Tyckte denna recension var lite rolig och relaterbar! Hoppas det går bättre för hen nu
Ah tinder. Minns hur jag fick ont i tummen av allt svajpande.
Lite kul för intervjuades för ett jobb igår om att sitta å skriva på svenska fejk-tjejers konton som företaget skapat, (det specifika företaget nämndes inte) och lura folk att dom pratar med en tjej “för att moderera och rapportera konton som trakasserar”.
Jaha, så när jag utbytt ett par meddelanden och bekräftat att det inte är någon knäppskalle, då går jag vidare och låter dom fokusera på äkta personer?
“Nej nej, du fortsätter skriva bara, blir det sexuellt så matchar du med samma energi osv.”
10k i månaden + provision per meddelande. Tydligen ett modernt levebröd.
Helt stört.
Jag är så tacksam att jag lyckats slippa tinderträsket.
hesnotwrong.gif
skulle säga att tinder funkade bättre för mig än för de flesta andra, men det var fortfarande rätt förjävligt. rekommenderar verkligheten istället!
Fortsätter med dom klassiska dating sidorna 😂
Jag hade Tinder i 24 timmar innan jag träffade henne som jag gifte mig med sen. Det funkade för mig i alla fall.
Jag har hört att Match Groups algoritmer döljer personer för dig om de anser er vara för bra match. På det sättet ökar dom chansen att du kommer tillbaka igen. Nu vet jag inte hur sant det här är men det skulle inte förvåna mig om det var det.
Verkar som appen kräver att man betalar för att den tillfälligt ska funka som det borde funka.
Dvs om du betalar så hamnar du först i kön hos partners du är intresserad av. Så borde ju appen alltid funka! Den borde ju va till för matcha folk! Typ om du gillar nån, gamla först, och annars folk som är geografiskt närmast med liknande intressen.
Glad att jag är gift och varit ihop med min fru i 15 år och sluppit allt detta elände som många av mina vänner tvingas använda.
Är någon av de andra apparna bättre?
Kanske något staten annars kan fixa, en offentlig app med öppen kod.
Det är helt sant som recensenten skriver. Reagerade direkt på hur de lagt upp så att man ska börja köpa iap så tidigt som möjligt. Man får ett litet ”sample” av vad nästa uppgraderingspaket har att erbjuda, de försöker få en hooked med dopaminkickar av likes och matchningar. The usual stuff. Konstanta meddelanden om vad man ”går miste om” när man inte har Platinum/Gold/Plus/Premium/Whatever. Det uppenbara är att likesen tickar på, även om du swipar höger hela tiden. ”Vill du se vem som gillat dig? Köp premium!”
Tycker Tinder funkar ok så länge man inser att man får starta om sin profil en gång i månaden för att starta om ens “ELO”.
Jag är inte modellsnygg, är väl en 7a eller så på en bra dag, men jag får runt 15-20 matchningar första dagarna innan det dalar. Försöker få till så många dejter det bara går innan man får starta om profilen.
Dessvärre går det sällan förbi första träffen, men det är mitt fel, inte Tinders.
Jättesvårt att bli intresserad av någon via en app eller en bild. När en kille stöter på en IRL så är det mycket enklare att få känslor. Men förstår om det är läskigt IRL.
Har aldrig provat tinder, är mer för att plocka upp en tant från lokala haket om jag är på humör. (Är man tantusiast så är man). Men har vänner som tycker att det funkar bra för dem.
Laddade ner Tinder på fredagen, matchade med en underbar tjej. Träffade henne på måndagen därpå, sen andra dejt samma vecka – tredje o.s.v.
Idag bor vi tillsammans och har hund. Visserligen är det viss tur – men faktum är att dessa appar funkar till viss mån. Det är ju minst lika svårt att hitta någon vettig IRL kan jag tycka.
Träffade min nuvarande fru på en fest 2011 precis innan Tinder lanserades. Är så jävla glad att jag aldrig behövt använda skräpet.
