per satt betyg E/godkänt. Ingen annan form av lön. Jag skulle bara rätta prov, inte lära ut, dessutom var jag inte behörig att bestämma betyg då.

    När jag inte gick med på det så svara de bara öppet så andra såg att jag var en arbetare som då inte ville arbeta resultatdrivet.

    Men alla kollegor i kommunala skolor skrev falska betyg också för att vara snäll(man skulle inte förstöra elevens liv heter det bl.a), måste vara hundratals per arbetare vid detta laget. Därmed fick man mer på löneförhöjningen.

  7. Snälla återförstatliga bara detta haveri nån gång. Jag är sosse men inte ens jag tycker det är kul att betala skatt när man gång på gång på gång läser hur stora koncerner och lallare stoppar pengar i egen ficka.

    Ingen av oss betalar skatt för att en enormt hög andel av det ska gå rätt ned i fickan på externa ägare.

    På 80-talet när skolan var statlig gick alla ut med gymnasiebehörighet, idag är det som lägst 82% – och var tredje hoppar av gymnasiet.

    Det här fungerar uppenbarligen inte. Hur långt ska det behöva gå innan vi inser det och faktiskt återgår till det som faktiskt fungerade?

    Stoppa u-landifieringen.

  8. Bara släng detta på den gigantiska ”vi har varit naiva” högen. Det verkar som att våra politiker inte kan göra ett enda jävla rätt numera.

  9. Majoriteten av friskolor på gymnasienivå drivs som aktieföretag.

    Pengar går till att locka så många elever som möjligt. Det är rent av genialt marknadsmässigt, tänkt dina elever går bara tre läsår. Det är krångligt som fan efter en viss tid att byta skola men dessutom extremt jobbigt rent socialt så friskolor bara käkar pengar. De blåser därefter majoriteten av sin budget på marknadsföring, de kör bara bare-minimum vilket är varför deras lokaler är så jävla små.

    Ännu bättre är att friskolorna är tillför att reducera kommunala skolors förmåga för att få medborgare att gå “Höhö- vi borde privatisera mer” om det inte vore så, så skulle inte skolor få gå med vinst. Vi är i princip enda landet i Västeuropa med detta problem och det är troligen en elefant i rummet.

    Du kan inte ha fria aktörer som får ha syfte att gå med vinst och sedan finanisera dem med skattepengar när vi har en lärarbrist och klyftor mellan kommuner. Det är så extremt idiotiskt att enbart en folkpartist kan vara dum nog att tro på det helhjärtat och inte bara låtsas för att tjäna pengar i egen eller anhörigs ficka.

    Individuella friskolors prestation klassas idag som företagshemligheter.

  10. Jag gick på en privatskola gymnasieskola i Örebro och jag kan säga att det är oerhört absurt.

    Varje terminstart så samlades vi alla i ett rum med rektorn där hon höll ett extremt linjärt framträdande där hon berättade för oss om hur många som hade sökt till Jensen Gymnasium Örebro. Hon pratade om rekord osv osv och vilket bra jobb vi hade gjort genom att tipsa andra människor. Det var ofta eller nästan alltid klagomål men det fick ofta ett-ords svar eller hånflin från personalen.

    Vi hade också extremt skabbiga korridorer och saknade exempelvis toapapper under hela höstterminen på en av våra fyra toaletter men en annan toa hade en icke fungerande lampa så det jämna ut sig. Vi hade det extremt skabbigt ofta och man undra konstant vad pengarna gick till tills att man kolla på officiella sidan och såg all marknadsföring.

    Exempel på snålhet var att jag föreslog handsprit till våra toaletter före pandemin på grund av att minska smittorisk och rent av renligare, men min mentor sa att det var ologiskt och kosta för mycket pengar lol

    Missnöjda elever behandlades dessutom som skit. Ifall du hade ett klagomål gentemot en lärare så togs du till ett rum med läraren i fråga och din mentor men deras arbetskultur gjorde att deras företagslojalitet är kultliknande. De tag-teama i princip eleven med utpressningsliknande frågor för att sedan kräva att ärendet glöms bort.

  11. Hela tanken med friskolesystemet var väl att utnyttja den fria marknadens förmåga att optimera produkter efter vad konsumenter vill ha. Det verkar dock som att den som utformade systemet helt missförstått vad det är som driver själva optimeringsprocessen och vad det är som faktiskt efterfrågas av konsumenterna (eleverna) i detta fall.

    För de flesta elever är betyget primärt, kunskapen sekundärt, eftersom antagning till gymnasium/högskolan i de flesta fall är betygsbaserat istället för kunskapsbaserad. Då skolorna har förmågan att själva sätta betyg hejvilt är den självklaraste optimeringen alltså att helt enkelt erbjuda högre betyg, inte bättre pedagogik vilket var tanken.

