En megatråd för Dig som undrar varför elpriserna varierar stort mellan norra Sverige och södra Sverige

Denna tråd är menad att ge en snabb historia bakom varför elpriserna varierar stort mellan norra Sverige (SE1 och SE2) och södra Sverige (SE3 och SE4). Tråden är inte menad att försöka attackera ett politiskt parti utan är tänkt att ge en berättelse av vad som har hänt och vad som händer just nu.

##Barsebäck 1 och 2

Barsebäcks kärnkraftverk var ett kärnkraftverk i Kävlinge, Skåne. Efter Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980 ville en stor del människor att svensk kärnkraft skulle avvecklas successivt. Miljörörelser under 1980- och 90-talet demonstrerade utanför Barsebäck för att lägga ner kärnkraftverket vilket minskade mot slutet av 90-talet. Danmark var vid detta tillfälle negativt inställda mot Barsebäcks kärnkraftverk eftersom de inte ville drabbas av ett eventuellt Tjernobyl som skulle sprida radioaktivitet mot Köpenhamn och resterande delar av Själland. Från svenskt håll visades ingen vilja att stänga ner Barsebäcks reaktorer, både från politiken och näringslivet. Det var inte först efter energiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet som sedermera ledde till att avveckla Barsebäck 1 och 2. De två reaktorerna lades ner 1999 respektive 2005. Reaktorerna producerade i snitt 1200 MW vilket motsvarade 50 procent av Skånes dåvarande snittliga elförbrukning i timmen.

##Vad hände efter Barsebäck 1 och 2 avvecklats?

Efter att Barsebäck 1 och 2 avvecklats reglerade Sverige elunderskottet i södra Sverige med mothandel vilket innebar att Sverige stoppade exporten av el till Danmark. Resultatet av detta blev att Danmark anmälde Sverige till EU-kommissionen som gav Danmark rätt; Sverige bröt mot EU:s konkurrensregler och riskerade därmed att betala skadestånd varje dag som detta problem fortlöpte. Svenska Kraftnät (SvK) presenterade en lösning till EU-kommissionen om att dela in Sverige i fyra elområden vilket godtogs under våren 2010.

Den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra elområden; SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall), SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Målet med denna uppdelningen var att skapa en gemensam europeisk elmarknad och en bättre nordisk elmarknad som skulle möjliggöra en enklare process att exportera och importera el. Elområdena kom till att styras utifrån en tillgång och efterfrågan-modell där priset speglar hur stor konsumtionen är vid ett givet tillfälle utifrån mängden tillgänglig el. Denna uppdelning har mer eller mindre kunnat beskrivas vara endast två områden; elområde 1-3 (SE1;SE3) och elområde 4 (SE4). Detta för att elomr. 4 (SE4) blivit mer beroende av att importera el från SE3 och en lägre elproduktion följande avvecklandet av Barsebäck 1 och 2.

Effekten av denna uppdelning har inneburit högre elpriser i södra Sverige eftersom det råder underskott på el i SE4 jämfört med SE1 som har överskott på el. Konsumenter drabbas hårt och konkurrenskraften minskar för sydsvenska företag eftersom elräkningen i snitt är flera hundra procent högre i SE4 än i SE1. Stora delar av året råder det ingen större prisskillnad mellan SE4 och SE1 men vid vissa tillfällen då elproduktionen i SE4 inte kan producera tillräckligt för att möta efterfrågan stiger elpriset flera hundra, ibland [tusentals procent](https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-elen-13-000-procent-dyrare-i-dag/) jämfört med SE1.

Nedläggningen av Barsebäck skapade ett elunderskott i södra Sverige och en frånvaro av investeringar i överföringskapacitet och ny elproduktion har lett till ett större elunderskott.