Har sett för många polare och hur det går för dem.
För 7-8 år sen alcove jag appen.Jag är inte brad pitt, inget sexpack. Var student så absolut inte rik. Matchade ganska ofta och gick på många dejter men insåg ganska snabbt att det inte är primärt för att hitta kärleken. Dejtade ett par kvinnor därifrån i många månader men det gick åt skogen pga kraftiga, stora och våldsamt viftande röda flaggor.
Min fru träffade jag på universitetet och vi har skrattat gott åt våra erfarenheter från tinder. Jag håller med recensenten. Kärleken finner man enklare någon annanstans men vill man leka, experimentera, lära sig sociala färdigheter (ibland hur man ska och ibland hur man inte ska göra) så kan tinder vara ett okej verktyg. Jag gissar att det inte ändrats så mycket mer än att tik tok-generationen blivit äldre och gått med men det kommer man ifrån med ett enkelt åldersfilter.
Jag brukade autoswipea bort kvinnor med botoxläppar, 38 färger i håret, bara halvnakna foton, ingen text, piercings, ciggbilder, enbart festbilder, gruppfoton och röda flaggor i texten. Då bwsparar man sig en hel del huvudvärk.
Jag skulle rekommendera att vara bög, fick 99+ högersvajps på typ 4 eller 5 dagar, träffade min nuvarande pojkvän efter 3 veckor.
Förstår inte varför alla klagar på tinder.
Var tydlig med “jag söker något seriöst men behöver inte nödvändigtvis stressa fram någonting”.
Man slipper gå på dates med oseriösa tjejer och ribban är så otroligt låg att du framstår som värsta kapet så länge du inte creepar och om pratar om sex. Jag har ett lyckligt förhållande från tinder och majoriteten av mina vänner i förhållanden har det via tinder och alla mina vänner och deras partners är inte direkt 10-poängare utseendemässigt men de har väldigt fina personligheter vilket de fått visa väl på daten.
Få är helt smooth på text så försök prata typ max 1 vecka sen gå på date.
Så jävla underbart att folk börjar fatta!
all online dejting ner i soporna, där skiten tillbehör.
Aldrig varit lyckligare gift, så att jag slipper skiten.
Min andra swipe blev en fullträff. Fyra år and counting.
Min erfarenhet av Tinder:
Installerade
Lade upp bilder, skrev att jag var helt oseriös och bara ville ta på dig naken.
Fick likes och superlikes.
Fick panik och avinstallerade skiten tvärt.
Känner mig så sjukt igen mig i recensionen, oerhört demoraliserande sätt att träffa och dejta folk. Får en jäkla massa matchningar som inte leder någonstans till en början, sen så händer ingenting… Sen ska jag inte påstå att jag är så jävla snygg heller, typ medelmåttig som bäst.
Men det lilla självförtroendet jag ändå haft är som bortblåst, sitter mest och hatar mig själv istället om olika anledningar varför jag inte är tillräcklig att ens bemödas med ett svar ifrån de få matchningar jag fått.
La ner det för kanske ett halvår sedan och börjar få tillbaka lite självförtroende, men är fan svårt.
Tvärtom är det bland de som är 50+ då matchar de nästan varje dag farsan skaffade tinder efter ett 25års förhållande å kvinnorna strömade in. Vissa dagar var han på 2dejter samtidigt. De enda han klagade över var att han fick byta sängkläder så ofta
Stämmer fullt. Värdelös app
Tycker ändå att det verkar vara förvånansvärt många som inte riktigt greppar hur grundat marknadsföring är i psykologin. Kanske har det med hur mycket företag och deras VDs romantiseras idag eller helt enkelt brist på utlärning gällande ämnet under skolgång. Det skulle nog vara schysst att ha en obligatorisk kurs i högstadiet eller gymnasiet där man får reda på hur sitt psyke utnyttjas av företagen, oavsett om man pluggar ekonomi eller inte.
