>Forskarna har gått igenom nationell statistik som omfattar 18 000 internationellt adopterade. Studien visar att var fjärde internationellt adopterad kvinna och var femte man har behandlats inom psykiatrin. Det är ungefär 60 procent fler än bland infödda svenskar.
>Även inom psykossjukdomar, den allvarligaste formen av psykiatrisk sjuklighet, är internationellt adopterade överrepresenterade.
>Forskarna har sett en ökad risk för personer som har adopterats efter ett års ålder, med särskilt hög risk efter fyra års ålder.
>Enligt studien har dubbelt så många internationellt adopterade som både svenskfödda och flyktingar, per capita, begått självmord. Fem procent av alla vuxna adopterade har minst en gång vårdats för självmordsförsök.
>Adopterades utsatthet är exceptionell, enligt forskarna bakom studien.
>– Vi har jämfört med flyktingar, som också är en utsatt grupp. Adopterade har mycket högre risk för psykisk ohälsa än flyktingar som kommer till Sverige som barn, säger Anders Hjern.
>Enligt Anders Hjern är det endast barn som har vuxit upp som fosterhemsplacerade som uppvisar högre risk för psykiatrisk sjuklighet och självmord.
>Risken för självmord bland adopterade minskar dock med stigande ålder. Efter 33 års ålder ligger adopterades risk för att begå självmord på samma nivå som för svenskfödda.
>Forskarna tror att detta kan handla om en ökad medvetenhet kring adopterades förhöjda risk att begå självmord.
>På jobbfronten står internationellt adopterade dubbelt så ofta långvarigt utanför arbetsmarknaden än inrikes födda svenskar, trots att adopterades utbildningsnivå generellt inte är avsevärt lägre.
>– Det är rätt tydligt att det har att göra med psykisk ohälsa. Vi ser de höga ohälsotalen, inte minst inneliggande psykiatrisk vård, säger Anders Hjern.
>Enligt Hjerns och Vinnerljungs studie handlar adopterades utanförskap på arbetsmarknaden om en hög nivå av förtidspension och andra sjukersättningar.
>– När vi tittar på ersättningar som förtidspension och sjukersättning är de utlandsadopterade ungefär dubbelt så många. Det är den huvudsakliga anledningen, pekar våra resultat på.
>Adopterade män gifter sig i mycket lägre grad än svenskfödda. De adopterade männen är även underrepresenterade när det kommer till samboförhållanden.
>Internationellt adopterade, män som kvinnor, har också högre grad varit inblandade i skilsmässor. Enligt studien är risken 50 procent högre än för infödda svenskar.
>Adopterade har alltså större svårigheter att både etablera och behålla förhållanden. Enligt forskarna bakom studien handlar det varken om psykisk ohälsa eller situationen på arbetsmarknaden.
>– Vår tolkning är att det är en form av subtil diskriminering. Det finns sociologisk forskning om hur det går till när man väljer partner. Man väljer personer som är lik en själv, säger Anders Hjern och fortsätter:
>– Att ha ett annorlunda fysiskt utseende gör att man får det svårare på äktenskapsmarknaden helt enkelt.
>Det faktum att adopterade lever ensamma i vuxen ålder ökar, enligt forskarna, risken för självmord och depression.
>– Vi tolkar det så, eftersom det i annan forskning finns ett tydligt samband mellan att leva ensam och att begå självmord, säger Anders Hjern.
>Ungefär 60 000 adoptivbarn har kommit till Sverige från andra länder, med stöd från staten. Därför finns det, enligt forskarna, ”starka etiska argument” för att staten ska ta ett särskilt ansvar för de medborgarna.
>I en statlig utredning från 2003 föreslogs en rad förslag om stöd till adopterade och adoptivföräldrar. Regeringen valde då enbart att föreslå en så kallad ”obligatorisk föräldrautbildning” under adoptionsprocessen.
>Anders Hjern pekar på att utlandsadopterade finns överallt samhället – men överallt där de söker hjälp är de ovanliga.
> – Därför behöver staten ta ett grepp och samla resurser så att det blir en kunskapsutveckling. Det här är inte problem som vi ska sopa under mattan.
Anders Hjern och Bo Vinnerljung, forskare vid Karolinska Institutet respektive Stockholms Universitet. Studien baserades på anonymiserad data från nationella register som tillhandahölls av Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen. I studien analyserades data om 18 000 av Sveriges cirka 60 000 internationellt adopterade individer.
Internationella adoptioner är jävligt tveksamt att hålla på med.
Som någon som blivit internationellt adopterad så skulle jag ändå vilja lägga till att det finns gott om fall där det går bra också! Är ju bra att de faktiskt gör nationell forskning på det och är viktigt att ta upp. Har annars mest hört om historier från t.ex. USA men där är ju kulturen lite annorlunda så inte säkert upplevelserna är lika.
Samtidigt kan jag tycka det är lite trist att det nästan bara tas upp negativt om adoption. Alltifrån rasistiska föräldrar till problematiska barn. Överlag tycker jag ändå att adoption är något fint. Älskar mina föräldrar. Men gör ju inte lika bra nyheter när nåt flyter på bra. Kan visserligen påverka att jag adopterades inom ettårsgränsen.