##Ringhals 1 och 2

Vi måste gå tillbaka till 2009 då den dåvarande[ regeringen Reinfeldt slöt en överenskommelse](https://www.regeringen.se/contentassets/2f950b3f12a84b7495dadba6c0b974a7/en-hallbar-energi–och-klimatpolitik-for-miljo-konkurrenskraft-och-trygghet) om att Sverige skulle avveckla kärnkraft genom att minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. Vid detta tillfälle var det endast de borgerliga (Moderaterna, Folkpartiet; idag Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna). Efter detta hände inte mycket på några år.

När regeringen Löfven tillträdde efter valet [2014 skrev de i sin regeringsförklaring](https://www.regeringen.se/49b6d2/contentassets/436960c05f524109b8a020b879efd76b/regeringsforklaringen-3-oktober-2014) att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Två år senare, 2016, slöt regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet energiöverenskommelsen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Liberalerna hoppade av spåret och insåg att kärnkraften inte kunde avvecklas eftersom det skulle råda elbrist.

Vad hände då efter detta? Jo, i slutet av 2019 beslutade regeringen att det var dags att avveckla Ringhals 1 och 2. Riksdagen skulle rösta om detta efter att Sverigedemokraterna lagt fram ett förslag att stoppa stängningen av reaktorerna. Den 22 januari 2020 var det dags och Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD), Moderaterna (M) och Liberalerna (L) röstade ja till att stoppa stängningen medan Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V) och Centerpartiet (C) röstade nej till att stänga, två ledamöter avstod från att rösta. Det var ett faktum, Ringhals 1 och 2 skulle avvecklas. Ett mandat saknades för att avvecklingen skulle stoppas. [Siffrorna blev 174-173 i regeringens favör](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/riksdagen-rostar-om-ringhals).

[Ringhals 1 lades ner vid årsskiftet 2020/2021 trots elbrist i södra Sverige](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/trots-elbristen-nu-stanger-ringhals-1). Under sommaren 2020 fick oljekraftverket i Karlshamn startas upp för att lösa elbristen. Ringhals 2 avvecklades vid årsskiftet 2021/2022.

Som följd av avvecklandet av reaktorerna har [oljekraftverket i Karlshamn bränt åtta gånger så mycket olja](https://www.nyteknik.se/energi/rekord-i-oljeeldning-pa-karlshamnsverket-det-behovs-7027376) jämfört med året innan. Inte sedan 2010 har verket förbrukat så mycket olja. Verket förbrukar upp till 140 000 liter olja i timmen när det är i full drift. Under 2021 gick det åt 28 000 ton olja, vilket är åtta gånger så mycket jämfört med året innan då 3 600 ton förbrukades. Detta innebär ett utsläpp av 90 000 ton koldioxid under förra året. Södra Sverige har också [behövt importera smutsig kolkraft](https://www.dagensps.se/hallbarhet/importerad-kolkkraft-elforsorjer-sverige/) från bland annat Polen och Tyskland eftersom vi saknar tillräckligt med planerbar elproduktion.

>Det är därför att det behövs. I huvudsak handlar det om att vi har stängt ner planerbar kraftproduktion i södra Sverige. Våra grannländer har gjort detsamma, säger Henrik Svensson.

##Vad styr elpriset?

Tillgång och efterfrågan så klart. Den största delen av Sveriges elproduktion finns i norra Sverige (SE1 och SE2) vilket består till största del av vattenkraft. Elbehovet är sedermera lägre i norra Sverige än i södra Sverige (SE3 och SE4) som har ett underskott i elproduktion. El förflyttas mellan SE1 till SE2 till SE3 till SE4. Mestadels av elen från SE2 går åt i SE3 eftersom majoriteten av Sveriges befolkning bor i elområde 3. Dock finns det fortfarande lite el kvar som går att flytta ner till SE4 men på grund av begränsad överföringskapacitet erhålls högre elpriser i SE4 och SE3 än i SE2 och SE1.