Skulle säga att de som inte får matchningar inte gör det av en anledning 🙂 Går inte att skylla allt på algoritmer
En rekommendation är att testa andra appar. Visst tinder har flest användare men är otroligt girigt och fyllt av folk som knappt använder appen eller inte vill träffas. I andra appar där det är färre användare är de allra flesta långt mer aktiva.
Allt som står där är sant men jag har haft en rätt bra upplevelse
Träffat många intressanta människor inklusive några jag fortfarande talar med än idag. Tog det aldrig så seriöst och fick aldrig riktigt självförtroendet skadat
Fick också mig och min nuvarande sambo (2år) att börja prata igen efter att ha känt varandra lite halvt sen inte pratat med på ett långt tag
För längesedan läste jag recensioner i Googles variant. Var så många kvinnor som klagade på en bugg som gjorde att killar de precis matchat ned försvann precis när de skulle skriva. Stackarna..
*Belata flera hundra kronor i hopp om att få träffa en tjej*
*Lägger ut en bild med solbrillor på sig och står och ler med en fisk i handen*
Tror verkligen att upplevelsen är så himla annorlunda för män och kvinnor. Kommer låta som en humblebrag, men jag brukade ladda ned appen för en självförtroende-boost ibland, fick hundratals meddelanden under ett par veckor, snackade med massa killar, gå på nån dejt och sen brukade jag tappa intresset och ta bort appen ett par månader och sen göra samma sak. Och jag är en 5a utan smink, 8a med rätt kameravinkel och spackel i nobban. Måste suga att vara snubbe och använda tinder, det verkar till och med vara meningen. Snacka om dystopisk.
This just in: vinstdrivande företag vill öka sin vinst.
Varför i hela jävla Norden är det här alltid nyheter för folk? Det spelar ingen roll om det är matchmaking, gambling, datorspel, gym, vad fan som helst. Vinstdrivande företag drivs för vinst, att företaget verkar i en viss bransch är pga. att företaget såg branschen som vinstgivande. Hur jävla svårt ska det vara att förstå det?
Att de spelar fult fine, men sluta vara så jävla förvånade över att företag skiter i dig som person och bara, genuint, är intresserad av ekonomisk vinst.
Han har faktiskt rätt. Om man försöker i flera månader men ändå inte får till en dejt så minskar självförtroendet. Det är bättre att ragga irl. Det är enklare. Att tex gå på nattklubb eller något annat. Jag tar inte Tinder så seriöst längre. Jag bara swipar och ser vad som händer. Det får bära eller brista. Jag har hittat en tjej irl som jag träffar ibland.
Dejtingsidor är svårare eftersom tjejerna redan har femtioelva andra killar som också skriver till dem. Så ni får vara beredd på att ni konkurrerar med massa andra män.
Sitter just nu och tittar på när min son och sambo leker på altanen.
Vi träffades på Tinder, så det finns hopp!
Tinder är inget för den som söker något hållbart och seriöst är min personliga reflektion hittills. Låt mig förklara.
Vi har flera generationer av både tjejer och killar som förstörts av sociala medier. Naturligtvis är Instagram och liknande skadligt på många liknande sätt, men just Tinder är en heeelt egen nivå. För det primära syftet med Tinder är att matchas (sexuellt eller som partner)
Jag är både old-school och gentleman på många sätt, hade under en period klassiska dejter via Tinder (social aktivitet följt av mat och snack, inget fysiskt innan jag kände att det var en person jag ville satsa på). Detta ansågs unikt och uppskattades av de jag träffade, för de sa att de ville hitta sin kärlek.
Det jag upptäckte var att jag levt i en bubbla och inte förstått hur trasiga människor vi får av just Tinder. Jag har levt i långa förhållanden och inte upplevt hur illa det faktiskt är idag.