Mitt dejtingliv har faktiskt varit ganska icke-existerande dock (＞﹏＜)
Måste vara påtagligt frustrerande att känna sig som vilket svenskt barn som helst, men konstant påminnas om att man är annorlunda och behandlas utifrån det.
Jätteintressant forskning, hoppas att de har medel att fördjupa den ytterligare och kanske titta närmare möjlig uppdelning av populationen. Tidigare har jag hört nämnas att ursprungsland kan ha stor betydelse eftersom orsaken till att barn blir aktuella för adoption skiljer sig väldigt vilket också påverkar barnet på olika sätt framgent. På vissa håll är det mer förekommande med skador från undernäring eller förälderns alkohol- eller drogbruk. Sen vet vi ju att psykisk ohälsa är ärftligt, det kan inte vara ovanligt att förälderns dito är orsak till att adoption blivit aktuellt.
Intressant forskning. Jag tycker den tyder på att arvet är viktigt. En person som adopteras till Sverige har mycket kärleksfulla adoptivföräldrar men kanske inte så bra biologiska föräldrar. En mamma som lämnar ifrån sig sitt barn har nog en del psykiska problem och kanske alkohol- eller drogmissbruk i bagaget. Tiden i livmodern vet vi från andra studier påverkar människor mycket mer än vad man tidigare trott. Så om mamman missbrukade under graviditeten så kommer det påverka barnet under hela dess uppväxt.
Därmed inte sagt att miljöfaktorer inte också spelar roll. En person som ser annorlunda ut löper högre risk att mobbas även om den pratar perfekt svenska.
>Även inom **psykossjukdomar**, den allvarligaste formen av psykiatrisk sjuklighet, är internationellt adopterade överrepresenterade.
Schizofreni har väldigt hög ärftlighet, 79% enligt dansk registerstudie på tvillingar från 2017.
>– **Vår tolkning är att det är en form av subtil diskriminering**. Det finns sociologisk forskning om hur det går till när man väljer partner. Man väljer personer som är lik en själv, säger Anders Hjern och fortsätter:
– Att ha ett annorlunda fysiskt utseende gör att man får det svårare på äktenskapsmarknaden helt enkelt.
7 comments
>Forskarna har gått igenom nationell statistik som omfattar 18 000 internationellt adopterade. Studien visar att var fjärde internationellt adopterad kvinna och var femte man har behandlats inom psykiatrin. Det är ungefär 60 procent fler än bland infödda svenskar.
>Även inom psykossjukdomar, den allvarligaste formen av psykiatrisk sjuklighet, är internationellt adopterade överrepresenterade.
>Forskarna har sett en ökad risk för personer som har adopterats efter ett års ålder, med särskilt hög risk efter fyra års ålder.
>Enligt studien har dubbelt så många internationellt adopterade som både svenskfödda och flyktingar, per capita, begått självmord. Fem procent av alla vuxna adopterade har minst en gång vårdats för självmordsförsök.
>Adopterades utsatthet är exceptionell, enligt forskarna bakom studien.
>– Vi har jämfört med flyktingar, som också är en utsatt grupp. Adopterade har mycket högre risk för psykisk ohälsa än flyktingar som kommer till Sverige som barn, säger Anders Hjern.
>Enligt Anders Hjern är det endast barn som har vuxit upp som fosterhemsplacerade som uppvisar högre risk för psykiatrisk sjuklighet och självmord.
>Risken för självmord bland adopterade minskar dock med stigande ålder. Efter 33 års ålder ligger adopterades risk för att begå självmord på samma nivå som för svenskfödda.
>Forskarna tror att detta kan handla om en ökad medvetenhet kring adopterades förhöjda risk att begå självmord.
>På jobbfronten står internationellt adopterade dubbelt så ofta långvarigt utanför arbetsmarknaden än inrikes födda svenskar, trots att adopterades utbildningsnivå generellt inte är avsevärt lägre.
>– Det är rätt tydligt att det har att göra med psykisk ohälsa. Vi ser de höga ohälsotalen, inte minst inneliggande psykiatrisk vård, säger Anders Hjern.
>Enligt Hjerns och Vinnerljungs studie handlar adopterades utanförskap på arbetsmarknaden om en hög nivå av förtidspension och andra sjukersättningar.
>– När vi tittar på ersättningar som förtidspension och sjukersättning är de utlandsadopterade ungefär dubbelt så många. Det är den huvudsakliga anledningen, pekar våra resultat på.
>Adopterade män gifter sig i mycket lägre grad än svenskfödda. De adopterade männen är även underrepresenterade när det kommer till samboförhållanden.
>Internationellt adopterade, män som kvinnor, har också högre grad varit inblandade i skilsmässor. Enligt studien är risken 50 procent högre än för infödda svenskar.
>Adopterade har alltså större svårigheter att både etablera och behålla förhållanden. Enligt forskarna bakom studien handlar det varken om psykisk ohälsa eller situationen på arbetsmarknaden.