Elpriset baseras på marginalkostnaden, dvs. kostnadsökning som uppkommer om elproduktionen ökas med en extra producerad energienhet, kWh, och skiljer sig väsentligt beroende på hur den produceras. För vattenkraft och vindkraften är marginalkostnaden mycket låg och något högre för kärnkraften (främst urankostnader till kärnbränslet) medan den fossilbaserade elen har en mycket hög marginalkostnad. Det elpris man får motsvarar dock inte den verkliga totala kostnaden för produktionen. ”Om det kostar 20 öre per kWh att köra en anläggning är det bättre att köra den än att stå stilla om priset är minst 20 öre. Därmed får man igen sin driftskostnad, samt förhoppningsvis lite mer.

Elpriserna kan hållas låga under hela året enbart om elproduktionen baseras på framförallt vattenkraft och, kärnkraft. Fördelen med dessa energikällor är också att energin produceras när den behövs, detta kallas för planerbar elproduktion. Svensk kärnkraft producerar i snitt över 90 procent av sin maximala kapacitet när den är igång. Elproduktionen från vind och sol är på gränsen till obefintlig när det är som kallast i Sverige. Exempelvis producerade solenergin 0 procent av sin maximala kapacitet under hela februari 2019 (den normalt kallast månaden i Sverige när elbehovet är som störst). För vindkraften var produktionen lägre än 10 % av sin maximala kapacitet vid flera tillfällen under februari 2019.

Under största delen av året producerar vindkraften i Sverige för lite el för att Sverige skall kunna exportera mer el till kontinenten än den maximala överföringskapaciteten på elkablarna som förbinder Sverige med kontinenten. Vid dessa tillfällen kommer Sverige således att ”importera” de höga elpriserna från kontinenten genom att svenska elproducenter då kan sälja sin el till mycket höga priser till kontinenten och göra mycket stora vinster som svenska elkonsumenter får betala.

Mer kärnkraft leder till lägre elpriser visades också i en studie av Energiforsk där man kom fram till att Sverige skulle kunnat halvera elpriset under hösten 2021 om Ringhals 1 och 2 inte hade lagts ner ([Energiforsk, 2022](https://energiforsk.se/nyhetsarkiv/storre-elproduktion-hade-kunnat-ge-lagre-elpriser/)).

##Varför är elpriset så högt idag?

Sveriges politiker har orsakat de höga elpriserna i södra och mellersta Sverige som vi ser idag beroende på att Sverige lagt ner 6 av 12 väl fungerande kärnkraftverk i förtid genom politiska beslut och försökt ersätta denna elproduktion med vindkraftverk utan att se till att det finns tillräckligt med el vid de tillfällen det inte blåser.

Då vädersystemen är mycket stora innebär det att när vind och sol producerar mycket lite el är det samma situation i hela norra Europa (inklusive Sverige). Det innebär att en ytterligare utbyggnad av vindkraften i Sverige inte kommer att förändra situationen med höga elpriser i Sverige eftersom vi importerar de mycket höga elpriserna från dyr elproduktion från fossila bränslen när det blåser lite i både Sverige och kontinenten.

##Betyder detta att det är meningslöst att bygga vindkraft?

Nej. Men att tro att det är möjligt att lägga ner planerbar elproduktion som kärnkraft och ersätta denna med vindkraft som är högst pålitlig endast när det blåser är blåögt.

*”Det blåser alltid någonstans”*

Inget kan vara mer felaktigt. Det visar sig nämnlingen att vädersystemen är så stora att om det blåser lite i exempelvis Sverige är situationen likadan i hela Norra Europa. Linnemann T. och Vallana G.S visade att:

* Den total vindkraftproduktionen i 18 EU länder under 2017 uppgick bara till 22-24% av den el som vindkraftsverken maximalt skulle kunna produceras (medelvärdet av de blå staplarna jämfört med den övre blå linjen för det streckad blå området).

* Det skall tex. kunna jämföras med kärnkraften som producerar planerbar el mellan 90-100% av maximal kapacitet när elen behövs.