Har träffat tjejer som i grund och botten är fina och goda människor, men pga Tinder blivit totalt förstörda (en blandning mellan att ha träffat måååååånga, vissa douchebags och andra bara ärligt intresserade av det fysiska utan krav)
Det är en ond spiral. Trevlig tjej möter doucheface och blir sårad. Sårad tjej blir douchebag mot trevlig kille som i sin tur fortsätter skitkarusellen
Jag har aldrig blivit så sinnes och hjärt fu*ked som via Tinder. Ska inte gå in på detaljer, men tro mig det är väldigt populärt att prata om hur svinga män är och bortse från faktum att vi oavsett kön har samma förmåga till ett hemskt beteende.
Dopaminbehovet i samband med en totalt förstörd självkänsla/ själv värde har gjort det omöjligt för många att bryta trenden och faktiskt gå in i något äkta och ärligt.
Vi konsumerar varandra (fysiskt och känslomässigt) på samma sätt som med allt annat i ett slit och släng samhälle tills vi hittar något bättre (eller de vi konsumerar ställer krav)
Jag tror helt ärligt att vårt samhälle som skapat vår livsstil gör oss tomma på ett riktigt syfte. I brist på ett syfte så super vi oss otörstiga på nöje/ våra egna begär.
I allt detta tappar vi oss själva och vi blir skadade självupptagna egoister som innerst inne agerar som vi gör pga rädslan av att bli sårade/ svikna.
Är inne på min 3e relation nu via just Tinder (2 tidigare narcissister/ sociopater). Jag vet bara att om det här skiter sig så ger jag upp. Varje gång den här cykeln börjar om så tappar jag en del av mig själv och blir lite mer av den skit som flyter omkring i en tillsynes bottenlös bassäng.
Så vad är min lärdom? Jag ska bevisligen inte använda Tinder alls och att vi har aldrig varit så många singlar och samtidigt så ensamma.
37 comments
Tyckte denna recension var lite rolig och relaterbar! Hoppas det går bättre för hen nu
Ah tinder. Minns hur jag fick ont i tummen av allt svajpande.
Lite kul för intervjuades för ett jobb igår om att sitta å skriva på svenska fejk-tjejers konton som företaget skapat, (det specifika företaget nämndes inte) och lura folk att dom pratar med en tjej “för att moderera och rapportera konton som trakasserar”.
Jaha, så när jag utbytt ett par meddelanden och bekräftat att det inte är någon knäppskalle, då går jag vidare och låter dom fokusera på äkta personer?
“Nej nej, du fortsätter skriva bara, blir det sexuellt så matchar du med samma energi osv.”
10k i månaden + provision per meddelande. Tydligen ett modernt levebröd.
Helt stört.
Jag är så tacksam att jag lyckats slippa tinderträsket.
hesnotwrong.gif
skulle säga att tinder funkade bättre för mig än för de flesta andra, men det var fortfarande rätt förjävligt. rekommenderar verkligheten istället!
Fortsätter med dom klassiska dating sidorna 😂
Jag hade Tinder i 24 timmar innan jag träffade henne som jag gifte mig med sen. Det funkade för mig i alla fall.
Jag har hört att Match Groups algoritmer döljer personer för dig om de anser er vara för bra match. På det sättet ökar dom chansen att du kommer tillbaka igen. Nu vet jag inte hur sant det här är men det skulle inte förvåna mig om det var det.
Verkar som appen kräver att man betalar för att den tillfälligt ska funka som det borde funka.
Dvs om du betalar så hamnar du först i kön hos partners du är intresserad av. Så borde ju appen alltid funka! Den borde ju va till för matcha folk! Typ om du gillar nån, gamla först, och annars folk som är geografiskt närmast med liknande intressen.
Glad att jag är gift och varit ihop med min fru i 15 år och sluppit allt detta elände som många av mina vänner tvingas använda.
Är någon av de andra apparna bättre?
Kanske något staten annars kan fixa, en offentlig app med öppen kod.
