Regeringen har bränt alla pengarna på skattesänkningar som varken går till dem som behöver dem mest – eller skapar jobb och tillväxt.

Tänk dig ett årsmöte i din lokala förening där kassören berättar att föreningens pengar för överskådlig framtid är slut. Att man utöver de dyra, långsiktiga investeringar alla var överens om var nödvändiga för verksamheten anordnat en fest för huvudsakligen styrelsen och deras vänner och att man på den inte bara brände vartenda öre som fanns kvar på bankkontot – utan att alla anslag man räknade med att få för att bedriva verksamhet det kommande decenniet skulle behöva användas för att betala för investeringarna och för festskulden. Med ränta.

”Men vi ställer upp för omval” säger sedan både kassören och föreningens ordförande inför de samlade medlemmarna.

Skulle du ge dem förtroendet igen?

Ungefär så ser det ut i rikspolitiken just nu. Finansministern kallade till pressträff i fredags och förklarade att alla pengar som kommer in till statskassan och hundratals miljarder därtill redan var intecknade för många år framöver.

Pengarna är slut. Det finns inte ett öre över till nya reformer, så när de politiska partierna inleder valrörelsen inför höstens val och lovar att satsa på än det ena och än det andra, så har de i realiteten inte en chans att leverera på de löftena, förklarade finansministern.

Och på måndagen levererades den hårdaste kritiken från det finanspolitiska rådet mot den förda regeringspolitiken någonsin. Expertrådet kritiserar regeringen för att ha drivit fram det största underskottet i svenska statsfinanser på 30 år (undantaget under pandemin).

För vilken gång i ordningen är det nu som regeringens politik ifrågasätts av experter? Håller någon räkningen?

– Den här typen av kortsiktigt agerande där man skjuter på kostnaderna och inte ställer olika utgifter mot varandra, det är precis det som det finanspolitiska ramverket är till för att förhindra, säger Heikensten till DN om att Tidöregeringen kört en ”allt åt alla”-taktik inför valrörelsen.

Stora försvarssatsningar, stöd till Ukraina och därutöver en rad dyra skattesänkningar där matmomssänkningen är den största, kommer att leda till ett kraftigt underskott och ett ökat lånebehov på 170 miljarder kronor!

Det är inget nytt utan en klassisk högertradition. Varje gång de fått regera i modern tid har de efterlämnat stora underskott.

Men det stora problemet är inte att regeringen gör av med pengar. Här är nog det Finanspolitiska rådet överdrivet rigida. Nej, problemet är inte ens att de driver upp underskotten med hundratals miljarder.

För Svantesson har rätt när hon säger att svensk ekonomi är stark och klarar det (inte tack vare henne utan tidigare socialdemokratiska regeringar som lämnat överskott efter sig och betalat av på statsskulden …)

Problemet är vad hon och regeringen lägger alla dessa pengar på.

Inte de störa investeringarna i försvarsupprustning och stöd till Ukraina – utan skattesänkningar som ger de rikaste svenskarna mest och som knappt på marginalen tros ge fler i arbete trots hög arbetslöshet och inte heller skapar tillväxt.

– Jag kommer heller aldrig be om ursäkt för att vi stöttar hushåll i en väldigt tuff tid med höga priser och en tuff situation för många, kommenterade Svantesson kritiken från Finanspolitiska rådet.

Kanske föreställer hon sig själv i mask och tajts som en superhjälte beredd att räcka ut en hjälpande hand.

Men hjälper kämpande hushåll är inte vad hon gör. Det mesta av skattesänkningarna – jobbskatteavdraget, den sänkta matmomsen och skattebefriat ISK-sparande – går till höginkomsttagare med hundratusentals kronor investerade på börsen som överväger att renovera sommarstället i Spanien med rotavdrag.

Men det är kanske en ”tuff situation” fullt jämförbar med att inte känna att man har råd att dra upp värmen i sovrummen över 16 grader – eller oroa sig över vad det ska kosta när nästa månads mediciner ska hämtas ut på apoteket.