* Det visar sig att när det blåser som minst så är den sammanlagda vindkraftproduktionen i dessa 18 länder bara 4-5 % av maximal kapacitet för vindkraftverken (jämför de minsta värdena för de blå staplarna, tex. Sept. 2017, med den övre linjen för det streckad blå området) .

* Under 2017 producerade samtliga ca 70 000 vindkraftverk i 18 EU länder bara 12 % av dessa länders totala elbehov för 2017 (jämför den övre gula kurvan med medelvärdet för de blå staplarna) och när vindkraftverken producerade som minst så var det bara 2 % av de 18 EU ländernas total elbehov (jämför de övre gula kurvan med minsta värdena för de blå staplarna).

Slutsatsen av Linnemann T. och Vallana G.S., till denna analys är att vindkraften inte kan leverera elen när den behövs som mest, det behövs tillförlitlig elproduktion av planerbar energi som till 100 procent kan ersätta maximal elproduktion från vindkraften. Man drar också slutsatsen att eftersom vädersystemen är så omfattande måste varje land ansvara för sin egen elförsörjning – man kan således inte förlita sig på import av el från andra länder ([Linnemann och Vallana, s.71, 2019](https://www.vgb.org/vgbmultimedia/PT201903LINNEMANN-p-14954-pk_campaign-vgb_newsletter.pdf)).

##Vad finns det för lösningar på elunderskottet i södra Sverige?

Förstärkt överföringskapacitet mellan SE1 -> SE2 -> SE3 -> SE4. Det behövs en omfattande utbyggnad av elproduktion i SE4 för att lösa effektbristen och för att säkerställa behovet av el krävs det en ökad kraftöverföringskapacitet från norr till söder. Sydvästlänken var tänkt att öka överföringskapaciteten med 1200 MW, ungefär lika mycket motsvarande Barsebäck 1 och 2. Dock har Sydvästlänken inte fungerat som planerat och har idag (2022) endast en överföringskapacitet på 800 MW vilket är 400 MW lägre än planerat.

En annan lösning kan vara att dela in Sverige i två elområden i stället för fyra vilket förespråkades i Pompeutredningen som Energimarknadsinspektionen, SvK, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv stod bakom. Detta skulle göra elpriset jämlikt över hela Sverige vilket höjer elpriset i SE1 och SE2 medan det sänks i SE3 och SE4.

##Vad stoppar Sydvästlänken från att överföra el från norra Sverige till södra Sverige i full kapacitet?

Det skapas flaskhalsar i elnätet vid överföringen av el från norr till söder. En flaskhals innebär att ledningarna som ska överföra el överbelastas med för mycket el. Därför krävs det flera kraftledningar som elen kan förflytta sig genom för att detta överskottet inte ska försvinna. När Sydvästlänken byggdes ut och försenades flera år visade det sig att den inte kom till att fungera med full utdelning. Flaskhalsen på Sydvästlänken är inte det enda som påverkar överföringskapaciteten, avvecklandet av Ringhals 1 och 2 har också en direkt inverkan. Ringhals 1 och 2 höll emot effekten på västkusten vilket gjorde att el som importerats från Norge kunde tryckas bort mot den svenska östkusten. Efter R1 och R2 avvecklats trycks elen från västkusten vägen förbi ledningarna vid Ringhals.

##”Men näringslivet vill ju inte investera i kärnkraften för den är inte lönsam”

Efter valet 2014 när Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildade sin minoritetsregering gick Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson ut i medier och sade att “*Vi ska säkerhetsställa att det stängs kärnkraftreaktorer under den här mandatperioden och det kommer också att bli så.*”

Uppgörelsen kritiserades av Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall. Han menade att den satte stopp för Vattenfalls pågående planer för att bygga nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. [Det resulterade i hård kritik från Miljöpartiet](https://www.svd.se/a/76ea98eb-1e6c-34e3-b5cd-e32f03abc1f7/vattenfall-vd-ifragasatts-efter-karnkraftskritik).