Recensenten har helt rätt, Tinder handlar bara om att generera pengar till Matchkoncernen. [Det i sig inte förvånande, men sättet de gör det på är helt klart diskriminerande.](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tinder-anmals-till-myndigheter-for-diskriminering-stort-prisglapp-mellan-anvandarna)
Det är helt sant som recensenten skriver. Reagerade direkt på hur de lagt upp så att man ska börja köpa iap så tidigt som möjligt. Man får ett litet ”sample” av vad nästa uppgraderingspaket har att erbjuda, de försöker få en hooked med dopaminkickar av likes och matchningar. The usual stuff. Konstanta meddelanden om vad man ”går miste om” när man inte har Platinum/Gold/Plus/Premium/Whatever. Det uppenbara är att likesen tickar på, även om du swipar höger hela tiden. ”Vill du se vem som gillat dig? Köp premium!”
Tycker Tinder funkar ok så länge man inser att man får starta om sin profil en gång i månaden för att starta om ens “ELO”.
Jag är inte modellsnygg, är väl en 7a eller så på en bra dag, men jag får runt 15-20 matchningar första dagarna innan det dalar. Försöker få till så många dejter det bara går innan man får starta om profilen.
Dessvärre går det sällan förbi första träffen, men det är mitt fel, inte Tinders.
Jättesvårt att bli intresserad av någon via en app eller en bild. När en kille stöter på en IRL så är det mycket enklare att få känslor. Men förstår om det är läskigt IRL.
Har aldrig provat tinder, är mer för att plocka upp en tant från lokala haket om jag är på humör. (Är man tantusiast så är man). Men har vänner som tycker att det funkar bra för dem.
Laddade ner Tinder på fredagen, matchade med en underbar tjej. Träffade henne på måndagen därpå, sen andra dejt samma vecka – tredje o.s.v.
Idag bor vi tillsammans och har hund. Visserligen är det viss tur – men faktum är att dessa appar funkar till viss mån. Det är ju minst lika svårt att hitta någon vettig IRL kan jag tycka.
Träffade min nuvarande fru på en fest 2011 precis innan Tinder lanserades. Är så jävla glad att jag aldrig behövt använda skräpet.
Har sett för många polare och hur det går för dem.
För 7-8 år sen alcove jag appen.Jag är inte brad pitt, inget sexpack. Var student så absolut inte rik. Matchade ganska ofta och gick på många dejter men insåg ganska snabbt att det inte är primärt för att hitta kärleken. Dejtade ett par kvinnor därifrån i många månader men det gick åt skogen pga kraftiga, stora och våldsamt viftande röda flaggor.
Min fru träffade jag på universitetet och vi har skrattat gott åt våra erfarenheter från tinder. Jag håller med recensenten. Kärleken finner man enklare någon annanstans men vill man leka, experimentera, lära sig sociala färdigheter (ibland hur man ska och ibland hur man inte ska göra) så kan tinder vara ett okej verktyg. Jag gissar att det inte ändrats så mycket mer än att tik tok-generationen blivit äldre och gått med men det kommer man ifrån med ett enkelt åldersfilter.
Jag brukade autoswipea bort kvinnor med botoxläppar, 38 färger i håret, bara halvnakna foton, ingen text, piercings, ciggbilder, enbart festbilder, gruppfoton och röda flaggor i texten. Då bwsparar man sig en hel del huvudvärk.
Jag skulle rekommendera att vara bög, fick 99+ högersvajps på typ 4 eller 5 dagar, träffade min nuvarande pojkvän efter 3 veckor.
Förstår inte varför alla klagar på tinder.
Var tydlig med “jag söker något seriöst men behöver inte nödvändigtvis stressa fram någonting”.
Man slipper gå på dates med oseriösa tjejer och ribban är så otroligt låg att du framstår som värsta kapet så länge du inte creepar och om pratar om sex. Jag har ett lyckligt förhållande från tinder och majoriteten av mina vänner i förhållanden har det via tinder och alla mina vänner och deras partners är inte direkt 10-poängare utseendemässigt men de har väldigt fina personligheter vilket de fått visa väl på daten.
