Tidöregeringens nya nationella cancerstrategi 2.0 sätter en välkommen riktning för svensk cancervård under de kommande 10–15 åren. Den höjer ambitionsnivån och slår fast att personcentrering, jämlikhet, forskning, innovation och samverkan ska genomsyra utvecklingen.

En bra strategi räcker inte

Vi välkomnar särskilt strategins tydliga fokus på modern diagnostik och precisionsmedicin. Att avancerad bilddiagnostik och molekylär diagnostik lyfts som centrala verktyg för tidigare upptäckt, säkrare prognosbedömning och mer individanpassad behandling är helt rätt – liksom betoningen på nationell styrning och samordning för att precisionshälsa ska bli jämlik i hela landet.

Men en strategi är bara början. Det som avgör om Sverige verkligen fortsätter vara ett föregångsland är hur väl vi omsätter ambitionerna i praktiken. Först då kan de komma till nytta för patienterna.

Ett av cancervårdens mest lovande utvecklingsområden är Radioligandterapi (RLT). Det är en form av precisionsbehandling där strålning levereras direkt till tumören via en målsökande molekyl, där diagnostik och behandling hänger ihop. Läkemedelsbolag har gjort stora investeringar inom forskning och utveckling, och det finns i dag två godkända terapier och fler än 70 molekyler i klinisk forskning.

Nationell samordning är avgörande

En RLT-behandling för prostatacancer används i flera europeiska länder. Den är godkänd även i Sverige men ännu inte rekommenderad för användning. Detta är ett tydligt exempel på hur Sverige tappar fart och går miste om såväl klinisk erfarenhet som innovationskraft inom ett växande område.

Just därför blir cancerstrategins fokus på nationell samordning avgörande. Om Sverige inte ska hamna efter nya behandlingsplattformar som RLT krävs en modell som gör att innovation introduceras kontrollerat och jämlikt i hela landet. Genom hela kedjan: diagnostik och patientselektion, kapacitet och kompetens, logistik och uppföljning.

Om Sverige inte implementerar nya behandlingar, blir Sverige inte heller relevant för framtida klinisk forskning


För att cancerstrategin ska leva upp till ambitionen om en modern, jämlik och innovationsdriven cancervård föreslår vi följande:

gör implementering till en styrd nationell process med transparens, gemensamma kriterier, tydligt ansvar och uppföljning, så att nya behandlingar och metoder kan införas jämlikt i hela landet. Då kommer vi förbi nuvarande hinder att varje sjukhus och enhet måste lösa samverkansfrågan varje gång en ny behandling eller metod ska implementeras.
säkra kapacitet, kompetens och standardiserad datainsamling i vårdkedjan så att nya terapier an införas jämlikt och följas upp i hela landet, utan att fastna i flaskhalsar. Säkerställ styrning och uppföljning av kunskapsstyrningens riktlinjer i samverkan mellan alla inblandade parter. 
koppla införandet tydligare till kliniska prövningar och forskning så att Sverige kan attrahera studier, bygga klinisk erfarenhet och bidra till nästa generations cancerbehandlingar. Om Sverige inte implementerar nya behandlingar, blir Sverige inte heller relevant för framtida klinisk forskning.

Gör precisionsmedicin mer tillgänglig

Cancerstrategin pekar ut en modern väg: mer precision, mer data, mer jämlikhet och starkare innovationskraft. Den har som mål att fler överlever cancer samt att alla som drabbas ska ha möjlighet att åtnjuta en så hög livskvalitet som möjligt både under och efter en cancersjukdom.

Genom stärkt samverkan kan vi tillgängliggöra precisionsmedicin. Låt oss nu säkerställa att strategin får fullt genomslag i praktiken så att Sverige kan fortsätta att ligga i framkant och så att svenska patienter kan få nytta av utvecklingen.