    För att friskolesystemet ska fungera måste alltså problemformuleringen ändras så att skolan optimerar för bättre pedagogik. Detta kan göras på minst 2 sätt:

    1. Skolor får ej sätta egna betyg. Detta kan lösas på flera sätt, jag skulle föredra att alla betygsgrundande prov är av “nationella provet”-stuk som rättas centralt. Alltså, alla skolor gör samma prov och proven rättas inte av läraren. Slutbetyget bestäms av provresultaten.

    2. Slopa betygen helt och använd istället antagningsprov relevant för utbildningen.

    I båda fallen gäller det att om eleverna vill komma in på gymnasium/högskolan, bör de välja den skola som kan erbjuda bäst förberedelser inför proven – och därmed bäst pedagogik, i alla fall i det avseendet. Anonym rättning och samma prov för alla är även det mest rättvisa systemet enligt mig.

  12. Det som är viktigt att komma ihåg är att man kan välja mellan kommunal och friskola. Själv valde jag friskola då det är lättare att få högre betyg i ämnen som jag aldrig kommer att ha någon användning av plus det faktum att skolan inte såg ut som om den i vilken stund som helst skulle kollapsa. Föredrar man att gå med mer civilicerade elever kan man självklart välja kommunalt men då får man acceptera ett sämre betyg och vegansk skolmat fyra dagar i veckan 🙂

  13. Mer än några anekdotiska bevis och mysiga historier om friskolor där alla får hjälp förstår jag inte argumentet för dem. All statistik talar för att de inte presterar som de skall.

  14. Jag röstar höger men friskolorna är en av väldigt få frågor där jag anser att den nuvarande implementeringen i Sverige är fullständigt katastrofal. Det krävs ordentliga reformer eller helt enkelt eliminera statsfinansierade friskolor, så att de själva kan stå för risken.

  15. Som någon som gick ut Engelska Skolan med 320 poäng kan jag lova att jag fick glädjebetyg så att det sjöng om det.

  16. När jag får elever från friskolor vet jag direkt att det kommer innebära problematik. De kan oftast inget om grammatik, stått framför grupp är något de aldrig gjort och att läsa längre romaner innebär bråk.

    Föräldrarna är oftast dryga som in i helvete när de inser hur långt efter barnen ligger. Barnen får oftast en dålig upplevelse “Hur kan jag få E på NP? Jag fick alltid B eller A förr?!?!”.

    Värst är Kunskapsskolan, fy i helvete. Elever som ska läsa SVA vet inte vad det är. Elever som fått C i engelska har aldrig pratat engelska i grupp. Elever vet inte vad en källa är.

    Det händer att kommunala elever har brister men aldrig alla och det är enstaka elever, inte varje jävla elev! Det är aldrig att en elev som kommer med C får F på alla uppstartstester vi gör. Det är nästan regel från friskolor, framförallt Kunskapsskolan.

  17. Det här är så sant så många från den lokala friskolan som gick i gymnasiet var fullaständigt efterblivna och hade MVG i allt.

  18. Hur hanterar vi sånt här framöver när också friskolorna köpts loss av utländska investerare?

    Blir det utrikesministern som ska försöka få tag på Saudierna på telefon för att diskutera problemet? Eller går det via FN?

  19. Problemet här är ju inte specifikt att skolor med privata intressen existerar i samhället, utan snarare det faktum att betygsystemet idag inte har förankring i eller kontroll av verkliga kompetenser. När man började reducera breda kunskapsområden till en dimension (dålig, ok, bra, fan vad bra) så blev det något där lärarna kan välja godtyckligt baserat vad som får de att se bra ut.
    Bättre vore det med externa kontroller där man bockar av vilka färdigheter har baserat på data. Kanske ett anonymt system där skolor får granska kunskap hos slumpmässigt utvalda elever från antingen den egna skolan eller från andra utan att de vet vilket.

  20. Ungefär hälften av min klass på gymnasiet kommer från Engelska Skolan där alla snittade ~300+ i merit. De flesta av dem har nu svårt att ens nå C/B-nivå på ämnen som de ska ha haft högst betyg i tidigare. Många är desutom väldigt lata när det kommer till att studera, vilket jag tror kommer från att de fått så lätta betyg i högstadiet.

  21. Vetenskapens värld kör också en serie på skolan som är igång just nu för de som är intresserade. Sen så finns också “vem mördade skolan” på SVT som många pekat ut.

    Från mitt perspektiv så verkar betygssystemet vara skit, kommunaliseringen skit och friskolereformen skit.

    Återgå till en statlig skola som baserar sig på lika villkor i hela landet (med undantag för viss ideologisk skolverksamhet utan vinst), se över betygen och slopa så mycket som går (kanske bara ha det 9an uppåt?) för att minska stress och ta för guds skull bort betyget underkänt då det portar barn från att utvecklas vidare innan de ens är vuxna.