Få är helt smooth på text så försök prata typ max 1 vecka sen gå på date.
Så jävla underbart att folk börjar fatta!
all online dejting ner i soporna, där skiten tillbehör.
Aldrig varit lyckligare gift, så att jag slipper skiten.
Min andra swipe blev en fullträff. Fyra år and counting.
Min erfarenhet av Tinder:
Installerade
Lade upp bilder, skrev att jag var helt oseriös och bara ville ta på dig naken.
Fick likes och superlikes.
Fick panik och avinstallerade skiten tvärt.
Känner mig så sjukt igen mig i recensionen, oerhört demoraliserande sätt att träffa och dejta folk. Får en jäkla massa matchningar som inte leder någonstans till en början, sen så händer ingenting… Sen ska jag inte påstå att jag är så jävla snygg heller, typ medelmåttig som bäst.
Men det lilla självförtroendet jag ändå haft är som bortblåst, sitter mest och hatar mig själv istället om olika anledningar varför jag inte är tillräcklig att ens bemödas med ett svar ifrån de få matchningar jag fått.
La ner det för kanske ett halvår sedan och börjar få tillbaka lite självförtroende, men är fan svårt.
Tvärtom är det bland de som är 50+ då matchar de nästan varje dag farsan skaffade tinder efter ett 25års förhållande å kvinnorna strömade in. Vissa dagar var han på 2dejter samtidigt. De enda han klagade över var att han fick byta sängkläder så ofta
Stämmer fullt. Värdelös app
Tycker ändå att det verkar vara förvånansvärt många som inte riktigt greppar hur grundat marknadsföring är i psykologin. Kanske har det med hur mycket företag och deras VDs romantiseras idag eller helt enkelt brist på utlärning gällande ämnet under skolgång. Det skulle nog vara schysst att ha en obligatorisk kurs i högstadiet eller gymnasiet där man får reda på hur sitt psyke utnyttjas av företagen, oavsett om man pluggar ekonomi eller inte.
Skulle säga att de som inte får matchningar inte gör det av en anledning 🙂 Går inte att skylla allt på algoritmer
En rekommendation är att testa andra appar. Visst tinder har flest användare men är otroligt girigt och fyllt av folk som knappt använder appen eller inte vill träffas. I andra appar där det är färre användare är de allra flesta långt mer aktiva.
Allt som står där är sant men jag har haft en rätt bra upplevelse
Träffat många intressanta människor inklusive några jag fortfarande talar med än idag. Tog det aldrig så seriöst och fick aldrig riktigt självförtroendet skadat
Fick också mig och min nuvarande sambo (2år) att börja prata igen efter att ha känt varandra lite halvt sen inte pratat med på ett långt tag
För längesedan läste jag recensioner i Googles variant. Var så många kvinnor som klagade på en bugg som gjorde att killar de precis matchat ned försvann precis när de skulle skriva. Stackarna..
*Belata flera hundra kronor i hopp om att få träffa en tjej*
*Lägger ut en bild med solbrillor på sig och står och ler med en fisk i handen*
Tror verkligen att upplevelsen är så himla annorlunda för män och kvinnor. Kommer låta som en humblebrag, men jag brukade ladda ned appen för en självförtroende-boost ibland, fick hundratals meddelanden under ett par veckor, snackade med massa killar, gå på nån dejt och sen brukade jag tappa intresset och ta bort appen ett par månader och sen göra samma sak. Och jag är en 5a utan smink, 8a med rätt kameravinkel och spackel i nobban. Måste suga att vara snubbe och använda tinder, det verkar till och med vara meningen. Snacka om dystopisk.
This just in: vinstdrivande företag vill öka sin vinst.