>”*Jag utgår från att några sådana här uttalanden inte kommer göras av Magnus Hall när regeringen har satt på pränt vad Vattenfall ska göra. Det finns inget utrymme för sådana här uttalanden framöver”, sa Lise Nordin, Miljöpartiets talesperson i energipolitiska frågor.*”

År 2015 [höjde regeringen effektskatten](https://www.nyteknik.se/nyheter/sa-stor-blir-hojningen-av-karnkraftsskatten-6393672) (kallas också kärnkraftsskatten) på kärnkraft vilket resulterade i försämrad lönsamhet.

I propositionen som regeringen kom med 2015/2016:99 står det tydligt att:

>”*En höjd skatt på termisk effekt medför högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Därmed bidrar förslaget till en omställning av energisystemet. Höjningen av skattesatsen uppgår till 2 122 kronor per megawatt och månad. För en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor, med en termisk effekt på 2 750 megawatt, innebär därmed skattehöjningen att de fasta kostnaderna ökar med ca 5,8 miljoner per månad. Samtidigt är den…*”

Flera remissvar mot propositionen som kom in vid tillfället från bland andra Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB med flera skrev att:

> “*Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avstyrker förslaget och anför bl.a. följande. Marknadspriser på el har halverats under de senaste fem åren, förnyelseinvesteringar medför att anläggningarna inte är väl avskrivna samt att förväntade nya säkerhetskrav förväntas kräva ytterligare stora investeringar fram till 2020. Ringhals och FKA har inte någon lönsamhet med dagens marknadspriser. Den relevanta prisutvecklingen för kärnkraften borde vara elpriset, som från år 2008 gått ner från ca 60 öre till 30 öre per kWh. Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt är föremål för ett förhandsavgörande av EU-domstolen. Det är inte rimligt att höja en skatt vars existens kan ifrågasättas.* ***Förslaget kan innebära att en eller flera reaktorer måste stängas av i förtid vilket kan leda till att försörjningstryggheten av el i prisområde 3 och 4 är hotad samt att det kommer leda till prishöjningar.***”

Så vad ledde då denna höjda effektskatt till?

>”*Vattenfall beslöt 2015 att stänga reaktorerna några år i förtid i förhållande till som planerat 50 års drift – till mitten av 2020-talet. Beslutet var affärsmässigt, elpriserna var låga och svensk kärnkraft belastades hårt av en särskild effektskatt som hotade förutsättningarna för kommersiell kärnkraftsdrift*” sägs i en [debattartikel av Vattenfalls dåvarande produktionschef](https://www.di.se/debatt/vattenfall-finns-inte-plats-for-ringhals-1-och-2-pa-marknaden/).

Det resulterade även i att Eon beslöt att [lägga ned reaktorerna](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/eon-vill-stanga-oskarhamn-2) Oskarshamn 1 och 2 i förtid.

>”*Förutsättningarna för elmarknaden har förändrats kraftigt de senaste åren. Historiskt och varaktigt låga elpriser i kombination med effektskatten på kärnkraft medför lönsamhetsmässiga problem för framför allt små reaktorer som 02*”, sa Eons vd Jonas Abrahamsson.

Svenska kraftnät signalerade redan 2014 att det fanns en risk för nedläggning av kärnkraft om effektskatten höjdes:

>”*Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkraftsproduktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området. Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5–10 år.*”

[Delar av Vattenfalls styrelse byttes också ut](https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/03/sa-ska-vattenfall-bli-ledande-i-energiomstallningen/). Syftet var att Vattenfall skulle bli ledande i omställningen. [Flera av dessa förespråkade mindre kärnkraft och mer vindkraft](https://www.varldenidag.se/nyheter/mp-topp-medger-styrde-vattenfall-bort-fran-karnkraft/repvaq!5wsea8hVZPXA94QdmaTNkw/).

>”*Regeringen kommer att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi*”.