Stoppa övergreppen nu – fortsatt samling krävs

ActionAid Sverige: I vårt land kan 68 000 kvinnor ha utsatts

Kampen mot kvinnlig könsstympning måste fortsätta och drabbade måste bemötas med kunskap och respekt.

Resurser och samverkan mellan aktörer är avgörande – och alla kvinnors rättigheter måste stå i centrum för arbetet mot skadliga traditioner, skriver ActionAid Sverige på internationella dagen mot kvinnlig könsstympning.

DEBATT. Kvinnlig könsstympning – att skära bort hela eller delar av de yttre könsorganen – är och förblir ett övergrepp som aldrig kan accepteras. En kvarts miljard flickor och kvinnor lever med konsekvenser av övergreppet världen över. I Sverige kan 68 000 ha varit utsatta och ytterligare 13 000-23 000 riskerar att utsättas.

Könsstympning kan leda till livslångt lidande och komplikationer i samband med toalettbesök, menstruation, graviditet och förlossning. I länder där sedvänjan har förekommit länge är könsstympning den fjärde vanligaste dödsorsaken bland barn.

Under ledning av FN-organisationer som UNFPA, Unicef och WHO arbetar regeringar och civilsamhälle, bland annat kvinnorättsorganisationer, för att stoppa övergreppet och stärka stödet till drabbade.

Att våga fråga är avgörande. Därför utbildar ActionAid Sverige yrkesverksamma inom skolhälsa, socialtjänst och rättsmyndigheter om hur drabbade kan bemötas med kunskap och respekt – och hur ytterligare övergrepp kan förebyggas. I verksamheten, som bedrivs med stöd av bland andra Jämställdhetsmyndigheten, har deltagarna framfört önskemål om bättre nationell samordning, mer resurser och ytterligare samarbete mellan stat, myndigheter och civilsamhälle.

I en alltmer polariserad värld förs nu en debatt även om könsstympning. I en artikel i British Medical Journal i höstas går 25 kvinnor till attack mot det globala arbetet mot kvinnlig könsstympning. Debattörerna vill ersätta begreppet med ”traditionella kvinnliga könspraktiker”, talar om ”potentiella fördelar” med övergreppet och efterlyser ”mer balanserad” debatt.

Flickors och kvinnors rättigheter motarbetas sedan länge av konservativa politiska och religiösa krafter. Allt oftare ges flickor och kvinnor, även i Sverige och Europa, olika rättigheter med hänvisning till tradition, religion eller kultur. Det vore olyckligt om också debatten om kvinnlig könsstympning skulle få kulturrelativistisk slagsida.

Läkaretiken är tydlig: ingrepp som saknar medicinsk grund ska undvikas och skydd mot lidande ska ges jämlikt. Smärta får inte relativiseras med hänvisning till positiva begrepp som egenmakt eller grupptillhörighet. Jämförelser mellan ofrivilliga ingrepp på barn och frivillig plastikkirurgi på vuxna kvinnor riskerar att förminska allvaret i övergrepp som utförs utan samtycke och ofta utan bedövning. Inte heller förekomsten av manlig omskärelse gör kvinnlig könsstympning mer acceptabel. Medikalisering av kvinnlig könsstympning, det vill säga att ingreppet görs inom sjukvården, måste avvisas med kraft.

I Agenda 2030 har alla FN-medlemmar enats om att avskaffa skadliga sedvänjor som barnäktenskap och kvinnlig könsstympning senast år 2030. Av 31 länder i Afrika och Asien med nationell statistik över kvinnlig könsstympning har 25 infört förbud och 29 har ställt sig bakom konventionen mot alla former av våld mot kvinnor.

I såväl Sverige som omvärlden måste alla flickor och kvinnor få åtnjuta samma fri- och rättigheter. Därför krävs fortsatt samling mot kvinnlig könsstympning och fortsatt feministiskt och antirasistiskt arbete mot alla former av hedersförtryck.

Jennifer Vidmo, generalsekreterare ActionAid Sverige

FAKTASå skriver du en debattartikel

Läs mer