Varför i hela jävla Norden är det här alltid nyheter för folk? Det spelar ingen roll om det är matchmaking, gambling, datorspel, gym, vad fan som helst. Vinstdrivande företag drivs för vinst, att företaget verkar i en viss bransch är pga. att företaget såg branschen som vinstgivande. Hur jävla svårt ska det vara att förstå det?
Att de spelar fult fine, men sluta vara så jävla förvånade över att företag skiter i dig som person och bara, genuint, är intresserad av ekonomisk vinst.
Han har faktiskt rätt. Om man försöker i flera månader men ändå inte får till en dejt så minskar självförtroendet. Det är bättre att ragga irl. Det är enklare. Att tex gå på nattklubb eller något annat. Jag tar inte Tinder så seriöst längre. Jag bara swipar och ser vad som händer. Det får bära eller brista. Jag har hittat en tjej irl som jag träffar ibland.
Dejtingsidor är svårare eftersom tjejerna redan har femtioelva andra killar som också skriver till dem. Så ni får vara beredd på att ni konkurrerar med massa andra män.
Sitter just nu och tittar på när min son och sambo leker på altanen.
Vi träffades på Tinder, så det finns hopp!
Tinder är inget för den som söker något hållbart och seriöst är min personliga reflektion hittills. Låt mig förklara.
Vi har flera generationer av både tjejer och killar som förstörts av sociala medier. Naturligtvis är Instagram och liknande skadligt på många liknande sätt, men just Tinder är en heeelt egen nivå. För det primära syftet med Tinder är att matchas (sexuellt eller som partner)
Jag är både old-school och gentleman på många sätt, hade under en period klassiska dejter via Tinder (social aktivitet följt av mat och snack, inget fysiskt innan jag kände att det var en person jag ville satsa på). Detta ansågs unikt och uppskattades av de jag träffade, för de sa att de ville hitta sin kärlek.
Det jag upptäckte var att jag levt i en bubbla och inte förstått hur trasiga människor vi får av just Tinder. Jag har levt i långa förhållanden och inte upplevt hur illa det faktiskt är idag.
Har träffat tjejer som i grund och botten är fina och goda människor, men pga Tinder blivit totalt förstörda (en blandning mellan att ha träffat måååååånga, vissa douchebags och andra bara ärligt intresserade av det fysiska utan krav)
Det är en ond spiral. Trevlig tjej möter doucheface och blir sårad. Sårad tjej blir douchebag mot trevlig kille som i sin tur fortsätter skitkarusellen
Jag har aldrig blivit så sinnes och hjärt fu*ked som via Tinder. Ska inte gå in på detaljer, men tro mig det är väldigt populärt att prata om hur svinga män är och bortse från faktum att vi oavsett kön har samma förmåga till ett hemskt beteende.
Dopaminbehovet i samband med en totalt förstörd självkänsla/ själv värde har gjort det omöjligt för många att bryta trenden och faktiskt gå in i något äkta och ärligt.
Vi konsumerar varandra (fysiskt och känslomässigt) på samma sätt som med allt annat i ett slit och släng samhälle tills vi hittar något bättre (eller de vi konsumerar ställer krav)
Jag tror helt ärligt att vårt samhälle som skapat vår livsstil gör oss tomma på ett riktigt syfte. I brist på ett syfte så super vi oss otörstiga på nöje/ våra egna begär.
I allt detta tappar vi oss själva och vi blir skadade självupptagna egoister som innerst inne agerar som vi gör pga rädslan av att bli sårade/ svikna.
Är inne på min 3e relation nu via just Tinder (2 tidigare narcissister/ sociopater). Jag vet bara att om det här skiter sig så ger jag upp. Varje gång den här cykeln börjar om så tappar jag en del av mig själv och blir lite mer av den skit som flyter omkring i en tillsynes bottenlös bassäng.
Så vad är min lärdom? Jag ska bevisligen inte använda Tinder alls och att vi har aldrig varit så många singlar och samtidigt så ensamma.
Ursäkta lång post, har ingen potatis att ge.