    Jag var också väldigt emot 1-5 systemet förut då det kändes orättvist fördelat men det är förmodligen mycket mer rättvist än dagen system eftersom det är normalfördelat, omöjligt att ge glädjebetyg (generellt) samt immunt mot betygsinflation (tråkigt att ta några sabbatsår innan högskolan bara för å se att alla intagningspoäng ökat med 20% i snitt)

    Sen så borde man förstås insätta mycket mer forskning innan man tar stora beslut men detta var iaf min personliga uppfattning för stunden.

  22. Incitamenten är helt åt skogen. Det är inget principiellt fel på vinstdrivande friskolor mer än vinstdrivande mataffärer eller bilverkstäder. Men en mataffär kan i längden inte öka vinsten genom att sälja skitmat och en bilverkstad som struntar i att byta motorolja när de gör service får snart dåligt rykte. Genom sund konkurrens så blir det bättre även för kunderna än att ha statligt monopol på livsmedelaffärer och verkstäder – trots att företagen gör vinst.

    Men skolorna kan enkelt delvis kompensera en dålig utbildning genom att ge höga betyg. Och kanske hålla eleven nöjd med en dator / körkort eller ersätta några timmars undervisning i veckan med fritt datorspelande och kalla det “E-sportprofil”.

    Självklart så måste det bli så att skolan inte själv får sätta betygen utan att det ska göras utifrån nationella prov eller liknande. (Den enskilde eleven ska inte nödvändigtvis få betyg utifrån dessa då man kan ha en dålig dag eller vara känslig för stress, men skolans snitt ska ligga i linje med proven.) Skolan ska inte heller få utföra dessa prov själv. (Tenderar i att lågpresterande elever “råkar” vara frånvarande på proven och att hjälpsamma provledare ger “ledtrådar”.)

    Man måste även ta hänsyn till utgångsnivån. Det är en större prestation att lyfta ett gäng analfabetiska förortsgangsters till C än att höja en grupp cherrypickade motiverade ungar från B till A.

    Utöver det så får man lägga på ytterligare kriteria, t.ex. skolbibliotek, tillgång till grupprum, antal elever per lärare, elev- och föräldranöjdhet, läxhjälpsmöjligheter, inne- och utemiljö etc.

    Det är självklart svårt att få det perfekt, men det är ta mig tusan en bedrift att få det att fungera så dåligt som det gör nu!

  23. Gick kommunalt från förskoleklass till 9an och går nu mitt första år på gymnasiet där jag går på friskola. Fick utan tvekan sämre betyg när jag gick kommunalt än på friskola men jag skulle vilja påstå att det har med att göra att vi har fler inlämningar än prov nu, vilket passar mig mycket bättre.

    När jag gick kommunalt tog man nästan 0 hänsyn till att jag är ljudkänslig och lider av tinnitus. På gymnasiet så har jag tillgång till en vilodag i veckan (där jag egentligen pluggar hemma i lugn och ro där jag kan fokusera och vila öronen) samt grupprum bokade för mina lektioner. Känns som att jag är en människa nu. På de kommunala skolorna kände jag mig ignorerad och fick inte de anpassningar jag behövde.

    Jag har en lärare som offrar sin tid på helgdagar för att ge feedback på iterationer av inlämningar och som lyssnar på mig när jag säger att något inte funkar för mig. Därefter blir det en konversation om vilka anpassningar som kan vara relevanta eller en annan förklaring än tidigare angivet. Visst har jag någon lärare jag inte gillar men överlag känner jag att jag kan hålla en diskussion med läraren och inte bli överröstad. På senaste kommunala skolan jag gick i bad jag om att få skriva ner lärarens instruktioner för att jag skulle uppnå betygsnivåerna på kunskapskraven jag önskade, det tyckte hon inte att jag behövde. Så där satt jag och fick lyssna på ett långt utlägg om vad jag skulle göra, gick därifrån och kom inte ihåg ett ord.

    Skillnaden jag kan observera mellan friskola och kommunal skola är att i friskolan kan jag göra iterationer på inlämningar och därmed uppnå betyget jag önskar. På kommunala skolorna jag gick var det prov och resultatet på det var avgörande. Nu har jag lärt mig vilka verktyg som löser vilka problem så jag kan referera till dessa verktyg medans jag på kommunal skola lärde mig manualen till verktyg utantill.

    Båda mina föräldrar har observerat att jag kommit hem gladare och piggare från skolan på gymnasiet än under alla år därinnan. Mycket möjligt att jag lär mig mindre men är inte ens hälften så stressad över prov som jag var på kommunala skolor. Som bland annat SVT benämnt nyligen så är ohälsa hos skolelever inte den bästa och friskola räddade mig från mycket av ohälsan jag tidigare upplevt hos de kommunala skolorna. Med handen på hjärtat kan jag säga att jag föredrar en ”sämre utbildning” om det innebär att jag slipper huvudvärk varje dag, ohållbar stress och så vidare. Jag hade inte klarat av 3 år till i samma takt som kommunala skolorna.

    Mina tankar/observationer. 🤷‍♂️

Leave a Reply