>– Vår tolkning är att det är en form av subtil diskriminering. Det finns sociologisk forskning om hur det går till när man väljer partner. Man väljer personer som är lik en själv, säger Anders Hjern och fortsätter:
>– Att ha ett annorlunda fysiskt utseende gör att man får det svårare på äktenskapsmarknaden helt enkelt.
>Det faktum att adopterade lever ensamma i vuxen ålder ökar, enligt forskarna, risken för självmord och depression.
>– Vi tolkar det så, eftersom det i annan forskning finns ett tydligt samband mellan att leva ensam och att begå självmord, säger Anders Hjern.
>Ungefär 60 000 adoptivbarn har kommit till Sverige från andra länder, med stöd från staten. Därför finns det, enligt forskarna, ”starka etiska argument” för att staten ska ta ett särskilt ansvar för de medborgarna.
>I en statlig utredning från 2003 föreslogs en rad förslag om stöd till adopterade och adoptivföräldrar. Regeringen valde då enbart att föreslå en så kallad ”obligatorisk föräldrautbildning” under adoptionsprocessen.
>Anders Hjern pekar på att utlandsadopterade finns överallt samhället – men överallt där de söker hjälp är de ovanliga.
> – Därför behöver staten ta ett grepp och samla resurser så att det blir en kunskapsutveckling. Det här är inte problem som vi ska sopa under mattan.
Anders Hjern och Bo Vinnerljung, forskare vid Karolinska Institutet respektive Stockholms Universitet. Studien baserades på anonymiserad data från nationella register som tillhandahölls av Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen. I studien analyserades data om 18 000 av Sveriges cirka 60 000 internationellt adopterade individer.
Internationella adoptioner är jävligt tveksamt att hålla på med.
Som någon som blivit internationellt adopterad så skulle jag ändå vilja lägga till att det finns gott om fall där det går bra också! Är ju bra att de faktiskt gör nationell forskning på det och är viktigt att ta upp. Har annars mest hört om historier från t.ex. USA men där är ju kulturen lite annorlunda så inte säkert upplevelserna är lika.
Samtidigt kan jag tycka det är lite trist att det nästan bara tas upp negativt om adoption. Alltifrån rasistiska föräldrar till problematiska barn. Överlag tycker jag ändå att adoption är något fint. Älskar mina föräldrar. Men gör ju inte lika bra nyheter när nåt flyter på bra. Kan visserligen påverka att jag adopterades inom ettårsgränsen.
Mitt dejtingliv har faktiskt varit ganska icke-existerande dock (＞﹏＜)
Måste vara påtagligt frustrerande att känna sig som vilket svenskt barn som helst, men konstant påminnas om att man är annorlunda och behandlas utifrån det.
Jätteintressant forskning, hoppas att de har medel att fördjupa den ytterligare och kanske titta närmare möjlig uppdelning av populationen. Tidigare har jag hört nämnas att ursprungsland kan ha stor betydelse eftersom orsaken till att barn blir aktuella för adoption skiljer sig väldigt vilket också påverkar barnet på olika sätt framgent. På vissa håll är det mer förekommande med skador från undernäring eller förälderns alkohol- eller drogbruk. Sen vet vi ju att psykisk ohälsa är ärftligt, det kan inte vara ovanligt att förälderns dito är orsak till att adoption blivit aktuellt.
Intressant forskning. Jag tycker den tyder på att arvet är viktigt. En person som adopteras till Sverige har mycket kärleksfulla adoptivföräldrar men kanske inte så bra biologiska föräldrar. En mamma som lämnar ifrån sig sitt barn har nog en del psykiska problem och kanske alkohol- eller drogmissbruk i bagaget. Tiden i livmodern vet vi från andra studier påverkar människor mycket mer än vad man tidigare trott. Så om mamman missbrukade under graviditeten så kommer det påverka barnet under hela dess uppväxt.
Därmed inte sagt att miljöfaktorer inte också spelar roll. En person som ser annorlunda ut löper högre risk att mobbas även om den pratar perfekt svenska.
>Även inom **psykossjukdomar**, den allvarligaste formen av psykiatrisk sjuklighet, är internationellt adopterade överrepresenterade.
Schizofreni har väldigt hög ärftlighet, 79% enligt dansk registerstudie på tvillingar från 2017.
>– **Vår tolkning är att det är en form av subtil diskriminering**. Det finns sociologisk forskning om hur det går till när man väljer partner. Man väljer personer som är lik en själv, säger Anders Hjern och fortsätter:
– Att ha ett annorlunda fysiskt utseende gör att man får det svårare på äktenskapsmarknaden helt enkelt.
[Bildtext: Anders Hjern med bonusbarnbarnen tvillingarna Imra och Zelda.](https://unt.se/bli-prenumerant/artikel/r215povj)
>– Jag tycker att staten har varit dålig på att ge särskilda resurser för att vi ska bli bra på att hjälpa utlandsadopterade som har psykisk ohälsa.
Enig.